Mina reflektioner

Archive for the ‘Historia’ Category

Jag betraktade en spis

with 9 comments

Hemma hos min mammas fd sambo finns en spis som hängt med sedan han flyttade in när huset var nybyggt i början av 70-talet, han har m a o inte behövt byta spis på närmare 50 år.

Dessa spisar var ganska vanliga på 70-talet, vill minnas att de kallades ”dataspis”, men så särskilt avancerade var dom inte, vem skulle idag vilja tidsinställa en kastrull på spisen innan man går hemifrån på morgonen? Vad som helst kan ju hända under vägen hem från jobbet, stopp i tunnelbanan eller en väldigt lång bilkö.

I övrigt anser jag att spisar och alla andra vitvaror ska vara vita, skulle även kunna tänka mig borstad metall, men dessa är motbjudande dyra. Jag gillar inte röda eller gröna vitvaror, vilket var vanligt på 70-talet. Notera kaklet i bakgrunden, 70-tal så det skriker om det, behöver jag nämna att mina brorsdöttrar 20+ älskar det, vilket jag inte gör.

Written by melkerlarsson

3 oktober, 2021 at 16:53

Det var länge sedan sist, men plötsligt hände det

with one comment

När jag i lördags besökte museibanans dag i Mariefred kom jag i samspråk med en gammal vän som jag inte sett sedan pandemin började i mars 2020, så det var ett tag sedan.

Detta i sig är ju inget som är så särdeles märkligt, så har det varit för många, men när jag skulle ge mig i väg till mitt tåg som skulle ta mig till Läggesta så skakade vi hand. Jag har inte skakat hand med en annan människa sedan början på mars 2020, men plötsligt hände det, är pandemin över, kan vi slutligen andas ut, jag vet inte?

Written by melkerlarsson

27 september, 2021 at 07:07

Besiktning av huset

with 2 comments

Idag begav jag mig till min fd mammas sambos hus, vi hade nämligen bokat en besiktning, vi har ju aldrig bott i huset, bara besökt det, så vi vet ganska lite om husets status. Så inför den kommande försäljningen vill vi kunna skicka med en oberoende besiktning av husets status till de potentiella spekulanterna.

Innan jag lämnade huset passade jag på att ta med mig två käppar för framtida bruk, bambukäppen är väl mer något man har när man är ute och spatserar, ingen käpp man står och hänger på. Den svarta käppen i metall kan man dock stödja sig på utan att den går sönder, kan nog vara bra att ha hemma om man får ont i någon led eller så, bambukäppen tog jag mest med för skojs skull. Kanske kan man nyttja den för att få sittplats på tunnelbanan? men å andra sidan har yngre personer redan börjat resa på sig och erbjuda mig deras sittplats, så käppen kanske inte behövs.

Written by melkerlarsson

24 september, 2021 at 15:35

Jag ser ännu inte fram emot att bli pensionär, men…

with 9 comments

Jag ser ännu inte fram emot att bli pensionär, men listan med vad jag inte kommer sakna med arbetslivet har börjat bli tämligen lång, jag kommer inte att sakna:

  • Avdelningsmöten
  • Meningslösa kick-offer
  • Konferenser oavsett innehåll, men frukosten på konferensanläggningarna kommer jag att sakna
  • Medarbetarmöten
  • Tjänsteresor, men dessa har jag redan eliminerat
  • Övriga meningslösa möten

Jag vill helt enkelt lösa de uppgifter jag är satt att göra, gillar möten som i slutändan resulterar i ett beslut och därmed ett resultat.

Listan på vad jag kommer att sakna har jag ännu inte påbörjat, men i slutändan kanske den blir ungefär lika lång, men det vet jag nog först när jag varit pensionär under ett eller annat år.

Written by melkerlarsson

23 september, 2021 at 07:20

Jag röjer här hemma

with 4 comments

Efter att ha ägnat sommaren åt att omhänderta ett dödsbo, där mycket av arbetet bestod av att röja, värdera, prioritera och slutligen se till att det som skulle kastas hamnade på återvinningscentralen, så blev jag inspirerad att göra samma sak hemmavid.

När jag städade i dödsboet blev jag pinsamt medveten om att de typer av saker jag undrade varför han hade sparat på hade jag också sparat på, bara för att dom fått plats i en låda någonstans, jag hade aldrig behövt fundera på om de skulle kastas. Ett annat bra skäl att spara saker är att det kan ”vara bra att ha”, men behöver jag verkligen 25 – 30 stycken USB-kablar av samma sort? Förmodligen inte.

Dessutom har jag rensat i mitt förråd av gamla mobiltelefoner, när man bytt mobil på jobbet eller privat så har den gamla hamnat i en låda i min 1800-tals chiffonjé, men där började det nu bli ganska fullt med avlagd hemelektronik. När sonen var yngre ville han bara ha äldre mobiler, ingen Smartphone där inte, så då var dom bra att ha, men sonen har bytt inriktning i livet så numera är det Smartphones som gäller. Så ut med det gamla och vips så hade jag mycket mer plats i chiffonjén, vad jag i framtiden kommer att fylla utrymmet med får framtiden utvisa.

