Utös gruvhål

I fredags studerade jag och sonen gruvorna på Utö, vi besökte först Utö Gruv-& Hembygdsmuseum, därefter vandrade vi runt de närbelägna gruvhålen, en vacker och spännande plats för oss som gillar industriminnen.

Det är imponerande att man i den sk Nyköpingsgruvan lyckades att bryta sig 214 meter ner med ganska så primitiva metoder, genom att elda på berget med stockar, för att därefter, när berget var upphettat, kyla berget det genom att ”kasta vatten” på det så att det sprack, sk  tillmakning. Därefter återupprepade man processen och tog sig meter för meter framåt eller neråt beroende på var malmen fanns.

Alfred Nobels uppfinning av dynamiten torde med andra ord inneburit en ganska så rejäl rationalisering av gruvdriften, Utös gruvor lades dock ner några år efter det att dynamiten uppfanns, så man drog nog aldrig någon större fördel av den nya tekniken.

 

Annonser

Idag besökte jag och sonen Järvafältet

Järvafältet var min barndoms naturområde, det var där jag började skåda fåglar i början av 70-talet, idag tog jag och sonen tunnelbanan till Akalla, därifrån promenerade vi ut på Järvafältet.

Vid Hägerstalund vi studerade en fin runsten, därifrån promenerade vi vidare till Säbysjön och fågeltornet, vilket är ett av de finare fågeltornen i Stockholmsområdet. Dessvärre är fågeltornet inte tillgängligt för personer med rörelsehinder då det krävs en ca 600 meters promenad genom skogen över stock och sten, för att ta sig till fågeltornet, jag och sonen blev för övrigt rejält myggbitna på vägen.

Väl framme vid fågeltornet fick vi vår belöning, Brun Kärrhök, Fiskgjuse och Storlom på nära håll, vad mer kan man önska sig.

Vi hade dock en tid att passa, så vi fortsatte mot Säby gård för att sammanstråla med min pappa (sonens farfar) och min pappas fru.

Cafét vid Säby gård råkade dock vara stängt, så vi fikade på Plantagen vid Barkarby handelsplats istället, deras blåbärsmuffins gick inte av för hackor och sonen uppskattade deras kanelbullar.

 

Utö Gruv och hembygdsmuseum

När vi besökte Utö i går hittade jag och sonen ett litet men mycket trevligt museum, Utö Gruv och hembygdsmuseum, när jag tidigare besökt Utö har museet aldrig varit öppet, men i går var det öppet.

Jag har sedan länge en förkärlek för de små museerna långt bortom allfarvägarna, Utö Gruv & Hembygdsmuseum tillhör dessa och är ett av de bättre i klassen. Där fanns en fin utställning om Utö´s historia, med många fotografier och berättelser, samt en liten uppbyggd lanthandels- och hemmiljö. Huvudnumret var nog ändå den del som handlade om den 700-åriga gruvdriften på Utö, även den var pedagogisk, ex fanns en egenhändigt skapad gruvmodell.

Jag lärde mig även något nytt, att gruvdriften under 1950-talet delvis återupptogs på Utö, men det blev inte så mycket av de storstilade planerna, efter några år lades gruvorna återigen i malpåse.

 

Idag blev det en tur till Utö

Jag har oftast besökt Utö under våren eller hösten, men i dag blev det ett mitt i sommaren besök och det märktes på båten från Årsta till Utö (Gruvbryggan), båten var minst sagt fullsatt.

Väl framme på Utö blev det först en promenad norrut, via Lurgatan med de gamla gruvarbetarbostäderna från 1700-talet och till slut hamnade vi vid barnbadet, där har jag aldrig varit.

Vi hade inga badkläder med oss, men det gick med blotta ögat se att det var mycket långgrunt, m a o en perfekt badplats för barn. Då vi inte hade badkläder med oss fokuserade sonen på att samla fina stenar och snäckskal på stranden.

Därefter blev det en liten sväng söder om området vid Gruvbryggan innan jag och sonen styrde kosan mot Gruvmuseet och gruvhålen.

 

Vi har fått ett galleri i Skarpnäck

Vi har fått ett galleri hemmavid, det är beläget utomhus och tavlorna hänger på ett ”byggstaket” och vissa av konstverken lämnar kanske en del övrigt att önska, men vad gör det, det piffar upp i vardagen.

Jag och sonen stannade i alla fall till och betraktade konsten på vägen hem i veckan, kul att någon tar sig tid att glädja oss andra, även om sättet är udda.

 

Idag skådade jag och sonen fåglar vid Ågestasjön

Vi hade inte så höga förväntningar inför dagen, sommaren lider fågelmässigt mot sitt slut och vi fick våra förväntningar bekräftade när vi klev upp i fågeltornet, därifrån såg vi enkom gräsänder, sothöns och en och annan skäggdopping.

Men skam den som ger sig, vi vandrade runt sjön och dagen blev bättre och bättre, helt plötsligt dök en brun kärrhök upp och därefter mängder med ormvråkar varav ett flertal var ungfåglar. Nere vid pumphusängen såg vi b l a gulärla, törnskata och mängder med tofsvipor som samlats ute på ängen, där träffade vi även en kvinna som sett en skräntärna. Så under den fortsatta promenaden utefter Ågestasjöns västra sida höll vi utkik och när vi befann oss mitt emot Årsta gård och fågeltornet såg vi Skräntärnan, vilken vi kunde observera under ca en kvarts tid innan den försvann.

Fågelskådningen fortsatte fram tills vi klev på bussen mot Farsta, vid busshållplatsen kretsade ett större antal ormvråkar på varierande höjd, de flesta var troligen årsungar.

 

Familjedag i Malmköping

Idag blev det till att stiga upp i ottan för mig och sonen, vi skulle nämligen besöka Museispårvägen i Malmköping, för vilken gång i ordningen vet jag inte, vi tog tåget från Stockholm till Flen och därifrån åkte vi buss till Malmköping.

Vi kom till museispårvägen strax efter klockan tio, så vi hann med att besöka utställningarna, bussmuseet och vagnorama, en första gång innan den första vagnen avgick klockan elva. Vi kom dock att återvända till utställningarna ett flertal gånger i pauserna mellan spårvagnsturerna, sonen testade b l a spårvagnsimulatorn för första gången (det gillade han).

Däremellan åkte vi fram och tillbaka mellan Malmköping och Hosjö under tre – fyra timmar, vi lyckades åka med alla vagnar som rullade idag, i bland även med bussarna som gick parallellt mellan Malmköping och Hosjö.

Framemot tretiden var det dock färdigåkt för oss, i väntan på bussen till Flen spenderade vi en stund vid Malmköpings hembygdsgård innan det var dags att återvända hem till Stockholm. På Stockholms central handlade vi lite snabbt på Coop Centralen innan vi tog tunnelbanan hemåt, det var två ganska trötta men nöjda killar som klev in i lägenheten hemmavid.