Mina reflektioner

Vi passerade en grushög

with 3 comments

Av det som en gång var Söderhallen och Spårvägsmuseet återstår numera bara en hög av betong, grus och sten, jag och sonen känner onekligen en viss saknad. Spårvägsmuseet har han och jag tillsammans besökt mer än etthundra gånger. Otaliga är de lördagar och söndagar som vi tillbringat där tillsammans under åren 2009 – 2017, men tack och lov kommer Spårvägsmuseet att återuppstå i Hjorthagen (Gasverksområdet) under 2020 om allt går enligt plan.

Söderhallen var en kombinerad vagnhall för bussar och spårvagnar, anläggningen började användas för för bussar 1955 och för spårvagnar 1956, bussarna uppställda på det nedre planet och spårvagnarna var uppställda på det övre planet. Som spårvagnsdepå fungerade Söderhallen bara under elva år, när högertrafiken infördes 1967 avvecklades de sista spårvägslinjerna i Stockholms innerstad och därmed upphörde även spårvägsuppställningen i Söderhallen. Bussarna kom efter något år att flyttas upp från det nedre planet och kom att servas och ställas upp där spårvagnarna tidigare stått uppställda. Under åren 1990 – 2017 inrymdes Stockholms spårvägsmuseum på det nedre planet.

Bussverksamheten avvecklades den 22 juni 2017 då de sista bussarna tursattes från Söderhallen, dagen efter togs den nya Fredriksdalsdepån i Hammarby sjöstad i bruk. Spårvägsmuseet stängdes den 10 september 2017, så gjorde även Leksaksmuseet som huserat i Spårvägsmuseets lokaler, Leksaksmuseet återfinns numera i Fisksätra tillsammans med museet HAMN. Läs mer om det nya Spårvägsmuseet på Region Stockholms webbplats.

 

Annonser

Idag blev det ett möte ombord på ett fartyg

with 2 comments

Idag tittade jag lite extra på fartyget E/S Sjövägen som lämpligt nog trafikerar Pendelbåtslinje 80 och som i dagligt tal benämns just ”Sjövägen”, normalt benämns ju fartyg M/S eller i vissa fall S/S, men Sjövägen benämns E/S då det är ett elektriskt drivet fartyg. 

  • E/S = electric ship
  • M/S = motor ship
  • S/S = steam ship

E/S Sjövägen är ett av få elektriskt drivna fartyg i Sverige, mellan turerna laddas det vid Nybroplan, det var just under en sådan laddningspaus om 1 1/2 timme som jag var ombord, förutom att E/S Sjövägen är det enda eldrivna fartyget i SLs- och Vaxholmbolagets trafik är det ett av de fartyg som har den bästa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det sistnämnda var orsaken till mitt besök ombord, det har beställts två snarlika fartyg och även om tillgängligheten på E/S Sjövägen är mycket god finns det möjligheter till ytterligare förbättringar. De nya fartygen kommer att komma i trafik under den kommande vintern, dock inte eldrivna, det ska bli spännande att se resultatet även om jag vet att det kommer bli mycket bra.

En promenad på östra Södermalm

with 3 comments

Idag återkom värmen till Stockholm, 23 á 24 plusgrader under dagen, så det blev en promenad på Östra Södermalm för min och sonens del. Vi klev av vid Slussen och promenerade sedan vi Mosebacke torg upp på Söders höjder, vid Mosebacke torg passade jag på att berätta för sonen om radio- och TV programmet ”Mosebacke monarki” som var något av det roligaste man kunde se på TV i slutet av 60-talet, i alla fall tyckte jag det.

En av höjdpunkterna var Helmer Bryds orkesters ”Norge, Norge är ett ruttet land” som framfördes i flera av avsnitten, inte för att jag tycker att Norge är ett ruttet land, men texten uppfattades som ganska så kul av mig som ung kille i skiftet mellan 60- och 70-talet. Därefter fortsatte vi ner till Katarina kyrka, ”här ligger kändisarna på rad” skrev jag i ett tidigare blogginlägg och nu har dom fått sällskap av skådespelarna Gösta Ekman och Michael Nyqvist.

Efter besöket på Katarina kyrkogård styrde vi stegen mot Fjällgatan och Sofia, under ivriga samtal om historia och kontrafaktisk historia, som främst berörde svenskt 1600-tal och andra världskriget, fortsatte vi via Nytorget och Götgatan ner till Skanstull där vi handlade på Hemköp innan vi tog tunnelbanan hemåt.

En gratisfärja till Djurgården

leave a comment »

Ända sedan ångfärjorna introducerades under 1800-talet fanns det en färjeförbindelse mellan Nybroplan och Djurgården (Allmänna gränd), denna kom efter att enkom trafikerats under sommarsäsongen att avvecklas någon gång kring millennieskiftet.

Nu har dock förbindelsen Nybroplan – Djurgården återuppstått som en gratisfärja under perioden 28 juni till 28 juli 2019 kommer linjen att trafikeras var 15:e minut i båda riktningarna mellan klockan 10.00 och 16.00 alla dagar. Bakom allt detta står Kungliga Djurgårdens Intressenter som är en sammanslutning av såväl kommersiella och offentliga aktörer som bedriver verksamhet på Djurgården.

