Mina reflektioner

Archive for april 2019

Idag besökte jag Ågestasjön

Idag begav jag mig till Ågestasjön, då jag kom i väg tidigt blev det många timmar i naturen. När jag summerar dagen kan jag konstatera att det blev en underbar naturupplevelse. 

Idag växlade vädret, inledningsvis fick jag klä av mig, först åkte den lite tjockare tröjan ner i ryggsäcken, därefter jackan. Senare under dagen plockades jackan återigen fram då himmelen mörknade, åskan mullrade och sedan kom regnet, men då befann jag mig inomhus i Farsta centrum.

Vid Ågestasjön såg jag årets första svala, en ladusvala, hörde årets första rördrom, en herre som vid upprepade tillfällen försökte locka till sig damerna med sitt ”flaskblåsarljud”. Andra höjdpunkter var de tre ormvråkarna som tjafsade med varandra och den bruna kärrhöken som dök ner i vasen och kom upp med ett rejält byte i klorna, oklart vad.

På vägen till Ågestasjön lyssnade jag på Pippipodden, en västkustbaserad fågelpodd med ”Gullet” och ”Widde”, två riktigt initierade fågelskådare.

Ågestasjön, Orlångens naturreservat

Idag såg jag en mängd fåglar, men jag kan ha missat att lista någon:

  • blåmes
  • brun kärrhök, med byte i klorna, oklart vad, men det var ett rejält byte
  • grågås
  • gråhäger
  • gråsparv
  • gräsand
  • kaja
  • kanadagås
  • knipa
  • koltrast
  • korp
  • kråka
  • ladusvala, årets första svala för min del
  • nötskrika
  • ormvråk, på vägen ner mot Balingsta cirkulerade tre ormvråkar över åkrarna och ängarna
  • ringduva
  • rödhake
  • rördrom (hörde)
  • silltrut
  • skata
  • skrattmås
  • skäggdopping
  • snatterand
  • sothöna
  • sothöna
  • stare
  • sånglärka
  • sångsvan
  • sädesärla
  • talgoxe
  • tofsvipa
  • trana
  • vigg

Ett gammalt centrum i Enskede

När vi i går promenerade i Gamla Enskede passerade vi det som under 1910-talet och under många år därefter kom att vara Gamla Enskedes centrum, en plats som idag är en stilla men ändå livaktig oas.

När Stockholms första trädgårdsstad, dagens Gamla Enskede, byggdes upp under åren före första världskriget kom det i anslutning till Enskedebanans första ändhållplats ”Kyrkogårdsvägen”, kring dagens Nynäsvägen och Stora Gungans väg att växa upp ett litet centrum. Förmodligen användes inte begreppet centrum på den tiden, men platsen blev en central plats i Gamla Enskede tack vare den närbelägna spårvägshållplatsen ”Kyrkogårdsvägen”.

I detta ”centrum” kunde man hitta ett postkontor, en missionskyrka och flera affärer, Konsumentföreningens hus uppfördes 1913 av Konsumentföreningen Thule, i byggnaden kom det att inrymmas en Konsumbutik tills 1983. Idag huserar Robin Delselius Bageri i Konsumentföreningens hus vid Stora Gungans väg, uppenbarligen välbesökt, runt torget och i närområdet kan man även hitta restauranger och andra butiker, så denna hundraåriga pärla lever än.

En liknande koncentration av affärer kunde man en gång i tiden hitta vid en av Enskedebanans andra hållplatser, ”Tyresövägen”.

En promenad i närområdet

Idag blev det en promenad i närområdet, främst för att vi ville hinna hem i god tid till Stockholmsderbyt mellan Hammarby och Djurgården, vi ville även undvika trängseln i tunnelbanan när 30 000 åskådare skulle ta sig till Tele2 Arena.

Idag styrde vi stegen mot Gamla Enskede, på vägen passerade vi genom Skogskyrkogården två gånger, såväl på vägen till och från Gamla Enskede.

