Mina reflektioner

300 år sedan Rysshärjningarna

with 3 comments

I år, 2019, är det 300 år sedan rysshärjningarna drabbade delar av den svenska ostkusten. Under sommaren år 1719 och brände plundrade den ryska flottan skärgården från Gävle ner till Norrköping. Ett flertal städer, gods och bruk brändes ner och 20 000 människor blev hemlösa. Detta var ett sätt för Tsar Peter (Peter den store) att försöka pressa Sverige i de pågående fredsförhandlingarna för att få ett slut på Stora nordiska kriget.

Under den heta och torra sommaren 1719 var det lätt att sätta eld på det mesta, härjningarna kom att inledas kring den 10 juli 1719 och kan nog sägas kulminera i mitten av augusti 1719 i och med slaget vid Baggensstäket i närheten av dagens Fisksätra där ryssarna slogs tillbaka. Minnena av Rysshärjningarna lever dock kvar i skärgården, dels som berättelser men även som mer handfasta spår i form av ruiner och sk ryssugnar vilket det finns hundra- eller tusentals av i Stockholms skärgård.

På hemsidan Ryssharjningarna.se kan man hitta ett stort urval av arrangemang kopplade till händelserna 1719, såsom stadsvandringar i Norrtälje, bygdespel och 300 års minnet av slaget vid Baggen Stäket vilken arrangeras av museet HAMN. Jag kan verkligen rekommendera ett besök museet HAMN som även knyter ihop dagens miljonprogramområde Fisksätra med slaget vid Baggenstäket 1719, då kan man även passa på att besöka Leksaksmuseet som ligger vägg i vägg med museet HAMN. 

Två poddar har behandlat ämnet nyligen, lyssna gärna:

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ett väldigt drastiskt sätt att försöka få fred. Det ger inte direkt intryck av att vara fredsfrämjande tankar bakom.

    Gillad av 2 personer

    ibod11 - Ingrid

    11 juli, 2019 at 08:12

  2. Min stad brände de ner nästan helt och hållet. Bara kyrkan och ett litet trähus klarade sig sägs det. Några av ryssarna stannade dock kvar i bygden så vi har ett ställe utanför stan som fortfarande kallas Ryssland.

    Gillad av 1 person

    Anna

    12 juli, 2019 at 05:37


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: