Mina reflektioner

Archive for the ‘Museum’ Category

En vinterdag på Skansen

with 8 comments

Idag besökte jag och sonen Skansen, det rådde ett underbart vinterväder i Stockholm, minus 5 och vindstilla, så vi passade på att besöka ett vintervackert Skansen.

I det vackra vintervädret valde vi att hålla oss utomhus, vi gick dock in i järnhandeln, skolan och på lillskansen, i övrigt hade vi fokus på djuren och byggnaderna från utsidan, vi såg alla djur som var vakna förutom lodjuren, dom höll sig gömda.

På Skansen kan man inte bara se Skansens djur, utan även skåda fåglar, idag såg vi bland annat: Björktrast, Blåmes, Duvhök, Gråhäger, Koltrast, Kråka, Nötskrika, Skata, Stenknäck, Större hackspett, Svartmes och Talgoxe, dessutom är vi ganska säkra på att vi såg en Tofsvipa och det var fler som hade sett den. Tofsvipan känns ju lätt igen, få fåglar flyger så akrobatiskt som en tofsvipa men syns i Stockholmsområdet normalt sett först under slutet av februari.

Annonser

Fåglar och museum

with one comment

Denna gråmulna dag åkte jag och sonen till stan, vi hade med oss överblivet bröd från frysen som vi skulle att mata fåglarna vid den så kallade Matningsflotten i Strömmen med, därefter skulle vi besöka Medeltidsmuseet.

Vi började med att mata fåglarna vid strömmen, i och med att kylan slagit till ”lite grand” så var det gott om fåglar på plats, vi såg bland annat:

  • Sothöna
  • Skrattmås
  • Fiskmås
  • Vigg
  • Storskrake
  • Knipa
  • Gräsand
  • Gråtrut
  • Knölsvan
  • Sångsvan (för första gången denna säsong)

Därefter fortsatte vi till värmen i Medeltidsmuseet, vi har varit där många gånger förut, men i takt med att sonen blir äldre blir det fokus på annat, museibesöken förändras helt enkelt i takt med att han blir äldre, det blir andra frågor och diskussioner – enligt sonen var detta vårt bästa besök på Medeltidsmuseet, förmodligen blir nästa besök på museet ännu bättre, vem vet.

En motbjudande souvenir

with 8 comments

Jag har i och för sig aldrig gillat så kallade souvenirer, men när jag i förra veckan besökte Nordiska museet blev jag påmind om denna variant som onekligen måste hänföras till den mest motbjudande sorten.

Jag vet inte hos hur många släktingar och äldre personer som jag sett denna typ av souvenir, i oändligt många versioner, Stadshuset i Stockholm, Visby ringmur och alltid lika fula.

Inget ont om de som köpte dessa, de inhandlades i de flesta fall under semesterns barndom, när vi i Sverige 1951 fick tre veckors semester var det bilsemester som gällde, då ville man förmodligen visa för sina vänner att man var berest, att man sett Bohus fästning, Kalmar slott och att man varit i Stockholm, men de är likväl osannolikt fula. Motsvarande souvenirer kom ju senare att släpas hem från Spanien när charterturismen kom igång under 60-talet.

När jag är ute och reser blir det andra former av souvenirer, jag köper mat och vin.

Written by melkerlarsson

12 januari, 2018 at 08:32

Julledigheten avslutades på Naturhistoriska museet

with 2 comments

Julledigheten avslutades på Naturhistoriska museet, när jag tittar bakåt i historien så konstaterar jag att det inte är den enda längre ledigheten som avslutats på just Naturhistoriska museet, det har skett vid flera tillfällen, senast avslutades sommarlovet på Naturhistoriska museet.

När vi vaknade i morse var världen, i alla fall Stockholm, täckt av en vacker rimfrost och det var ca minus 7 – 8 grader, prognosen var dock osäker för dagen så vi valde att åka till Naturhistoriska museet istället för en utomhusaktivitet, frampå dagen mulnade det på men den vackra rimfrosten bestod.

Höjdpunkten på Naturhistoriska museet är enligt mig och sonen helt klart Natur i Sverige och utställningen om polartrakterna, avdelningen med dinosaurier attraherar varken mig eller sonen, på min tid var detta med dinosaurier eller jätteödlor/skräcködlor som dom då oftast benämndes som inte stort, numera är dinosaurier en stor grej men sonen har aldrig fastnat för dinosaurier – tack och lov säger jag.

