En vintrig promenad i närområdet

Under de senaste dagarna har det snöat en del i Stockholmsområdet, nu talar vi inte om några större mängder, men det blev i alla fall rejält vitt på marken något vi inte varit bortskämda med denna vinter som nu övergått till vår.

När jag tittade ut genom köksfönstret i morse låg snön dekorativt på grenarna på kastanjeträdet utanför fönstret, jag borde ha prioriterat att gå ut, men valde frukost, dusch och en tupplur på sängen i sällskap med den spinnande katten innan jag gick ut på en promenad.

Snön som dekorativt klätt trädens grenar hade naturligtvis fallit av i och med att temperaturen steg, men det blev ändå den mest vintriga dag jag upplevt denna vinter. Jag höll mig i närområdet, passerade förstås Skogskyrkogården där jag fyllde på med skalade solrosfrön vid fågelmatningen, en koltrast blev mycket lycklig och flög direkt fram till fågelbordet och lät sig väl smaka av denna delikatess för fåglar.

Promenaden avslutades med ett besök på Hemköp i Skarpnäck, mat behöver man ju alltid handla, dessutom har jag sedan ett tag tillbaka ökat på förråden här hemma med anledning av Coronaviruset. Redan när jag hörde talas om utbrottet i början av januari ökade jag på lagret av saker och matvaror med lång hållbarhet, sådant som även konsumeras över tid, under senare tid har jag ökat lagret av matvaror med kortare hållbarhet, så nu känner jag mig väl förberedd om man inte får, kan eller vill gå ut under en längre period, jo, jag har även tänkt på katten.

Inte omöjligt att detta blir ett ämne för ett särskilt inlägg framöver.

Annons

Trettiofyra år sedan Olof Palme mördades

För trettiofyra år sedan, den 1 mars 1986 besökte jag korsningen Sveavägen – Tunnelgatan, det var dagen efter mordet på Olof Palme, att mördaren snabbt skulle identifieras och gripas var nog en självklarhet för de flesta, så även för mig, så blev det dock inte.

Nu har Palmemordet återigen hamnat på löpsedlarna, enligt åklagaren ska en lösning kunna presenteras under våren – försommaren, alternativt läggs utredningen ned. Detta ska bli synnerligen intressant, men det kommer knappast bli ett avslut, mordet på Kennedy ägde ju rum 1963, men än idag tvistar dom lärda om vem som egentligen utförde mordet och så lär det bli avseende Palmemordet oavsett vad åklagaren presenterar för något under våren – försommaren.

Minna minnen av händelserna är starka, den första nyhetssändningen i radion 01:10 kommer för alltid vara fastetsad i mitt minne, därefter var jag klarvaken hela natten och såg den första nyhetssändningen i TV 04:00, men jag vet idag egentligen fortfarande inte mer än det jag då fick reda på.

Bilderna nedan är tagna 2016 då det var trettio år sedan Olof Palme mördades.

I slutet på förra veckan blev det vår – idag kom snön

I slutet på förra veckan blev det officiellt sett vår i stora delar av södra Sverige, med våren kom uppenbarligen även snön. Något vi inte sett röken av i Stockholm denna vinter, förutom lite pudersnö en dag i början av december.

Katten var ute en stund på balkongen och testade detta med snö, något han inte sett på länge, han verkar ha glömt bort vad snö är för något, normalt brukar han sitta en stund i snön ute på balkongen, men idag ville han in direkt.

När ens eget liv hamnar på museum

När jag i lördags besökte Stockholms stadsmuseum skådade jag åter ett objekt som är kopplat till mitt eget liv, nutiden så att säga.

Museiföremålet i sig var en affisch för en konsert på Oasen i Rågsved som jag gick på. Oasen var i slutet av 70-talet ett eldorado för oss som gillade ny och spännande musik såsom new wave och punk. Jag vet inte hur många resor jag gjorde från den förort norr om Stockholm där jag då bodde till Rågsved som ligger söder om Stockholm för att se dåtidens mest spännande grupper, såsom:

• Ebba Grön
• Grisen skriker
• Mögel
• Usch

Oasen var i grunden en kulturförening som bildades 1977 och som huserade i den unika och hästskoformade centrumbyggnaden i Rågsved. Under kulturföreningens storhetstid vallfärdade ungdomar från hela Stockholm till konserterna på Oasen i Rågsved, däribland jag själv, främst för att se Ebba Grön och Grisen skriker.