Var och vad jag röjer bort i nästa etapp får framtiden utvisa…. men röja ska jag, eller ”döstäda” som min pappa säger, nåja, jag ska bara röja, att ”döstäda” får min pappa och hans fru ägna sig åt.

Written by melkerlarsson

16 september, 2021 at 07:18

Att välja mäklare

with 11 comments

Vi står i en nära framtid i begrepp att sälja min mammas fd sambos hus och då måste man ju eller rättare sagt vill man anlita en mäklare. Vi har låtit två mäklare titta på huset och valet mellan dessa blev i slutändan tämligen enkelt, det handlar inte bara om arvodet utan även om engagemang och personlighet.

Den manliga mäklaren upplevde vi som tämligen oengagerad, han framhävde sin egen förträfflighet och påtalade att han var expert på denna typ av hus, utan att ens gå runt i huset, hans offert var därefter i princip en kopia av ett annat uppdrag. Det stod exempelvis att huset borde fotograferas på försommaren för att kunna läggas ut till försäljning kring skolstarten, han besåg huset i månadsskiftet augusti/september, där slutade jag att läsa.

Den kvinnliga mäklaren visade ett helt annat engagemang, när man läste hennes offert kände man igen objektet, min mammas fd sambos hus, hon var runt och tittade. Vem som kommer få uppdraget är redan klart, men innan vi formellt kan ge henne uppdraget måste skatteverket godkänna bouppteckningen och där är kön fn lång,

Hur sedan köparna kommer att värdera ett välhållet hus men som har en tydlig 70-tals känsla, med färgat badrumsporslin, blommiga och i vissa fall mörka tapeter återstår att se. Min brors döttrar, 20+, tycker att det är ”skitläckert”, jag har en annan uppfattning, jag avskyr 70-tals tapeter och färgat badrumsporslin, men jag var ju med på 70-talet långt innan min brors döttrar ens var påtänkta.

Jag ser i alla fall fram emot den dagen när huset är sålt och arvet är skiftat, detta blev ett för mig helt oväntat privat projekt att hantera, men när jag förstod innebörden av det spreds ett stort mått av tacksamhet inom mig, även om jag bara agerar ombud för en av de fyra arvtagarna, min son. Därutöver har jag i egenskap av ombud fått en massa grejer med mig hem, bland annat en borrmaskin, en korkpistol, en servis och en miljard tyska mark.

Written by melkerlarsson

14 september, 2021 at 06:29

En dag på stan

with 2 comments

När jag åt frukost i morse visade termometern +5, dags att ta en titt på höstkollektionen med andra ord, efter en sommar där man gått runt i piké och t-shirt var det dags att svida om, i alla fall delvis.

Efter att ha svängt förbi badrummet för en dusch och ha slappat på sängen en stund ihop med katten begav jag mig in till stan, jag klev av vid Slussen och strosade utefter Skeppsbron för att ta en titt på Ostindiefararen Götheborg som skulle lämna stan idag. Under veckan har mina sociala medier översvämmats av bilder på Ostindiefararen Götheborg, så även jag ville betrakta Ostindiefararen innan den avseglade mot Göteborg. En sak är säker, inget skulle få mig att klättra upp i riggen, inte ens för en miljon eller under vapenhot, jag är höjdrädd så att det räcker och blir över.

Efter besöket vid Ostindiefararen promenerade jag ut mot Djurgården för att förnya mitt årskort till Skansen, tyvärr blir det ingen höstmarknad på Skansen i år, men det är förståeligt, jag strövade dock runt i örtagårdarna och i köksträdgårdarna. Jag fastnade särskilt för köksträdgården vid Skogaholms herrgård, gick runt en lång stund och betraktade köksträdgården och alla de grönsaker som växte där och funderade på alla de rätter jag skulle kunna tillaga, vilken dröm att ha en så stor köksträdgård runt knuten.

På hemvägen handlade jag lite mat, ikväll blir det pasta med bacon och till efterrätt sonens favorit saffranspannkaka, vilket även kommer att bli efterrätten i morgon.

Just nu pågår en utställning om Ostindiska kompaniet på Sjöhistoriska museet i Stockholm, utställningen har ett trevligt upplägg där man ”får följa med på en resa” från Göteborg till Kanton i Kina och tillbaka. Om man vill läsa mer om Ostindiefararen Götheborg så rekommenderar jag deras hemsida

Ett av de mer udda fynden

with 4 comments

När jag, oftast i sällskap med sonen, har varit hemma hos min fd mammas sambo och röjt efter hans bortgång har vi hittat en del udda prylar, undrar inte om den korkpistol jag hittade för någon vecka sedan toppar listan på udda prylar.

