Mina reflektioner

Archive for the ‘Teknik’ Category

Bilismens storhetstid

with 2 comments

När jag besökte Köping och Bil- och Teknikmuseet fick jag starka förnimmelser från min barndom, en tid då man kunde skilja mellan bilmärkena på långt håll. En SAAB såg ut som en SAAB, en Volvo som en Volvo och en Volkswagen som just en Volkswagen, idag ser alla bilar likadana ut om ni frågar mig.

Besöket lyfte fram barndomsminnen om bilar utan säkerhetsbälten, gula vägskyltar, gula övergångsställen och målade gula markeringar i gatan. Det handlar dock om så mycket mer än så, sedan länge försvunna bensinbolag och grusvägar som var väldigt vanliga, även sk riksvägar var ofta grusvägar under 60- och det tidiga 70-talet. Denna period kommer man nog i framtiden att kunna benämna som bilismens storhetstid, därefter har nog bilens betydelse som statussymbol devalverats ganska så rejält.

Men jag minns även annat, dödsfallen i trafiken var mångdubbelt fler än idag, på 1960-talet dog 1300 – 1400 personer i trafiken varje år. Idag ligger den siffran på 200 – 300 personer, ungefär i nivå med hur många som avled i trafikolyckor under andra världskriget när vi i princip inte hade någon biltrafik alls, så trafiksäkerheten har helt klart förbättrats.

Written by melkerlarsson

28 juli, 2021 at 07:52

Ett besök på Bil- och Teknikmuseet i Köping

leave a comment »

I lördags besökte jag Köping och Bil- och Teknikmuseet, ett underbart museum, jag älskar verkligen dessa små museum som ofta drivs av entusiaster med ett stort personligt engagemang och därmed deras egen tid.

En del av de fordon som förevisas ägs av stiftelsen bakom museet, medans andra ägs av andra museum eller privatpersoner och därmed är deponerade på Bil- och Teknikmuseet i Köping. Detta innebär att det sker ett ständigt utbyte av utställda bilar.

Under sommarens specialutställning visas exempelvis ett antal Rolls Roycebilar, den äldsta från 1914 om jag inte missminner mig, lite märkligt att en person som jag som saknar såväl bil och körkort kan fascineras av gamla bilar, men så är det. Jag kan verkligen rekommendera Bil- och Teknikmuseet i Köping om du har vägarna förbi.

Idag blev det en utflykt till Köping

with one comment

Idag blev det en utflykt till Köping, en inte helt obekant stad för min del, familjen skaffade 1966 en sommarstuga ca 20 kilometer från Köping, den finns kvar i min brors ägo. För mig var det aldrig aktuellt att vara delägare i sommarstugan efter vår mammas död 1996, dels vill jag inte samäga saker med syskon, dels kan jag inte ta mig dit då jag saknar såväl bil och körkort.

Sist jag besökte sommarstugan var för exakt 20 år sedan, den 3 juli 2001, när min brors näst äldsta dotter fyllde 1 år, idag är hon 21 och studerar i Lund. Under 60- och 70-talet besökte jag Köping tämligen ofta, inledningsvis tillsammans med mina föräldrar, när man blev äldre så cyklade jag på egen hand de 20 km till Köping för att exempelvis låna böcker på biblioteket, även om det fanns en bokbuss som hade ett uppehåll ett hundratal meter från sommarstugan. Men när man var i den så kallade slukaråldern under det tidiga 70-talet räckte det inte med en bokbuss varannan vecka, böckerna tog helt enkelt slut. Då blev det en cykeltur till Köping för att fylla cykelväskorna med spännande böcker.

Idag återsåg jag Köping, huvudsyftet var att besöka Bil- och Teknikmuseet i Köping, vilket jag inte besökt tidigare, detta då det inte fanns på den tiden jag vistades frekvent i stan, till mitt besök på Bil- och Teknikmuseet återkommer jag i ett senare inlägg.

Det blev förutom museibesök en promenad på stan, utefter Köpingsåns nedre del finns det vackra äldre industribyggnader där Köpings mekaniska verkstad tidigare huserade, Köpings mekaniska verkstad tillverkade växellådor åt Volvo. Volvo övertog 1942 Köpings mekaniska verkstad, men nu sker tillverkningen i modernare lokaler än de som idag återfinns utefter Köpingsån.

Till och från Köping reste jag förstås med SJs regionaltåg, denna varma dag fungerade luftkonditioneringen perfekt i de två X40 fordon jag reste med på såväl dit- som hemresan.

Nu är det dags att fokusera på fotbolls EMs återstående kvartsfinaler.

Jag fick förklara hur en diskett fungerar

with 2 comments

När jag och sonen var hemma hos min mammas fd sambo och omhändertog hans egendom hittade vi en större mängd disketter, sonen som är född 2005 hade ju förstås ingen aning om vad detta var för någonting.

Så jag fick förklara, på disketter lagrade man i forntiden data, en digital bild av dagens snitt skulle kräva 3 – 5 disketter, det lagringsutrymme sonen har i sin mobiltelefon skulle kräva ca 40 000 disketter. Tanken svindlar, skulle ens 40 000 disketter få plats i hans rum?

Written by melkerlarsson

17 juni, 2021 at 07:17

Det är mycket som ska trimmas in

leave a comment »

Idag blev det en resa i tjänsten till Norsborg och ett besök i Norsborgsdepån som är en av de två depåer där röda linjens tunnelbanefordon ställs upp och underhålls när de inte går i trafik. I tunnelbanesystemet totalt finns det fem stycken depåer för uppställning och underhåll av tunnelbanefordon.

Ett besök i en depå är en riktig höjdpunkt, det finns alltid spännande saker att se, Norsborgsdepån är lite annorlunda då tunnelbanefordonen ställs upp, städas och tvättas i tre bergtunnlar, endast verkstadsdelen återfinns ovan jord.

Syftet med dagens besök var att trimma informationssystemet ombord för att uppnå en bättre läsbarhet på de digitala displayerna.

Written by melkerlarsson

3 maj, 2021 at 17:06

Föregångaren till minneskortet

with 2 comments

För ett tag sedan hittade jag några äldre filmburkar i metall, sedermera gjordes ju dessa i plast, jag frågade sonen om han visste var för något? Som en vägledning kan jag ju nämna att jag helt gått över till digital fotografering när han föddes 2005.

Självklart hade han ingen aning, inte heller någon kvalificerad gissning, allt förstås föga förvånande, hur skulle en 15-åring som aldrig sett en diskett till en dator eller ett kassettband ha en aning om vad en filmburk från 50- och 60-talet är för något?

Filmburken har mest sannolikt innehållit en Agfa diafilm CT 18 eller CT 21, filmer jag fortsatte att använda tills jag helt övergick till digital fotografering, orsaken till att jag föredrog Agfa var ett dessa var bättre i blandljus, gav inget eller lite grönstick när glödlampor och lysrör förekom i bilden. Agfa lämpade sig därmed bättre för ex nattfotografering än vad ex Kodakchrome gjorde.

Beteckningen på Agfa´s CT 18 och CT 21 betecknade ljuskänsligheten enligt DIN normen (Deutsches Institut für Normung) vilket motsvarade 50 eller 100 ASA enligt ASA (American Standards Association) vilket även motsvarar dagens ISO standard (International Organisation for Standardisation). Jag tänkte dock alltid i DIN ända tills jag övergick till digital fotografering, första då tog jag till mig ISO helt och hållet.

Written by melkerlarsson

20 april, 2021 at 07:39

Kameror jag använt – Olympus XA4

with 4 comments

Denna kamera, Olympus XA4, var en kamera som alltid låg i min ficka eller i min ryggsäck under 80- och 90-talet.

Precis som idag, kände jag mig då naken om jag gick ut utan att ha en kamera med mig, denna kamera var därmed under lång tid ett klädesplagg, så att jag slapp känna mig naken.

Idag finns det ju mobilkameror, men för min del är inte en mobilkamera en kamera, jag vill ha en riktig kamera med mig, idag har jag alltid en liten digital kamera med mig var jag än går, såvida inte någon av systemkamerorna är med.

Olympus XA4 hade en generös vidvinkel, 28 mm, så det gick snabbt att ta en bild i farten, det var m a o inte så noga med att ställa in skärpan. För sin tid var den relativt liten, men blev förvånad hur stor den är i jämfört med dagens digitala kompaktkameror. Nu har jag inte använt kameran sedan början av 2000-talet då jag tog steget över i den digitala världen, men skulle en digital version av samma kamera lanseras skulle jag inte tveka att köpa den.

Till kameran medföljde en blixt som man kunde fästa på den ena sidan av kameran, denna kom dock att stanna i byrålådan, den användes m a o aldrig. Precis som idag tog jag då alla bilder i befintligt ljus, gillar inte blixtbilder helt enkelt.

Jag avslutar med lite överskottsinformation, med denna kamera har jag tagit dom två foton jag har av kungen. Den första tog jag i samband med hans sk Eriksgata i Järfälla där jag bodde i början av 90-talet. Kungen och Silvia anlände per båt till Görvälns slott, där väntande en buss för vidare transport. Innan man skulle resa vidare skulle det ske en uppvisning av vallhundar som vallade får, det blev dock lite lätt kaos, vallhundarna blev stressade och det fanns helt plötsligt får överallt, runt bussen och inne i bussen.

Den andra bilden på kungen tog jag i samband med invigningen av tunnelbanestationen i Skarpnäck den 15 augusti 1994. Att jag på dagen 10 år senare skulle flytta till Skarpnäck anade jag inte då.