Skogskyrkogården, Almlunden

Då Skogskyrkogården är stor kan man variera promenadvägarna i all oändlighet, idag passerade vi platser på kyrkogården som vi hittills aldrig besökt. Idag hittade vi massor av nya detaljer att titta på, man kan fascineras av byggnaderna, utformningen av landskapet och till och med gravstenarna, det finns ju en människa och en människas historia bakom varje gravsten.

Idag skådade vi även fåglar på Skogskyrkogården, idag såg vi en mängd olika trastar, exempelvis taltrast, men även bofinkar, gulsparvar och sädesärlor. Ett antal rovfåglar såsom duvhök och sparvhök har Skogskyrkogården som sina jaktmarker.

Skogskyrkogården

Vi fortsatte upp mot Gamla Enskede och vandrade runt i denna trädgårdsstad från 1900-talets början innan vi styrde hemåt, vi passerade åter Skogskyrkogården innan vi korsade igenom Skarpnäcks koloniområde. I koloniområdet rådde full aktivitet, folk vårstädade sina kolonistugor och kolonilotter, många planterade och sådde, det såg väldigt härligt ut, jag inser dock att jag inte är rätt person att ha en kolonistuga.

 

En promenad runt Djurgården

Idag blev det en promenad runt Djurgården, vi klev av vid T-centralen och tog en sväng förbi de blommande körsbärsträden i Kungsträdgården innan vi styrde stegen utefter Strandvägen och mot Djurgården.

Körsbärsträden i Kungsträdgården torde med råge vara Sveriges mest fotograferade träd, i mina flöden på sociala medier dyker det upp mängder med bilder på körsbärsträden i Kungsträdgården under de 10 á 12 dagar som dessa blommar.

Körsbärsträden blommar, Kungsträdgården 2

Efter en underbar promenad utefter Djurgårdsbrunnsviken kom vi fram till Isbladskärret, där såg vi många underbara fåglar, exempelvis:

  • Grågås
  • Gråhäger
  • Skedand
  • Snatterand
  • Sothöna
  • Svarthakedopping
  • Sångsvan
  • Tofsvipa

Vi fortsatte därefter utefter den södra stranden på Djurgården, där fick vi syn på en fågel som är relativt sällsynt i centrala Stockholm, två strandskator. Promenaden avslutades vid Waldemarsudde varifrån vi tog spårvagnen in till stan och därifrån tunnelbanan hemåt.

Djurgården, Strandskata

Sparris med misosmör

Sparris är en underbar vårprimör som passar perfekt till misosmöret, misosmör kan man även servera till exempelvis en grillad köttbit istället för persiljesmör eller vitlökssmör.

Grön sparris med misosmör

Ingredienser:

  • 50 g rumsvarmt smör
  • 1 msk misopasta (finns långt i från i alla butiker, men oftast hittar man det i hyllan med ”asiatiskt” eller ”all världens mat” etc på ICA Maxi eller Stora Coop eller andra välsorterade mataffärer)
  • Salt
  • 2 knippen grön sparris (ca 250 g)
  • 2 salladslökar (eller betydligt fler om man så vill, man kan inte ta för många salladslökar…)
  • 2 tsk olja

Gör så här:

  • Rör ihop smör, misopasta och salt
  • Skär om nödvändigt bort den nedre torra delen på sparrisen och strimla salladslöken
    • Antingen kokar man sparrisen i ca 2 minuter, i så fall fräser man salladslöken snabbt i en separat panna-/stekpanna
    • Eller så grillar/steker man sparrisen några minuter i en grillpanna, kastrull, eller stekpanna, i så fall tillsätter man salladslöken mot slutet och fräser denna under någon eller några minut tillsammans med sparrisen
  • Servera med smöret och toppa med fräst salladslök såvida denna frästs separat

 

Veckans fordon – vagn 15 i Göteborg

I Göteborg kan man hitta detta charmtroll, vagn 15, en spårvagn med öppna plattformar från 1902. Vagn 15 är Göteborgs äldsta bevarade elektriska spårvagn och är dagsläget 117 år gammal, en ansenlig ålder för såväl människor som spårvagnar.

