Mina reflektioner

Archive for the ‘Teknik’ Category

Veckans fordon – Två pärlor

with 9 comments

När jag och sonen skådat fåglar vid Bromma kyrksjö i lördags skådade vi på vägen tillbaka till tunnelbanan dessa äldre bussar, två välrenoverade pärlor.

Det visade sig att Svenska Omnibusföreningen hade årsmöte i en närbelägen lokal och bussarna stod uppställda i väntan på en avslutande busstur. Som i många andra teknikhistoriska föreningar antar jag att årsmötet avhandlades snabbt, därefter vidtog det viktigaste, bussturen.

Den oranga bussen är en Volvo B58 som är byggd 1970 med en Hägglundskaross, den ingick i en serie på 115 bussar levererade till Statens Järnvägar 1969-70. Bussarna slopades i skiftet mellan 80- och 90-talet.

Den gula bussen är en Scania-Vabis byggd 1965 med en karosser från Svenska Karosseriverkstäderna i Katrineholm, ett bolag som sedermera övertogs av Scania. Bussen gick i trafik i Nacka och Värmdö för bussbolaget Stockholm-Björknäs–Värmdö (BSBV), det bolaget övertogs av SL 1969 och bussen kom att gå i trafik i SLs regi fram till 1980. Eftersom högeromläggningen stundade levererades bussen som en sk omställningsbuss, den var byggd i högertrafikutförande men hade provisoriska vänsterdörrar för att kunna användas även innan Dagen H, efter högeromläggningen togs de provisoriska vänsterdörrarna bort.

Båda bussarna ägs idag av Svenska Omnibusföreningen.

Annonser

Ett säkert vårtecken, museitågen börjar rulla

leave a comment »

Våren står i full blom och sommaren närmar sig och därmed drar även trafiken på Sveriges museijärnvägar i gång, de flesta museijärnvägar bedriver ingen trafik vintertid även om så kallade tomtetåg blivit vanligare under senare år.

I Stockholmsområdet, eller på en dagsresas avstånd från Stockholmsområdet finns det fyra museijärnvägar -spårvägar som är möjliga att besöka över dagen, i alla fall om man åker kollektivt som jag och sonen gör när vi besöker någon av de nedanstående museibanorna.

Djurgårdslinjen

Djurgårdslinjen, linje 7N trafikerar sträckan Norrmalmstorg – Djurgården med museispårvagnar under helgerna sedan den 6:e april. Från och med den 25:e juni och fram till den 23:e augusti trafikeras linjen tisdagar – söndagar. Under perioden 31:a augusti och fram till den 16:e december rullar museispårvagnarna under helgerna.

Under året kommer det ske ombyggnader av vagnhallen, vilket kan påverka museitrafiken, vänligen kontrollera trafikläget på Djurgårdslinjens hemsida.

Lennakatten i Uppsala

Lennakatten trafikerar sträckan Uppsala Östra – Marielund – Bärby – Almunge – Faringe, vid Uppsala Östra, som ligger ett stenkast från Uppsala Central finns goda anslutningar med såväl SJs Uppsalapendel och SLs pendeltåg. Lennakatten är den enda museijärnväg i Sverige som angör en storstads centrum, ett excellent skyddsfönster för verksamheten.

Trafiksäsongen inleds söndagen den 2 juni, därefter bedrivs trafik under söndagar fram till i början av september. Under sommaren bedrivs det trafik även på lördagar och vissa vardagar, innan du besöker Lennakatten bör du besöka deras hemsida för att ta reda på såväl avgångstider som trafikdagar.

Museispårvägen i Malmköping

Museispårvägen i Malmköping trafikerar sträckan Malmköping – Hosjö, en närmare 3 kilometer fd järnväg som omvandlats till en spårvägsmiljö. Till spårvägsmuseet i Malmköping tar man sig med buss från Flen, Eskilstuna eller Nyköping, närmaste busshållplats är Malmköpings busstation. Trafik bedrivs från lördagen den 11 maj, därefter varje helg fram till i slutet av augusti, under sommaren bedrivs trafik även under vardagarna, innan du besöker Museispårvägen bör du dock besöka deras hemsida.