Under juli månad kommer runt en miljon människor besöka de stora attraktionerna Gröna Lund, Liljevalchs, Vasamuseet, Skansen mfl, samtidigt förväntas ungefär lika många besöka Djurgården i andra syften, för att promenera eller för att besöka andra museer eller restauranger. Gratisfärjan till Djurgården är därmed ingen konkurrent till den trafik SL bedriver: buss 67, djurgårdsfärjan och spårvägslinje 7, utan ska nog mer ses som ett komplement då transportbehovet under den korta sommarperioden är enormt.

Gratisfärjan mellan Nybroplan och Djurgården körs med fartygen M/S Djurgården 4 och M/S Djurgården 7 och finansieras gemensamt av Gröna Lund, Pop House, Liljevalchs, Vasamuseet, Skansen, Strömma, samt Kungliga Djurgårdens förvaltning.

Igår var jag kulturell

leave a comment »

Efter att ha ägnat dagen åt att titta på bryggorna utefter pendelbåtlinjen mellan Nybroplan – Nacka – Lidingö klev jag slutligen av vid bryggan vid Blockhusudden varifrån jag styrde stegen mot Thielska Galleriet.

Orsaken till mitt besök på Thielska Galleriet denna gång var den pågående utställningen med Gustav Vigelands verk, jag har besökt Vigelandsanlegget (Vigelandsparken) i Oslo ett flertal gånger, men det är säkerligen tjugo år sedan jag var där senast och såg hans monumentala verk. Det jag ville se idag var hans mindre monumentala verk, vilka ofta är erotiska och fokuserar på känslolivet, bysterna på bilden kan knappast hänföras till den kategorin.

Jag passade förstås även på att se Thielska Galleriets permanenta samlingar, Thielska Galleriet har förmodligen en av de bästa samlingarna med nordiskt måleri från skiftet mellan 1800- och 1900-talet och även om jag sett den permanenta utställningen många gånger om hittar man alltid en ny tavla eller vinkel att älska.

Igår besökte jag Södertälje och Marcus Wallenbergshallen

with 2 comments

Igår besökte jag Södertälje å tjänstens vägnar, istället för att söka upp en restaurang för att äta lunch ägnade jag denna tid åt att besöka Scanias företagsmuseum, Marcus Wallenberg hallen.

I Marcus Wallenberghallen blandas på ett smakfullt sätt Scanias historia med Scanias senaste produkter, Marcus Wallenberghallen är inte bara ett museum, det är även en plats där man presenterar sina senaste produkter. I museet bedrivs även representation, när jag besökte museet åt en grupp Japaner lunch med personal från Scania i museets representationsdel. Det finns ganska få företagsmuseum kvar i Sverige, de flesta företag har avvecklat dessa då de inte ansetts tillhöra kärnverksamheten, så det är glädjande att se att Scania vårdar sin historia, idag såg jag hur Scanias personal förevisade en av deras tidigaste produkter för den Japanska gruppen, en cykel. Idag säljer Scania inga cyklar, men däremot ca 88 000 lastbilar och ca 8 500 bussar per år över hela världen.

Jag kan verkligen rekommendera alla som har det minsta intresse för teknik, såsom bilar, bussar, lastbilar, motorer samt järnvägsvagnar att besöka Marcus Wallenberg hallen, museet är enkom öppet under vardagar, men passa på under sommarsemestern eller under ett skollov, kontrollera dock öppettiderna på Scanias hemsida innan du besöker museet. Om du åker kollektivt precis som jag så är närmaste busshållplatsen ”Scania Centralkontor”, därifrån är det några hundra meters promenad till Marcus Wallenberg hallen.

300 år sedan Rysshärjningarna

with 3 comments

I år, 2019, är det 300 år sedan rysshärjningarna drabbade delar av den svenska ostkusten. Under sommaren år 1719 och brände plundrade den ryska flottan skärgården från Gävle ner till Norrköping. Ett flertal städer, gods och bruk brändes ner och 20 000 människor blev hemlösa. Detta var ett sätt för Tsar Peter (Peter den store) att försöka pressa Sverige i de pågående fredsförhandlingarna för att få ett slut på Stora nordiska kriget.

Under den heta och torra sommaren 1719 var det lätt att sätta eld på det mesta, härjningarna kom att inledas kring den 10 juli 1719 och kan nog sägas kulminera i mitten av augusti 1719 i och med slaget vid Baggensstäket i närheten av dagens Fisksätra där ryssarna slogs tillbaka. Minnena av Rysshärjningarna lever dock kvar i skärgården, dels som berättelser men även som mer handfasta spår i form av ruiner och sk ryssugnar vilket det finns hundra- eller tusentals av i Stockholms skärgård.

På hemsidan Ryssharjningarna.se kan man hitta ett stort urval av arrangemang kopplade till händelserna 1719, såsom stadsvandringar i Norrtälje, bygdespel och 300 års minnet av slaget vid Baggen Stäket vilken arrangeras av museet HAMN. Jag kan verkligen rekommendera ett besök museet HAMN som även knyter ihop dagens miljonprogramområde Fisksätra med slaget vid Baggenstäket 1719, då kan man även passa på att besöka Leksaksmuseet som ligger vägg i vägg med museet HAMN. 

Två poddar har behandlat ämnet nyligen, lyssna gärna: