Mina reflektioner

En djungel av spårvidder

with 6 comments

I järnvägens barndom fanns det en ren djungel av spårvidder, ju smalare spårvidd ju lägre kostnader för anläggningen, att man därmed behövde lasta om gods mellan olika järnvägar med olika spårvidder spelade på 1800-talet inte så särdeles stor roll då arbetskraften var billig på den tiden. Sedermera har man kommit att bygga om ett antal av de fd smalspåriga järnvägar till normalspår (1435 mm) för att b l a slippa omlastningen av gods som på 1900-talet blev väsentligen dyrare p g a stigande lönekostnader.

Spårvidden på järnvägen mäts mellan rälernas innersidor, dessa spårvidder var de vanligaste på banor med allmän trafik i Sverige:

1435 mm, 4′ 8½, även kallad ”normalspår”, är den vanligaste spårvidden. De flesta större järnvägar i Sverige har byggts med normalspår, detsamma gäller de flesta spårvägssystemen i Sverige, med undantag av Roslagsbanan är idag samtliga järnvägar med kommersiell/reguljär drift normalspåriga. Normalspår används i Sverige även i Stockholms tunnelbana, samt på spårvägarna i Göteborg, Norrköping och Stockholm.

891 mm, tre svenska fot, Sveriges vanligaste smalspårvidd, Roslagsbanan har fortfarande reguljär trafik på 891 mm spårvidd, övriga banor som finns kvar med denna spårvidd är museijärnvägar. Spårvidden 891 mm är väldigt svensk, den finns bara i Sverige, när SL nu har beställt nya motorvagnar till Roslagsbanan så kommer dessa enkom kunna provköras på Roslagsbanan, det finns m a o ingen annan plats i världen där dessa kan köra.

1067 mm, 3 ½’, fanns i Sverige huvudsakligen i Blekinge, samt även i delar av Småland och Halland. Järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona som ursprungligen byggdes med 1067 mm kom sedermera att breddas till normalspår. I b l a Australien och Japan har denna spårvidd näst intill betraktats som den normala, trots detta byggs numera de flesta nya järnvägar med normalspår, 1435 mm.

600 mm, två ”internationella” fot. Mycket vanlig spårvidd på industribanor vid tegelbruk, torvmossar m fl, men har också förekommit på sju ”riktiga” banor i Sverige. Spårvidden har haft stor en användning och förekommer i även dag på torvmossar och för interntransporter inom industrier.

Därutöver fanns det mängder med udda spårvidder i Sverige, ex 1217 mm och 802 mm, men en är särskilt intressant:

1093 mm, fanns på järnvägen från Köping till Riddarhyttan och Uttersberg, har förmodligen tillkommit genom missförstånd huruvida engelska eller svenska fot skulle tillämpas. Från början byggdes banan med spårvidden 1067 mm, man beställde såväl lok och vagnar, men sen gick det snett, dom skriftliga källorna är ganska få, man dokumenterar ju inte gärna sina misstag.

Det gick dock förmodligen till så här: den mekaniska verkstaden som hade fått beställningen på ångloken hörde av sig till beställaren och frågade huruvida spårvidden var räknad utifrån engelska eller svenska fot. Beställaren svarade, men svarade fel, så när loken kom fram till Köping passade de inte på spåren, loken gick inte att bygga om, så man fick om såväl vagnarna som spåren och sedan försökte man mörka alltihop. Efter ett par år upptäcktes dock detta i samband med en inspektion som myndigheterna gjorde av banan. Engelska och Svenska fot skilde sig åt, tack och lov fick vi sedermera meterreformen.

3,5 engelska fot (1067 mm) motsvarade 3,59 svenska fot, man förväxlade uppenbarligen foten och nämnde 3,59 engelska fot i stället för 3,59 svenska fot.

Några vanliga spårvidder utomlands:

1000 mm, har i Sverige bara använts på stadsspårvägen i Kiruna och på den aldrig öppnade spårvägen i Ulricehamn, samt på hästspårvägen i Göteborg, men är vanlig i ex Schweiz, Spanien och på många spårvägssystem, ex i Helsingfors.

1524 mm (idag även 1520 mm), används på järnvägarna i Ryssland och i forna ryska stater, ex Finland.

1600 mm, på Irland, det är märkligt att Irlands järnvägar byggdes med en annan spårvidd än de engelska med tanke på hela Irland på den tiden var engelskt.

1664 – 1674 mm, änvänds i Portugal och Spanien.

Written by melkerlarsson

18 september, 2018 den 19:46

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det finns lite att välja på när det kommer till spårvidd uppenbarligen! Jag har aldrig någonsin funderat över att det kan skilja så mycket, men se där… har lärt mig något nytt igen 😉

    Gillad av 1 person

    Trollanne

    18 september, 2018 at 19:53

  2. Idag har vi i princip bara två aktiva spårvidder i Sverige, 1435 mm och 891 mm, resten är tack och lov historia 🙂

    Gilla

    melkerlarsson

    18 september, 2018 at 20:32

  3. Intressant Melker. Man tänker aldrig på sådant. Hade aldrig ens kommit på idén att det finns olika spårvidder. Man tror att alla är lika. Säger som Anne, lärt mig något igen.

    Gilla

    Kristallina

    18 september, 2018 at 23:02

  4. Intressant. Trodde det bara fanns två spårvidder, men nu har jag lärt mig att det har funnits fler.

    Gilla

    Eva

    18 september, 2018 at 23:11

  5. Du kan verkligen din sak

    Gillad av 1 person

    Surridurr, Lakritskillen

    19 september, 2018 at 11:56

  6. Kul att få veta allt detta. Visst vet jag att det finns smalspårig järnväg men jag trodde att det var undantag och att det sedan fanns bara en standardbredd.

    Gillad av 1 person

    ibod11 - Ingrid

    19 september, 2018 at 17:19


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: