Mina reflektioner

Archive for the ‘Utflyktsmål i Stockholmsområdet – lite udda’ Category

Nynäshamns järnvägsmuseum har öppnat för säsongen

leave a comment »

Den sista söndagen i februari öppnade Nynäshamns järnvägsmuseum för säsongen, som namnet anger är museet beläget i Nynäshamn söder om Stockholm, museet kan naturligtvis inte jämföras med Järnvägsmuseet i Gävle, men är mycket väl värt att besöka om man har det minsta intresse för järnväg och allt därikring.

Museet är beläget i Nynäsgårds lokstall, Nickstabadsvägen 9, närmaste pendeltågsstation är Nynäsgård, museet ligger ca 100 meter söder om stationen. Då en stor del av vagnarna förevisas utomhus kan det vara klokt att ha koll på vädret innan bestämmer sig för att besöka Nynäshamns järnvägsmuseum.

I dessa Coronatider bör man nog dubbelkolla öppettiderna på Nynäshamns järnvägsmuseums hemsidaNynäshamns järnvägsmuseums hemsida innan man beger sig till Nynäshamn, ett flertal större museum i Stockholm har nu stängt ner på grund av spridningen av Coronaviruset i samhället.

Under 2020 har Nynäshamns järnvägsmuseum öppet under nedanstående dagar och tider, då museet drivs helt av ideella krafter är öppettiderna begränsade:

  • Söndag 23 februari kl 13-16
  • Söndag 29 mars kl 13-16
  • Söndag 26 april kl 13-16
  • Söndag 31 maj kl 13-16
  • Söndag 28 juni kl 13-16
  • Söndag 5 juli kl 13-16
  • Söndag 12 juli kl 13-16
  • Söndag 19 juli kl 13-16
  • Söndag 26 juli kl 13-16
  • Söndag 2 augusti kl 13-16
  • Söndag 9 augusti kl 13-16
  • Söndag 16 augusti kl 13-16
  • Söndag 23 augusti kl 13-16
  • Lördag 29 augusti kl 12-16 Skärgårdsdag
  • Söndag 30 augusti kl 13-16
  • Söndag 6 september kl 13-16
  • Söndag 27 september kl 13-16
  • Söndag 25 oktober kl 13-16
  • Söndag 29 november kl 13-16

En promenad till en övergiven plats

leave a comment »

Idag blåste det rejält, men jag och sonen gick ut ändå och tog en promenad till det närbelägna Bagarmossen där vi tittade på Bergholmsskolan, en skola som sedan över ett år är övergiven och inväntar rivning.

Såväl jag och sonen fascineras av övergivna platser, såsom övergivna idrottsplatser, industrier och inte minst nedlagda järnvägs- eller spårvägslinjer.

Bergholmsskolan som byggdes 1959 har stått tom sedan årsskiftet 2018 – 2019, då den sista hyresgästen, friskolan Al-Zahraaskolan, fick lämna skolan. Skolan har tyvärr vandaliserats hårt samt dessutom drabbats av ett antal anlagda bränder sedan den stängdes, då jag ogillar graffiti lägger jag upp en bild på en av de minst vandaliserade delarna, där alla fönster på övervåningen är krossade och de nedre fönsterna har spikats igen. Rivningsarbetet ska förhoppningsvis inledas under året, på platsen kommer det därefter bland annat att uppföras bostäder.

Guldbron har ankommit Stockholm

with one comment

Idag anlände äntligen ”Guldbron” till Stockholm, ca fyra veckor försenad, jag kommer om möjligt lägga upp ytterligare bilder på fartyget och monteringen av ”Guldbron” under de närmaste dagarna.

Under de kommande dagarna kommer ”Guldbron” förflyttas in till Slussen med hjälp av de pontoner bron vilar på, för att bron ska kunna förflyttas kommer fartyget sänkas så att bron kan bogseras in i till Slussen för montering.

Guldbron har anlänt till Slussen, Zhen Hua 33

Guldbron närmar sig Slussen

Guldbron som skulle anlänt från Kina i mitten av februari är rejält försenad på grund av väderföllanden, men nu närmar den sig Stockholm och Slussen.

När jag i går kväll kontrollerade fartyget ”ZHEN HUA 33” position, för övrigt ett trist namn på ett fartyg, så var fartyget på väg in i Engelska kanalen så nu är det bara Nordsjön, Kattegatt, Öresund och Östersjön kvar innan fartyget och Guldbron är på plats i Stockholm.

Vid Slussen pågår förberedelserna, även om de för stunden går på sparlåga, allt som kan förberedas är förberett, nu är det bara bron man väntar på, jag kommer om möjligt lägga ut bilder på såväl fartyget och brons montering.

Historiska upplopp i Stockholm – Marsoroligheterna 1848

Under 1800-talet inträffade ett flertal sk revolutioner i Europa, dessa kom att spridas runt om i Europa, men  Sverige kom att vara relativt opåverkade av dessa, dessa revolutioner kan nog närmast jämföras med den arabiska våren 2010 – 2011.

  • 1820 års revolutioner hade sitt epicentrum på den Iberiska halvön och kom att beröra framförallt Portugal, Spanien och Italien. Ursprunget till dessa var synnerligen komplicerade då Portugal helt plötsligt blivit en koloni till sin forna koloni Brasilien dit kungafamiljen tagit sin tillflykt under Napoleonkrigen, m a o värt ett långt inlägg, men vi stannar här för denna gång.
  • 1830 års revolutioner hade sitt epicentrum i Paris, resultatet av dessa blev bland annat uppkomsten av Belgien som frigjorde sig från Nederländerna. Oroligheterna spreds till ett flertal länder i centrala Europa samt till de Brittiska öarna.
  • 1848 års revolutioner hade sitt epicentrum i Paris, känns det igen? Återigen spred sig oroligheterna över stora delar av central Europa. I Danmark kom det med tiden att få stora konsekvenser, två krig mot Tyskland och förlusten av stora landområden. Till Sverige nådde en rännil av oroligheterna, som kom att generera oroligheter under en helg i mars 1848, med många dödsoffer som följd.

Oroligheterna i Stockholm inleddes lördagen den 18 mars på Brunkebergstorg, en folkmassa krossade fönster och hotade att ta sig in i ett hus där det pågick en bankett. Kraven som man framförde var såväl allehanda reformer och någon form av allmänna val, en reform som fullt ut kom att genomföras först 1918. Militär rensade dock torget och ett antal personer omhändertogs.

Senare under kvällen samlades en folkmassa mellan slottet och Storkyrkan, Kung Oscar I mötte folkmassan på Storkyrkobrinken och tog del av deras klagomål. Därefter bestämde kungen att de som omhändertagits tidigare under dagen skulle släppas. Folkmassan hurrade för kungen och folkmassan upplöstes. Storkyrkobrinken var även skådeplatsen för delar av de oroligheter som ägde rum nästan 40 år tidigare i samband med mordet på Axel von Fersen.

På söndagen, den 19 mars, samlades åter folk, oroligheterna fortsatte och butiker plundrades. Kungen, Oscar I, beslöt att nu skulle man ingripa med kraft. När människor på kvällen återigen samlades vid Storkyrkobrinken och inte ville skingras ryckte en trupp beridna soldater fram, de möttes med stenkastning och fick vända om. Då gavs order om att öppna eld, minst 18 personer dödades och många sårades, antalet döda kan i slutändan varit ca 30 personer. Därmed var 1848 års oroligheter i Stockholm över även om staden förberedde sig på ytterligare oroligheter, borgare i staden bildade beväpnade milisgrupper och fler militärer kallades till Stockholm.

Hade man bytt ut årtalet och namnet på staden hade ovanstående kunnat vara något vi läste om, hörde på radio eller såg på TV i dag, men i en helt annan del av världen. Ovanstående händer regelbundet runt om i världen än idag, men då är hästarna och de mynningsladdade musköterna utbytta mot automatkarbiner och bepansrade fordon. 

Historiska upplopp i Stockholm – mordet på Axel von Fersen

Axel von Fersens liv torde kunna utgöra stoff för en TV-serie i många delar. Han vistades långa perioder i Frankrike, precis som en ung aristokrat förväntades göra under 1700-talet, han deltog även i det amerikanska frihetskriget, bland annat i det idag ikoniska slaget vid Yorktown 1781. Vilket blev en vändpunkt i det amerikanska frihetskriget och ledde till skapandet av den amerikanska nationen 1783, även om självständighetsförklaringen skett redan 1776.

