Mina reflektioner

Archive for augusti 2017

Ett litet centrum som försvann

with 2 comments

I den södra delen av Bagarmossen hittar man resterna av ett sedan länge avvecklat litet centrum, den sista affären lades ner i början av 2000-talet, butikslokalerna har därefter omvandlats till bostäder.

Man kan dock fortfarande se spåren av det lilla centrumet, butiksentréer, skyltfönster och varumottagningar på baksidan, vilken sorts butiker som funnits här vet jag inte, men då bebyggelsen är från det tidiga 50-talet kan man nog anta att det handlade om specialbutiker, kanske en speceriaffär, kanske en mjölkbutik, kanske en köttaffär.

I skiftet mellan 40- och 50-talet var det en brytningstid när det kom till hur vi handlade mat här i landet, ”snabbköpet” hade introducerats i Stockholm redan 1941, men den tog ett tag innan det slog igenom. Mjölk var ju en färskvara och fick inte säljas ihop med andra livsmedel men när mjölktetran kom 1953 avskaffades det förbudet, mot slutet av 1950-talet dominerade de moderna snabbköpen och specialbutikernas tid var förbi. De som planerade de nya förorterna kring Stockholm på 40-talet hängde nog inte riktigt med i denna utveckling, vandrar man runt i de tidiga 50-talsförorterna, Bagarmossen, Björkhagen, Hökarängen, Kärrtorp mfl kan man fortfarande hitta rester av den gamla affärsstrukturen lite här och där. En del av affärerna omvandlades till små snabbköp, men de slogs med tiden ut av de större snabbköpen och varuhusen i centrumet vid tunnelbanan, en del av dessa har sedermera slagits ut av externhandel och stormarknader.

 

 

Tunnelbanan som aldrig blev av

with 3 comments

Jag och sonen promenerar allt som oftast på det sk Norra Järvafältet, idag är det ett naturreservat, men när jag bodde i Jakobsberg på 60-talet var det mer eller mindre en självklarhet att stora delar av Järvafältet skulle bebyggas.

Sedan den militära verksamheten på Järvafältet avvecklats i början av 60-talet, planerades det att stora delar av Järvafältet skulle bebyggas, de södra delarna, Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista kom att exploateras under 60- och 70-talet men sen tog det stopp.

I och med den sk oljekrisen så blev det ett abrupt slut på de så kallade rekordåren, befolkningsökningen i Stor-Stockholm upphörde i princip under ett tiotal år, men tog under 80-talet åter fart igen.

Om det nu hade blivit som det var tänkt, hur hade det då sett ut?

  • De första planerna var att tunnelbanan skulle förlängas från Akalla via Hansta till Bögs gård.
  • Senare ändrades planerna, så att tunnelbanan skulle gå längre norrut, med en ändstation vid Alboda nordost om Översjön, med stationer vid Alboda, Fäboda, Nysved, Sten och Hansta.
  • Tankarna på en tunnelbana längre ut på Järvafältet väcktes åter till liv 1982 när Stockholms stad köpte Hanstaområdet av Sollentuna kommun, området planerades för 20 000 invånare, tunnelbanan skulle i så fall förlängts från Akalla till Hansta, varvid två stationer skulle tillkommit. Kritiken blev dock omfattande och planerna på bostäder i Hansta skrinlades.

Idag är Järvafältet ett naturreservat, tunnelbanan som idag slutar i Akalla kommer att förlängas, men i en helt annan riktning, via den kommande Barkarbystaden på fd Barkarby flygfält, kommer tunnelbanan ca 2024 att nå Barkarby station.

Om vi leker med tanken att rekordåren på 1960-talet aldrig hade tagit slut så hade den bild jag tog när jag och sonen för någon vecka sedan promenerade över Järvafältet varit omöjlig att ta.

Träden i förgrunden hade förmodligen stått kvar, dessa ligger i Järfälla kommun och där fanns det inga planer på någon bebyggelse, men i bakgrunden hade vi förmodligen sett ett par färgglada miljonprogramshus, för den delen ligger i Sollentuna kommun.