Göteborg, Ringlinjen, vagn 15

Göteborg, Ringlinjen, vagn 15

Vagn 15 var en av de vagnar som Göteborgs Spårvägar beställde av ASEA inför elektrifieringen av spårvägsnätet som ersättning för hästspårvägen som Göteborg haft sedan 1879. Vagnarna kom sedermera att byggas om och försågs exempelvis med plattformsskydd för föraren, slutligen kom den 1921 att degraderas till släpvagn.

Inför spårvägens 50-års jubileum 1929 bestämdes det att vagnen skulle återställas till sitt ursprungliga utseende från 1902, den blev därmed Göteborgs första museispårvagn. Man kan än idag resa med vagn 15 på den sk Lisebergslinjen mellan Drottningtorget (Centralen) och Liseberg under vackra sommardagar.

På Djurgårdslinjen i Stockholm kan man då och då resa med vagn 24, även den en öppen spårvagn, hos Museispårvägen i Malmköping kan man resa med öppna spårvagnar från Helsingborg och Uppsala, även i Norrköping rullar då och då en öppen spårvagn från 1904.

En solig vårdag 2019 är detta en underbar upplevelse, men i början av 1900-talet när föraren skulle framföra sin spårvagn under allehanda väderförhållanden var detta förstås en riktigt dålig arbetsmiljö, även med den tidens mått.

Nu på lördag, den 27 april, öppnar Stockholms stadsmuseum

Nu på lördag, den 27 april, öppnar Stockholms stadsmuseum igen efter många års ombyggnad och renovering, det ska bli mycket intressant att se hur det blev.

Under många år var stadsmuseet ett givet utflyktsmål för mig och sonen, jag vet inte hur många timmar jag suttit i Stadsmuseets lekrum medans sonen fiskat och därefter sålt fiskar på torget eller allehanda andra saker på marknaden i lekrummet. Numera är han dock tretton år så lekrummet lockar nog knappast, däremot tror jag att alla de modeller av hus- och stadskvarter som förevisades fortfarande lockar sonen, vi kanske inte går dit på lördag, men snart så…

 

Utställningslinjen – en kortvarig linje

Idag finns det inga rester kvar efter den mest kortlivade spårvägslinjen i Stockholm, utställningslinjen linje 22, som under våren, sommaren och den tidiga hösten 1930 trafikerade sträckan Norrmalmstorg – Strandvägen – Utställningen. Området för Stockholmsutställningen 1930 låg huvudsakligen utefter Djurgårdsbrunnsvikens norra strand mellan Diplomatstaden och dagens kinesiska ambassad. 

Utställningslinjen hade sin ändhållplats på den yta som idag återfinns mellan Turkiska ambassaden och Villa Källhagen (Källhagens värdshus). Spårvägen byggdes på enklast tänkbara sätt mellan Djurgårdsbron och utställningsområdet, man förlade helt enkelt spår och slipers ovanpå gatubeläggningen, så i princip utfördes spårvägen som en järnväg eller en spårväg på egen banvall. Dåvarande Stockholms spårvägar satsade i samband med utställningen även stort på information på flera språk, trafikpersonalens personliga språkkunskaper lär dock varit relativt begränsade då få av dessa gått en högre utbildning än Folkskola.

Platsen för utställningslinjens linje 22 vändslinga

Av utställningens cirka 4 miljoner besökare åkte ca 2,4 miljoner med linje 22, utställningslinjen, ca 374 000 åkte med busslinje 60 som gick mellan Nybroplan och utställningen. Övriga besökare antingen cyklade, promenerade, åkte med de färjelinjer som gick dit eller så tog dom sig dit med bil. I anslutning till utställningsområdet hade man anlagt en parkeringsplats för 1200 bilar, förmodligen den största bilparkering som dittills byggts i Sverige (mitt antagande) och det ”rekordet” lär inte slagits förrän under 50- och 60-talet i och med köpcentrumens och stormarknadernas framväxt i Sverige (mitt antagande).