Detta fynd väcker många frågor, för det första så är den tillverkad i plast, ett material som inte var så vanligt förekommande under hans barndom på 1940-talet. Hade plast då varit ett vanligt material så hade förmodligen staten inte prioriterat import av plastleksaker under andra världskriget, endast ett 50-tal skepp per år kunde lämna Sverige för handel med utlandet och då enkom handel med neutrala stater, vilket främst kom att bli Argentina. Så att man under dessa omständigheter skulle importera korkpistoler känns tämligen långsökt.

Jag tror snarare att Lennart, min mammas fd sambo, har fått denna korkpistol när han gick i pension 2001 eller under en femkamp på Gröna Lund, vad vet jag, men det var kul att hitta en korkpistol i gömmorna. En korkpistol har jag tidigare bara sett i serietidningar.

Written by melkerlarsson

30 augusti, 2021 at 06:29

Vi besökte Sveriges största bilmuseum i Härnösand

with one comment

När jag och sonen åkte med en kryssning till Härnösand och höga kusten för någon vecka sedan passade vi självklart på att besöka Härnösands bilmuseum, museet är enligt deras utsago Sveriges största bilmuseum och efter min och sonens besök så är jag benägen att tro dom.

På museet förevisas ca 220 bilar tillverkade mellan 1899 och 1990, man hittar vanliga bilar och lyxiga bilar, ja alla former av bilar. Framförallt hittade jag bilar från min barndom på 60-talet, en tid då man kunde skilja bilmärkena på avstånd, en Volkswagen såg ut som just en Volkswagen, en Volvo som en Volvo och en SAAB som en SAAB.

Under min uppväxt hade vi i vår familj alltid en SAAB, min pappa har dock numera bytt till en Skoda, ”hans sista bil” som han brukar uttrycka det. Då jag själv aldrig haft något körkort så har jag därmed aldrig ägt någon bil men av någon orsak gillar jag de bilar som jag växte upp med, vilket fått mig och sonen att ex besöka Volvo museet i Göteborg och Grand Prix Raggarbil i Vega.

På Härnösands bilmuseum har man sorterat bilarna efter såväl årgång som ursprung, man hittar en avdelning med folkhemsbilar från 60- och 70-talet, en avdelning med amerikanska bilar där man kan spegla sig i kromen och till och med en avdelning med östeuropeiska bilar (före murens fall).

De flesta av folkhemsbilarna har jag antingen åkt med eller sett på vägarna, jag och sonen verkligen älskade museet, när jag någon gång i en framtid återvänder till Härnösand kommer jag absolut att besöka Härnösands bilmuseum ännu en gång.

Written by melkerlarsson

23 augusti, 2021 at 06:39

Ett besök i Härnösand

with one comment

När jag och sonen besökte Härnösand i samband med kryssningen med Silja Line till Höga kusten passade vi på att titta in i Härnösands domkyrka, vilket fram tills dess var den enda domkyrka i Sverige som jag inte besökt. Jag har till och med besökt Kalmar domkyrka som inte längre är en domkyrka.

Jag är den enda i familjen/släkten som döpts i en domkyrka, Lunds domkyrka, men min mamma brukade medan hon levde påtala att det inte hade någon större effekt på mig. Detta då jag var den första i familjen/släkten som inte konfirmerade mig, där har jag sedermera fått några efterföljare. Jag var även den första i familjen/släkten som lämnade Svenska kyrkan, vilket jag gjorde 1978, där vet jag inte om jag fått några efterföljare.

I torsdags kom jag i samband med min och sonens kryssning till Härnösand och Höga kusten att bocka av den sista domkyrkan. Den lär vara Sveriges minsta domkyrka, vilket jag inte betvivlar, den vitkalkade domkyrkan dominerar stadsbilden, det som förvånade mig interiört var regnbågsmattan i kyrkans mittgång, har aldrig sett något liknande i en kyrka så den torde vara tämligen unik.

Att besöka samtliga domkyrkor är inget jag eftersträvat, det har slumpmässigt blivit så, jag är intresserad av såväl historia, konst och kultur, går därmed gärna in och betraktar interiören i en kyrka eller besöker en kyrkogård, detta trots att jag är icke religös.

Härnösand har ibland benämnts som Norrlands Aten, vilket lär förklaras av att det var den enda stad norr om Gävle som långt in på 1800-talet kunde erbjuda en högre utbildning, dock ej universitet snarare på dagens gymnasienivå. Precis som Aten var Härnösand en källa till kunskap, när jag och sonen strövade runt i staden kunde vi även konstatera att det förutom domkyrkan fanns flera byggnader i staden med kolonner, precis som i Aten, så det kanske finns fler orsaker till att Härnösand benämns som Norrlands Aten.

Jag och sonen uppskattade Härnösand, trots att staden enkom har ca 18 000 invånare kändes den betydligt större, den kändes på något sätt stadsmässig med sina äldre stenhus och den äldre trähusbebyggelsen i sluttningen nedanför domkyrkan.