Det var åratal sedan sist
Det var åratal sedan sist, men ikväll dök det upp en dörrförsäljare här hemma, trodde faktiskt att det var ett utdött släkte.
Någon minut efter att sonen återvänt till fritidsklubben för att delta i efterfesten, det är stora festligheter på hans fritidsklubb denna fredag, ringde det på dörren. Jag trodde förstås att det var sonen som kom tillbaka för att han glömt något, men döm om min förvåning när det stod en försäljare utanför dörren, han hann inte ens säga vad han ville sälja, jag ursäktade mig och drog igen dörren.
Jag avskyr all form av påträngande försäljning, oavsett om det sker vid dörren, ute på gatan eller via telefon, när jag vill köpa något gör jag det, men jag bestämmer själv från vem och när jag gör det.
Dörrförsäljningen har dock tack och lov nästan försvunnit, de värsta dörrknackarna av de alla, Jehovas vittnen, har jag inte sett röken av på länge, det är mer än tjugo år sedan dom ringde på min dörr.
Mina reflektioner 
Håller med dig om de där hemska påträngande försäljarna. Vill absolut inte bli uppsökt av någon försäljare. Tvärtom, när jag vill köpa något söker jag upp den varan. Nix-telefonin minskar antalet telefonförsäljare ordentligt. Portkod är bra om man bor i lägenhet, en schäferhund bra om man bor i villa – för att slippa dörrförsäljare och Jehovas vittnen.
Kramis
GillaGilla
surridurr
9 december, 2016 at 20:26
Nix har jag anmält mig till, men dessvärre får de företag som man är kund hos ringa ändå… När min familj flyttade till Jakobsberg i mitten av 60-talet hade Jehovas sitt Sverigecenter där, dom flyttade senare till Arboga. Dom hade då uppenbarligen ett träningsläger för sina ”terrorister” i Jakobsberg, vi som bodde i närheten blev proffs på att avspisa Jehovas på allehanda sätt.
GillaGilla
melkerlarsson
9 december, 2016 at 21:24