Mönster på Nordiska museet

with 7 comments

När jag i veckan besökte Nordiska museet tittade jag in på utställningen ”Mitt 50-tal”, jag stannade inte där särskilt länge då utställningen  främst handlade om det kvinnliga 50-talsmodet och de rådande samhällsidealen.

Det fanns nog flera orsaker till att jag passerade utställningen ganska så raskt, jag är man, inte särdeles klädintresserad och jag är född på det tidiga 60-talet. Det var dock en sak som fångade mitt intresse, alla mönsterpåsar som var uppsatta på väggarna, jag vet inte riktigt var dessa kallades, så jag kallar de mönsterpåsar. Min mamma hade mängder av sk mönster hemma när jag växte upp på 60-talet, hon sydde jackor och byxor till mig och min lillebror, dessutom stickade hon mössor, tröjor och vantar, trots att min mamma gick bort för över tjugo år sedan har jag fortfarande kvar och använder såväl tröjor och vantar som hon har stickat, vilket min tolvårige son fascineras av.

På 50- och 60-talet kunde de flesta kvinnor sy, idag är det ganska få som kan det, inget ont om kvinnors kompetens, men det är synd att denna kunskap har försvunnit. I rättvisans namn så bör jag nog nämna att män om möjligt har tappat ännu mer av sin traditionella kompetens och kunskap, det är nog få män som idag behärskar bondesamhällets traditionella manliga sysslor, vilken man kan idag bygga ett hus från grunden enkom genom att besöka skogen med yxan i handen och välja ut lämpliga träd? 0%.

Ett besök på Nordiska museet

with 3 comments

Efter lite jobb på stan tittade jag in på Nordiska museet, helt klart en favorit bland stadens många museer, så även hos sonen även om han inte var med idag.

Besöket hade triggades lite av Historiepoddens senaste avsnitt om ljusets betydelse för människan, det var många referenser till Nordiska museets pågående utställning om Nordisk ljus och den var jag ju bara tvungen att besöka. Utställningen motsvarade mina högt ställda förväntningar, man vandrade från mörkret till ljuset i historien, det var ju ganska mörkt i gårdarna och stugorna förr i tiden, det är ju först under 1900-talet som samhället blev upplyst, tidigare rådde ju ett mörker såväl inom- och utomhus såvida man inte tillhörde den lilla klick av samhället som bodde på herr- och prästgårdar. Nu handlar det nordiska ljuset inte enkom om mörker, det har även gett oss långa gryningar och skymningar och på sommaren kan vi njuta av ett unikt ljusa dagar, det nordiska ljuset har även gett oss konst som inspirerats av det speciella ljus som råder på våra breddgrader. I anslutning till utställningen visades 120 olika lampor, av de 120 lamporna kände jag väl igen ca 2/3, ska man ta det som en komplimang eller som ett tecken på att man är gammal då man sett 2/3 av sakerna i sitt vardagsliv, förmodligen ett tecken på att man är gammal.

Naturligtvis tittade jag även på basutställningarna, men Nordiskt ljus imponerade och jag kommer absolut att bese utställningen minst en gång till.

Idag besökte jag och sonen Skansen

with one comment

Jag och sonen besöker Skansen minst en gång i juletid, vi båda älskar att gå runt bland såväl djuren som att besöka gårdarna och husen för att ta del av hur olika man firade jul i vårt avlånga land, det är ju inte förrän under 60- och 70-talet som julfirandet blev mer homogent, dessförinnan hade vi olika traditioner och olika rätter på julbordet beroende på var vi bodde någonstans i landet.

När vi anlände till Skansen möttes vi av en lång kö, men det gjorde oss ingenting, med vårt årskort i handen gled vi förbi kön och var snabbt inne på Skansen, precis som vanligt. Vi besökte ett antal av husen för att titta på juldekorationerna och julborden från Sveriges alla hörn, men naturligtvis blev det även en runda bland djuren, alla djur som inte dragit sig tillbaka för säsongen, läs björnen, visade upp sig från sin bästa sida, med andra ord var det liv och rörelse.

En av höjdpunkterna under ett Skansenbesök vintertid är att man kan mata småfåglarna ur handen, vi matade blåmesarna, nötväckorna och talgoxarna med skalade solrosfrön mm, men även en av Skansens mer eller mindre tama ekorrar dök upp och ville ha sin beskärda del av godsakerna.