Written by melkerlarsson

17 oktober, 2020 at 06:58

Kameror jag använt – Minolta SRT 101

with 4 comments

Min första systemkamera var en Minolta SRT 101, den fick hänga med länge, ända fram tills dess jag helt övergick till digital fotografering, framförallt då den var helt oberoende av batterier.

Den enda funktionen batteriet hade var för ljusmätningen, men den kunde man klara sig utan då jag hade/har en separat ljusmätare som kunde mäta ljuset ur alla möjliga vinklar, såväl blixtljus, befintligt ljus, indirekt eller direkt mot motivet. Ljusmätaren använder jag fortfarande, mäter ofta ljuset med denna och ställer in den digitala kameran utifrån ljusmätarens värden.

Att kameran kom att hänga med så länge berodde framförallt på mitt intresse för nattbilder, då det då handlade om exponeringstider kring 30 sekunder – 1 minut drog mina då modernare kameror mer ström då slutaren var elektronisk till skillnad från Minolta SRT 101 som hade en mekanisk slutare, man körde helt enkelt slut på batterierna lite väl snabbt. Den var dessutom perfekt att använda under riktigt kalla vinterdagar då batterierna i dåtidens systemkameror dog ut ganska så fort när kvicksilvret dök ner mot minus 15 – 25.

Minolta SRT 101 lanserades 1966, mitt exemplar köpte jag 1973 och den fick hänga med fram till 2003, m a o den kamera jag använt längst. Objektivet som sitter på kameran är dock av senare datum, det är från 1986, rena duvungen i sammanhanget.

Written by melkerlarsson

14 oktober, 2020 at 07:02

Idag tog jag en tur med Saltsjöbanans veterantåg

with 2 comments

Idag tog jag en tur med Saltsjöbanans veterantåg, det var ungefär det jag orkade när termometern visade +28, på ett gammalt tåg kan fönsterna dras ner rejält, så det fläktar skönt när tåget rullar.

Saltsjöbanans veterantåg rullar normalt ett par lördagar varje sommar, i år blir det dock endast två lördagar. Det är alltid lika roligt att betrakta resenärernas beteende, äldre personer skiner upp, de minns de gamla tågen, från yngre personer blir det två typer av reaktioner, antingen plockar de fram mobilen och börjar fotografera eller så går dom bara in och sätter sig i tåget och stirrar i mobilen, vissa märker därmed inte alls att de sitter i ett tåg som är 108 år gammalt.

Bilden ovan är tagen vid Saltsjö-Duvnäs när veterantåget inväntar ett tågmöte med en något yngre kollega från 1976.

Låt oss ta en titt in i förarhytten, där hittar jag mycket intressanta saker att titta på som förmodligen inte är så intressanta för den breda allmänheten. Men ta en titt på den vänstra bilden, där ser man en svastika, mer känt som ett hakkors, symbolen för nazismen, men betänk att vagnen är byggd 1912 långt innan nazismen ens var uppfunnen och långt innan Hitler fick makten i Tyskland 1933.

Tittar man noga på bilden ser man bokstäverna ASEA (Allmänna Svenska Elektriska AB) som fram till 1933 märkte sina produkter med en svastika, men då bestämde man sig raskt för att sluta med detta. Svastikan har även använts av bryggeriet Carlsberg, se på elefanterna vid elefantporten vid Carlsbergs bryggerier i Köpenhamn, samt av det finska flygvapnet som nationalitetsbeteckning, bara för att ta några exempel.

Tågsättet består av motorvagn 15 som byggdes av ASEA i Västerås 1912 och manövervagn nummer 22 som även den byggdes av ASEA 1912, dessa kom tillsammans med sina kollegor i samma generation att gå i trafik på Saltsjöbanan fram till 1976, då de nya blåa modifierade tunnelbanevagnarna tog över trafiken.

Saltsjöbanans veterantåg trafikerar Saltsjöbanan även den 15 augusti 2020, tidtabellen hittar du på föreningen Stockholm-Saltsjöns Museiförenings hemsida.

Saltsjöbanans veterantåg kommer rulla den 8 och 15 augusti

Saltsjöbanans veterantåg kommer att trafikera Saltsjöbanan lördagarna den 8 och 15 augusti, ombord på veterantåget gäller den vanliga SL-taxa.

Tåget gör tre tur- och retur resor mellan Henriksdal och Saltsjöbaden de aktuella dagarna, tidtabellen hittar du på Stockholm-Saltsjöns Museiförenings hemsida. Precis som i många sammanhang har museiföreningen vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen i dessa coronatider, ex begränsning av antalet resenärer.

Tågsättet består av motorvagn 15 som byggdes av ASEA i Västerås 1912 och manövervagn nummer 22 som även den byggdes av ASEA 1912, dessa kom att gå i trafik på Saltsjöbanan fram till 1976, då de nya blåa modifierade tunnelbanevagnarna tog över, vilka än idag trafikerar Saltsjöbanan och lär göra det under ytterligare många år.