Utställningsområdet 1930, buss 58 till Skansen

Att så många människor besöker en utställning en sommar verkar ju lite märkligt, men det var inte bara en utställning, man kunde även roa sig, inom området fanns det ett nöjesfält med teater, berg- och dalbana, biograf, pariserhjul, radiobilar, restauranger och mycket annat.

Utställningen blev funktionalismens genombrott i Sverige, det blev även ett genombrott internationellt för huvudarkitekten Gunnar Asplund, men även ett flertal andra arkitekter bidrog såsom Sigurd Lewerentz, som tidigare gjort sig kända för verk som exempelvis Skogskyrkogården tillsammans med Gunnar Asplund.

Ett annat genombrott fick korvkiosken och pinnglassen som serverades för första gången i Sverige. Varmkorven i sig serverades första gången i Sverige 1897 under en annan utställning, ”Konst- och industriutställningen” på Djurgården i Stockholm.

På kartan ovan kan man även notera att det 1930 fanns en busslinje som gick in på Skansen, linje 58, i ett framtida inlägg kommer jag säkerligen att återkomma till denna lite udda busslinje.

En promenad på Södermalm i solens sken

Idag blev det en långpromenad på Södermalm, vi började vid Slussen, där tunnelbanans gröna linje vände idag på grund av arbeten på den sk Söderströmsbron.

Från Slussen styrde vi stegen mot Mariaberget och Monteliusvägen, utsikten över Riddarfjärden är fantastisk därifrån, det är nog få städer som kan stoltsera med liknande vyer. Därefter fortsatte vi upp på Skinnarviksberget, utsikten därifrån är fullt jämförbar med den från Monteliusvägen.

Stockholm, Riddarholmen

Under promenadens gång uttalade sonen ett flertal gånger att ”Stockholm är en vacker stad”, jag kan inte annat än att instämma med honom. Efter vyerna från söders höjder promenerade vi via Hornstull och Årstavikens stränder bort till Skanstull varifrån vi tog tunnelbanan hemåt efter att ha handlat lite på Hemköp.

Väl hemma kände jag att jag fått färg i ansiktet, inte särdeles konstigt efter fem dagar med mycket utevistelse, med andra ord precis som en långhelg ska vara.

Idag skådade jag fåglar vid Ågestasjön

Idag blev det ett besök vid Ågestasjön, jag begav mig hemifrån relativt tidigt men hade noterat att det var såväl svalare som blåsigare varför jag valde bort shortsen och sandalerna i dag.

Blåsigt var det, men solen lös från en klarblå himmel (när jag kom hem visade termometern +14, en viss skillnad mot i går då det var +21 och vindstilla)

Trots blåsten blev det en fin fågeldag, jag promenerade runt i området under närmare fyra timmar, så jag hann se en hel del fåglar, de som etsade sig fast i minnet var:

  • Duvhöken, som så kraftfullt flög och ömsom glidflög över Pumphusängen
  • Korpen, som jag såväl såg och hörde under större delen av dagen
  • Ormvråken
  • Större hackspett, en hona som länge om väl satt och petade bort barkbitar från ett murket träd för att komma åt godsakerna i form av insekter
  • Sånglärkan
  • Tranan, men då den var ensam blev det ingen trandans, det krävs två för en tango

Ågestasjön, Grågäss

Att våren under de senaste dagarna med sommarvärme tagit ett rejält språng framåt märktes, maskrosorna blommar, björklöven har spruckit ut, nu går det fort i naturen.

Under resan till och från Ågestasjön lyssnade jag på Historiepoddens avsnitt om påsktraditioner, jag lärde mig en hel del nytt om den judiska och den kristna bakgrunden till påsken. Dock misstänker jag att jag som oreligös kommer att glömma detta ganska så snabbt, precis som jag glömt vad som sades under lågstadiets lektioner i kristendom (ett ämne som senare bytte namn till religionskunskap).