Under 1979 tog dock det roliga slut, kommunen ville använda lokalerna för andra ändamål, under en period ockuperades lokalerna av de mest inbitna, men tiden för Oasen var över.

Allt som oftast åker jag förbi Rågsved med buss 172 som går hemifrån Skarpnäck via Högdalen, Rågsved och Huddinge till Norsborg, då blickar ut över den karaktäristiska centrumbyggnaden i Rågsved och minns en period i mitt liv som nu ligger mer än fyrtio år tillbaka i tiden.

För att se bilder på den karaktäristiska centrumbyggnaden i Rågsved följ denna länk.

Idag tog jag och sonen en promenad i närområdet

Idag tog jag och sonen en promenad i närområdet, vi hamnade precis som många gånger förr på Världsarvet Skogskyrkogården.

Sonen har ju sportlov och jag valde att arbeta hemma, under morgonen arbetade jag medans sonen sov och därefter när vi under eftermiddagen kommit hem från vår promenad. Hade jag inte arbetat hemma hade förmodligen sonen suttit hemma och spelat på sitt PS4 (TV-spel) större delen av dagen.

Bilden ovan visar Almhöjden och Granitkorset på Skogskyrkogården

Efter att sonen ätit frukost gick vi ut vid lunchtid, den vår som officiellt ankom under förra veckan tog idag ett steg tillbaka, under promenaden var det blåsigt och under någon minut utsattes vi för underkylt regn/hagel. Promenaden var dock mycket trevlig, efter ett stopp på Hemköp för att handla mat kom vi hem efter närmare 9 kilometers promenad. Sonen gick dock ut igen, förvånansvärt nog blev det ytterligare en promenad för honom, tillsammans med två kompisar promenerade han bort mot Ältasjön. Så han fick röra på sig rejält idag!

En promenad i närområdet – till Ältasjön och Flatensjön

Hade det inte varit för blåsten så hade dagen bjudit på ett underbart vårväder med 7 – 8 plusgrader, men då vi fortfarande befinner oss i februari ska man knappast klaga.

Det var fler än mig och sonen som inspirerats till en promenad av solen och den blå himmeln med dekorativa små vita moln, inledningsvis var det nästan trångt, men ju längre ut i skogen vi kom så tunnades det ut med folk. Att det blivit vår märks inte minst på fåglarna, var vi än gick så omgavs vi av en ljudtapet med intensiv fågelsång.

Som vanligt blev det långa samtal om ett antal skiftande ämnen, inledningsvis om Coronaviruset och dess utbredning i världen, men sedan övergick vi till det betydligt trevligare ämnet fåglar. Idag talade vi om fåglar som ökat respektive ökat i antal, om nya fåglar i Sverige, för det dyker då och då upp nya arter som etablerar sig i Sverige, dessvärre försvinner även vissa arter och människan är ofta boven i dramat. Oftast handlar det om indirekt påverkan, förändrat jordbruk och utdikning av våtmarker som får vissa arter att minska och i värsta fall försvinna helt.

En art som återkommit med människans hjälp är ju den vita storken, på 1700-talet fanns ca 5000 par vita storkar i Skåne och den var även rikligt förekommande utefter västkusten upp till Göteborgsområdet. Därefter började en nedgång, främst berodde den nog på utdikningen av våtmarker där storkarna fångade ex grodor, den sista häckningen i Sverige skedde 1953. Därefter var den vita storken försvunnen, nu finns det dock åter fritt häckande vita storkar i Sverige, allt tack vare storkprojektet som föder upp storkar i ett antal hägn i Skåne.

I väntan på Guldbron fortskrider arbetet vid Slussen

I samband med att jag idag besökte Stockholms stadsmuseum kollade jag läget vid platsen där Guldbron ska monteras när den väl når Stockholm, i skrivandets stund befinner sig Guldbron i närheten av Gibraltarsund.

