Grand Prix Raggarbil 2016 – Vegabaren

Jag har ingen bil, inget körkort, men ändå besöker jag och sonen Grand Prix Raggarbil vid Vegabaren för tredje gången. Såväl jag och sonen gillar historia och äldre tider, så vad kunde då passa bättre än en lördagsutflykt till Vegabaren för att kolla på bilar som ser ut som bilar borde göra.

När jag växte upp under 60-talet, kunde man på avstånd se vilket bilmärke det var, en Ford, en SAAB, en Volvo eller en Volkswagen, det kan man inte idag.

På 70-talet blev bilarna tristare, energiförbrukningen kom i fokus, med tiden kom alla bilar att se näst intill likadana ut, för att se vilket bilmärke det är får man numera näst intill ta på sig läsglasögonen.

Att köra runt med en gammal bensinslukande bil är väl i och för sig miljömässigt inte särdeles korrekt, men en veteranbil rullar inte många mil per år, så miljömässigt är påverkan minimal. Vi kunde m a o med gott samvete njuta av såväl bilarna som det enorma engagemang som ligger bakom varje bil som förevisades vid Vegabaren.

Fantastiska bilar

Detaljer, krom och instrumentering

Designen var onekligen bättre förr, idag är säkerligen instrumenteringen bättre rent synergonomiskt, men den var vackrare förr, detsamma gäller alla andra detaljer.

Råttsoffor

Råttsofforna är inte lika eländiga som dom ser ut, trafiksäkerheten tummas det inte på, granskar man dessa i sömmarna så finns det förstås skivbromsar mm, men råttsofforna är ett roligt inslag som inte minst sonen uppskattar.

Antikladan

Innan vi åkte hem tittade vi in i Antikladan som ligger mitt emot Vegabaren, tre våningar med möbler, husgeråd och allehanda kuriosa, dit kommer vi absolut att återvända.

 

Annons