Archive for februari 2016
Trettio år sedan Olof Palme mördades
För trettio år sedan, den 1 mars 1986 besökte jag korsningen Sveavägen – Tunnelgatan, det var dagen efter mordet på Olof Palme, att mördaren snabbt skulle identifieras och gripas trodde nog de flesta.
När jag idag, trettio år senare återvände dit och till gravplatsen på Adolf Fredriks kyrkogård vet jag inte mer än jag för trettio år sedan visste om vad som verkligen hände, jag vet fortfarande egentligen ingenting.
Idag var det många som uppmärksammade och högtidlighöll minnet av Olof Palme, de flesta sökte sig naturligen till hans grav, även om en liten hög med blommor växte fram även på mordplatsen.
Minna minnen av händelserna är starka, den första nyhetssändningen i radion 01:10 kommer för alltid vara fastetsad i mitt minne, därefter var jag klarvaken hela natten och såg den första nyhetssändningen i TV 04:00, men jag vet egentligen inte mer än jag då fick reda på och lär aldrig få reda på mer.
Trådlösa nätverk börjar bli vanliga i lokaltrafiken
På Älvsjö station är det sedan ett tag tillbaka såväl möjligt att ladda sin mobil och surfa på det trådlösa nätverket. Från att ha varit något som bara funnits i första klass på snabbtåg har de trådlösa nätverken letat sig ner till oss vanliga pendlare.
I Stockholm hittar man utöver det trådlösa nätverket på Älvsjö station även wifi på linje 676 mellan Stockholm och Norrtälje, samt sedan några månader tillbaka även på Lidingöbanans spårvagnar mellan Ropsten och Gåshaga. Med tiden lär vi hitta trådlösa nätverk på fler stationer och tåg, man kan ex redan idag ladda mobilen på många av Nobinas nya bussar i Haninge och Tyresö.
Idag blev det ytterligare en dag i verkligheten
När man tänker på Stockholm och lokaltrafik tänker de flesta på pendeltåg och tunnelbanan samt välfrekventerade stationer med mycket folk och ibland trängsel. Det finns dock ett annat Stockholm, stationer med ett par hundra påstigande per dag, dom hittar man företrädesvis långt ut i pendeltågsnätet och utefter Roslagsbanan.
Idag besökte jag en av dessa stationer, Mölnbo, för att titta på tillgängligheten, såväl på stationen som i närområdet. I Mölnbo bor det något över 1000 personer, ca 300 av dessa kliver dagligen på pendeltåget och ungefär lika många kliver av.
Efter att ha granskat och dokumenterat stationen samt dess omgivningar hann jag med en runda i Mölnbo innan det var dags att återvända hemåt. Mölnbo visade sig ha en hel del att erbjuda, en bio som av affischerna att döma visade kvalitetsfilmer, en restaurang som såg riktigt inbjudande ut och mycket annat.
Pizzakit, kan det vara något?
Jag har alltid varit skeptisk till sk ”Pizzakit”, färdig pizzadeg och tomatsås i ett paket, men när ICA Pizzakit kostade 15:- på ICA Maxi Lindhagen var det dags att testa.
Efter att ha testat kan jag bara säga att det var helt okej, men inte mycket mer, jag saknade frasigheten hos den egengjorda pizzadegen, men som sagt helt okej och enkelt och just enkelheten passade alldeles utmärkt i går kväll när jag frostade av frysen och hade annat att stå i. Men så mycket mer än 15:- är jag inte beredd att betala för ett Pizzakit.
Dagens bild – ett cykelkafé
När jag i veckan passerade Slussen på väg till Söder Mälarstrand och Riddarfjärdslinjen möttes jag av ett cyklande café, Wheelys cafe, den röda mattan låg inte utrullad, men den gröna mattan mötte caféts kunder.
Idag jobbade jag till sjöss
De bästa dagarna på jobbet är de dagar som man tillbringar ute i verkligheten, idag tillbringade jag förmiddagen med att inventera tillgängligheten på den nystartade ”Riddarfjärdslinjen”, eller linje 85 som den även benämns.
Det finns en del som hävdar att tillgänglighet kostar pengar, mycket pengar, men ”Djurgården 4” som är byggd 1897 har man med relativt små medel lyckats med att tillgänglighetsanpassa, så gott det nu går med ett fartyg som nästa år fyller 120 år.
När det kommer till fartyg får man även komma ihåg att naturen spelar in, vattenståndet varierar rejält under året, så vid extremt hög- eller lågvatten blir det svårare att komma av eller på.
Jag kan inte säga annat än att jag avundas dom som har Riddarfjärdslinjen som en del av sin väg till och från jobbet.