Efter att ha lämnat Medelhavet har fartyget ”Zhen Hua 33” som fraktar bron först stävat norrut, men vänt om vid två tillfällen för att istället stäva söderut, allt för att undvika hög sjö i Biscayabukten. Guldbron är nu beräknad att ankomma till Stockholm som tidigast den 4 mars, men det kan komma att förändras, vilket innebär att ”Zhen Hua 33” som fraktar bron i dagsläget är mer än två veckor försenat.

Arbetena vid Slussen fortskrider dock, när jag idag passerade platsen höll man på att kapa armeringsjärn i väntan på att Guldbron ankommer. Vill du veta var Guldbron för närvarande befinner sig rekommenderar jag denna länk, där positionen för fartyget ”Zhen Hua 33” ständigt uppdateras.

Idag besökte jag Stadsmuseet

Idag utlovade SMHI såväl regn som blåst, så jag valde en inomhusaktivitet, jag tog tunnelbanan till Slussen och besökte Stockholms stadsmuseum, något jag gjort många gånger förr sedan museet återöppnade efter en flerårig renovering. Det finns dock alltid något nytt att upptäcka och intressera sig för.

Idag gjorde jag som vid ett tidigare besök, en omvänd tidsresa, jag tog hissen upp till plan 3, därefter vandrade jag från nutid tillbaka i historien. På Stadsmuseet ska man vandra uppåt för att följa den kronologiska historien, på exempelvis Armemuseum i Stockholm ska man börja högst upp för att därefter vandra neråt för att följa den kronologiska historien.

Ovan en bild av en modell av slottet Tre kronor som brann ner 1697, slottet låg på samma plats som Stockholms slott ligger idag. I bakgrunden ser man nedre Norrmalm med Klara kyrka och palatset Makalös som låg vid Kungsträdgården, även Makalös blev lågornas rov, fast långt senare, först 1825.

Även om slottet Tre kronor inte hade brunnit hade vi inte kunnat njuta av det idag, redan innan branden hade en omgestaltning eller rättare sagt ombyggnad påbörjats, där målet var att slottet skulle få en gestaltning liknande dagens slott. Branden kom knappats att påskynda processen, då dagens slott stod klart först i mitten av 1700-talet, långa och många krig under perioden 1700 – 1721 urholkade statens finanser, så slottsbygget kom under långa perioder gå på sparlåga eller rent av ligga i träda.

Vill man idag bese ett slott som liknade slottet Tre kronor kan man besöka exempelvis Gripsholms- eller Läckö slott.

Idag blev det officiellt sett vår i Stockholm

Idag blev det officiellt sett vår i Stockholm och i resten av södra Sverige, våren har nu nått de södra delarna av Uppland, Västmanland och Värmland. Många landskap norr därom har vårtemperaturer, men våren i enlighet med SMHI´s definition har ännu inte anlänt till ex Dalarna och Gästrikland.

Naturligtvis är det underbart att våren anlände till Stockholmsområdet redan i mitten av februari, jag börjar längta efter flyttfåglarna som faktiskt kommer tidigare numera. Dock måste man samtidigt ställa sig frågan, varför kommer våren en månad tidigare än normalt, visst finns det naturliga variationer, men förmodligen har vi, människorna kommit att påverka de naturliga variationerna betydligt mer än vad vi borde. Man kommer onekligen att tänka på boken ”Tyst vår” av Rachel Carson från 1962.

En tidig morgon

Idag fick sonen gå upp tidigt, riktigt tidigt, kvart i fem då det arrangerades en skolresa till Romme Alpin i Borlänge, klockan sex var det nämligen samling vid skolan.

Nu åker sonen varken bräda eller skidor, så att han valde att följa med förvånade mig, när han skulle kunna fått sova två timmar till och ha en normal skoldag, men det är hans problem. Förmodligen är det umgänget på bussen dit och hem som lockar honom. Han lär vara trött som en liten gris i morgon, men vad gör det, lördagen är ju första dagen på niodagarsledigheten – sportlovet.

Under vistelsen i Romme lär han inte få det gnistrande vinterväder som på bilden nedan, marknadsföringsbild för Romme alpin, det råder ju för närvarande plusgrader.