Åter i Frankrike lär han ha inlett en relation med Drottningen Marie-Antoinette, han kom även att organisera kungafamiljens flyktförsök i juni 1791, vilket dock misslyckades, förmodligen ville kungafamiljen fly lite väl ståndsmässigt, dom fångades in och avrättades några år senare.

Axel von Fersen återvände därefter till Sverige och gav sig in i politiken, hans liv kom dock att sluta i moll efter att den utsedde tronföljaren, den danske prinsen Karl August, plötsligt avled av på Kvidinge hed i Skåne 1810. Då spred sig ett falskt rykte om att tronföljaren blivit förgiftad och att Axel von Fersen och hans syster låg bakom förgiftningen, det låg dock ingen sanning i detta.

Den 20 juni 1810 nådde det kungliga liktåget med kronprinsens kista Liljeholmen, idag en stor knutpunkt i Stockholms kollektivtrafik, då rena landsbygden. Axel von Fersen som var riksmarskalk mötte upp den kungliga likprocessionen för att därefter eskortera denna genom Stockholm.

Stämningen utefter Hornsgatan var spänd, det flödade av gratis brännvin på krogarna, folk började kasta sten på Axel von Fersens vagn, rutorna krossades och Axel von Fersen träffades även i huvudet av en sten. Att några hetsat upp folkmassan råder det knappast några tvivel om. När vagnen kom in i dagens Gamla stan tilltog stenkastningen, de militärer som eskorterade processionen ingrep inte, väl inne på Stora Nygatan, som då var en huvudgata i Stockholm, tilltog stenkastningen. Utanför dagens Stora Nygatan 1 lyckades Axel von Fersen med hjälp ta sig in i porten.

Stora Nygatan 1 (1810 Stora Nygatan 6)

Axel von Fersen fick dock snabbt lämna sitt tillfälliga gömställe, han fick en viss hjälp, men folkmassan fortsatte att misshandla honom, soldaterna på Riddarhustorget gjorde enkom tafatta försök att skydda honom, kort därefter låg Axel von Fersen ihjälslagen på Riddarhustorget.

Riddarhustorget med Riddarhuset, idag en ”trafikled”, 1810 ett riktigt torg.

Pöbeln som lynchat Axel von Fersen fick hållas på Riddarhustorget, först efter flera timmar skingrades dessa av militären, i en av Gamla stans gränder, Stora Kyrkobrinken sköt soldaterna skarpt och ett antal personer dödades, hur många är dock oklart. Den dåvarande Drottningen, Charlotta, lär kort efter händelsen ha skrivit om ”hundratals dödsoffer”, men det finns mig veterligen inga andra belägg för detta påstående. Pöbeln bestod långt i från av folk från de lägre samhällsklasserna, de utgjorde förstås den stora massan, men det fria brännvinet finansierades förstås av några andra, personer med resurser. Personer från de högre samhällsklasserna deltog aktivt i upploppet och var förmodligen de som skapade situationen och piskade upp stämningen.

Stora Kyrkobrinken kom nästan fyrtio år senare bli skådeplatsen för ett annat upplopp i Stockholm, till detta återkommer jag i ett framtida inlägg, Marsoroligheterna 1848.

Trettiofyra år sedan Olof Palme mördades

För trettiofyra år sedan, den 1 mars 1986 besökte jag korsningen Sveavägen – Tunnelgatan, det var dagen efter mordet på Olof Palme, att mördaren snabbt skulle identifieras och gripas var nog en självklarhet för de flesta, så även för mig, så blev det dock inte.

Nu har Palmemordet återigen hamnat på löpsedlarna, enligt åklagaren ska en lösning kunna presenteras under våren – försommaren, alternativt läggs utredningen ned. Detta ska bli synnerligen intressant, men det kommer knappast bli ett avslut, mordet på Kennedy ägde ju rum 1963, men än idag tvistar dom lärda om vem som egentligen utförde mordet och så lär det bli avseende Palmemordet oavsett vad åklagaren presenterar för något under våren – försommaren.

Minna minnen av händelserna är starka, den första nyhetssändningen i radion 01:10 kommer för alltid vara fastetsad i mitt minne, därefter var jag klarvaken hela natten och såg den första nyhetssändningen i TV 04:00, men jag vet idag egentligen fortfarande inte mer än det jag då fick reda på.

Bilderna nedan är tagna 2016 då det var trettio år sedan Olof Palme mördades.