Spännande men oaptitlig meny på Sydpolen

with 2 comments

När semestern är över och hösten är i antågande är det många som lovar sig själva att dom ska äta annorlunda, bättre och nyttigare.

Nu finns det ju andra skäl att äta något annorlunda, man kanske vill prova något nytt, upptäcka nya råvaror, mat från en annan kontinent eller ett annat land, till den kategorin räknar jag mig själv.

Min nyfikenhet har dock en gräns, kanske går gränsen vid den meny jag såg när jag och sonen besökte Naturhistoriska museet förra veckan, menyn som den svenska sydpolsexpeditionen åt i början av 1900-talet, fångade mitt intresse, vad sägs om:

  • Pingvin med makaroner
  • Pingvin med bönor
  • Pingvin med torkade grönsaker

Låter inte så särdeles gott, vid pingvin har min gräns för vad jag är intresserad av att prova passerats. Att man åt makaroner på den tiden, även när man befann sig på sydpolen, var inte så konstig, makaronerna hade nått Sverige redan i början av 1700-talet, i början av 1900-talet hade dessa blivit riktigt populära, så till den milda grad att de ransonerades under andra världskriget.

På lördag är det Grand Prix Raggarbil vid Vegabaren

with 3 comments

Nu på lördag, den 26 augusti, är det Grand Prix Raggarbil vid Vegabaren i Haninge, att jag som såväl saknar bil och körkort gillar gamla bilar känns ju tämligen långsökt.

Men vem imponeras inte av det engagemang som ligger bakom alla dessa minutiösts renoverade bilar, krom som man kan spegla sig i, bilar som är renoverade så att de näst intill är i nyskick, å sedan sonens favoriter, råttsofforna. Jag kan verkligen rekommendera ett besök vid Vegabaren nu på lördag, Vegabaren i sig kan även den rekommenderas, men är man bara ute efter att äta så bör man nog välja en annan dag än nu på lördag.

Written by melkerlarsson

20 augusti, 2017 at 05:49

En nostalgitripp på Lidingöbanan

with 2 comments

När jag vaknade i morse vräkte regnet ner, det skulle verkligen varit läge för att somna om, men jag lyckades inte med det, någon som däremot sov gott i sängen bredvid mig var katten, han sov riktigt gott.

Katten vaknade inte förrän framemot tio, han gick en sväng i lägenheten, sträckte lite på sig, som en ”tudorkatt” och gick sedan tillbaka till sängen och ägnade sig återigen åt det som katter är bäst på, att sova…

Under tiden som jag åt frukost upphörde regnet och det började klarna upp, så jag bestämde mig att åka ut till Lidingö för att åka med Lidingöbanans museivagn, vagn 17.

Vagnen är byggd 1949 och ägs idag av Stockholms spårvägsmuseum, men är deponerad hos Stockholms Spårvägar och står normalt uppställd i depån i Aga på Lidingöbanan.

När Lidingöbanan beställde sina nya vagnar på 40-talet benämndes färgen som ”venetianskt rött”, andra säger att färgen är ”rödbrun” och andra ”brun”, innan vagnarna rustades upp under 80- och 90-talet var de nog mer ”rostbruna”.

Det blev en mycket behaglig resa, träffade många gamla bekanta och under uppehållet vid Gåshaga brygga bjöd Stockholms spårvägar på kaffe innan det var dags att återvända till Ropsten.

 

En fantastisk fotoutställning på Naturhistoriska museet i Stockholm

with one comment

När jag och sonen i veckan besökte Naturhistoriska museet såg vi en fantastisk fotoutställning, ”Expression, Personality and Emotion” av fotografen Joe Zammit-Lucia som porträtterar djur.

Joe Zammit-Lucia har skapat en serie porträtt av utrotningshotade djur, väldigt fascinerande, djuren känns verkligen som individer och personligheter när man betraktar fotografierna.

Ett besök rekommenderas starkt, men man får skynda sig, utställningen håller bara på t o m den 3 september 2017, Naturhistoriska museet har fri entré, så har man vägarna förbi är det bara att glida in och titta på en enstaka utställning, för att därefter gå ut och fortsätta sin promenad.

Floras trädgård, vid Väsby gård

leave a comment »

I veckan passerade jag och sonen Floras trädgård, som ligger strax söder om Väsby gård på Järvafältet, Floras Trädgård är en visningsträdgård, här finns vilda växter från kulturlandskapets olika miljöer.

Här upptäckte vi snabbt att vi kunde kombinera några intressen, järnväg och natur, växter som har kommit med järnvägen finns på banvallen, å det finns verkligen en banvall med spår och allt i Floras trädgård. Jag och sonen misstänker att spåren och sliprarna av spårvidden att döma härstammar från ”museijärnvägen” Sollentuna enskilda järnväg som avvecklades i mitten av 90-talet.

Läs mer om Floras trädgård på Sollentuna kommuns hemsida.

Läs hela inlägget här »

Då var semestern slut för denna gång

with one comment

Då sitter man på tunnelbanan på väg till jobbet, semestern är m a o slut för denna gång. Det är dock inte bara jag som är tillbaka i verkligheten, i morse begav sig sonen till skolan, han började sexan idag.

Den spontana känslan är väl att det är trist att semestern är slut, men å andra sidan finns det något som lockar med vardagen, kanske är det rutinerna, det är ju faktiskt arbetsveckorna som är det normala läget i livet, å dessutom gillar jag mitt jobb.

För övrigt slår mig en annan tanke, idag skulle min mamma fyllt 79 år om hon hade levt, men hon blev bara 58 år, vilket dock inte är jag något går runt och funderar över, även den tanken tillhör numera rutinerna, livets rutiner.

Idag var det sista dagen på semestern och sommarlovet

with one comment

Idag var det sista dagen på semestern och sommarlovet för mig å sonen, vädret såg inte alltför inbjudande ut, så vi valde en inomhusaktivitet, ett besök på Naturhistoriska museet och en film på Cosmonova.

Man kan inte vara riktigt säker på att det går att få biljetter till Cosmonova under skolloven, men vi hade tur, det fanns biljetter till den film vi ville se, ”Det vilda Afrika”, innan filmen hann vi dock att titta runt i museet i två timmar. Vi började med utställningen om ”Polartrakterna”, som vi brukar, därefter hann vi besöka ytterligare ett par utställningar innan det var dags att inta platserna på Cosmonova.

Vi gillade båda ”Det vilda Afrika”, men vem kan motstå elefanter, gorillor och krokodiler i närbild, man kanske inte lär sig så mycket nytt av naturfilmerna på Cosmonova, men det är extremt effektfullt med elefanter som kliver omkring på den enorma duken.

Efter filmen vandrade vi runt ytterligare en timme i museet, den mesta av tiden spenderades i utställningen ”Natur i Sverige”, sedan var det dags att bege sig hemåt, imorgon är det ju jobb och skola som gäller.

Småflugor, hur blir man av med dom?

with 2 comments

Jag har skrivit om dessa småflugor tidigare, i slutet av sommaren och i början av hösten dyker ständigt dessa småflugor upp i köket, de kallas bananflugor, fruktflugor, tomatflugor eller bara små djävla flugor, äntligen har jag funnit ett sätt att bli av med dem.

En matsked vinäger, lite lite vatten och någon droppe diskmedel/tvål i en glasburk som jag placerar vid diskhon gör susen, det är där dom främst håller till. Sen sköter småflugorna resten, dom dränker sig själva, dom kan helt enkelt inte motstå doften. När doften avtagit efter ett par dagar sköljer man ur glasburken och häller i samma blandning igen.

Droppen med diskmedel/tvål bryter ytspänningen och gör att dom försvinner ner i den förföriska drycken för att aldrig mer komma upp därifrån. Vinägern kan vara av vilken sort som helst, ju mer den doftar desto bättre, småflugor är inga finsmakare, så ju billigare vinäger desto bättre.

Ett annat favorittillhåll för småflugorna, förutom diskhon, är påsen med pantburkar och pantflaskor.