Under 2019 kan jag särskilt rekommendera att man besöker Museispårvägen i Malmköping under de dagar där man kör med utökad trafik, m a o många olika spårvagnar som är ute och rullar i tät trafik:

  • 25 maj, Gammaldags marknad
  • 15 juni, Museispårvägen 50 år
  • 20 juli, Familjedag
  • 24 augusti, Museispårvägens dag

Östra Södermanlands järnväg i Mariefred

Östra Södermanlands järnväg trafikerar sträckan Mariefred – Läggesta – Taxinge, vid Taxinge finns anslutning med SJs tåg mellan Stockholm och Eskilstuna.

Trafiksäsongen inleds lördagen den 11 maj med en stor trafikdag, föreningen firar nämnligen 60 år, därefter bedrivs trafik under helgerna fram till i början av september. Under sommaren bedrivs det trafik även på vardagar, innan du besöker Östra Södermanlands järnväg bör du dock besöka deras hemsida för att ta reda på såväl avgångstider, trafikdagar och vilka sträckor som trafikeras.

Under 2019 kan jag särskilt rekommendera att man besöker Östra Södermanlands järnväg under de dagar där man kör med utökad trafik, m a o många ånglok som är ute och rullar:

  • 11 maj, Östra Södermanlands järnväg 60 år
  • 1 juni, Ångans Dag
  • 21, september, Museibanans Dag

Veckans fordon – spårvagnen A29

Spårvagnarna av typen A29 var de sista spårvagnarna som beställdes av Storstockholms Lokaltrafiks föregångare, Stockholms spårvägar, många trodde med rätta på den tiden att A29 skulle bli de sista spårvagnarna som levererades till Stockholm, så blev dock inte fallet i och med att det under 90-talet åter började byggas spårvägslinjer i Stockholm.

Vagnarna som var 30 st till antalet var avsedda för de sydvästra förortslinjerna 13, 14, 16, och 17, de levererades 1954 – 55 av Hägglund & Söner. Motorer och pådragsutrustning kom från äldre spårvagnar som levererats i början av 1920-talet. När dessa linjer 1964 ersattes av tunnelbana, skrotades de flesta av vagnarna, men några blev ombyggda till snöblåsningsvagnar för tunnelbanan och vagn nr 170 blev hamnade på Spårvägsmuseet.

Vagnarna av typen A29 trafikerade under åren 1954 – 1964 linjerna:

  • 13 Fridhemsplan – Mälarhöjden (i högtrafik)
  • 14 Fridhemsplan – Fruängen
  • 16 Slussen – Mälarhöjden
  • 17 Slussen – Fruängen (i högtrafik)

När tunnelbanan ersatte spårvagnarna i april 1964 kom tunnelbanan till de sydvästra förorterna trafikeras av tre linjer:

  • 13 T-CentralenÖrnsberg
  • 14 T-CentralenFruängen
  • 24 T-CentralenTelefonplan (en högtrafiklinje måndag – fredag, inledningsvis även på lördagar)

Den enda vagn som överlevde i originalskick var A29 nummer 170 som sedan början av 90-talet förevisats på Spårvägsmuseet, i juni 2015 fick vagnen lämna spårvägsmuseet för att återigen tas i trafik på Djurgårdslinjen i Stockholm. Vagnen blev klar i tid till Djurgårdslinjens 25 års jubileum under försommaren 2016.

Ett antal av de före detta spårvagnarna av typen A29 blev efter att dessa tagits ur trafik snöblåsningsvagnar i tunnelbanan, de går vintertid kopplade mellan ett par äldre tunnelbanevagnar. Snöblåsningsvagnens uppgift är att blåsa bort snön från den sk tredje skenan, strömskenan. I Stockholm tar tunnelbanan ström från toppen på strömskenan, bildas en is- eller snöansamling på denna försvåras strömupptagningen, då sätts snöblåsningsvagnarna in såvida inte uppvärmningen av strömskenan räcker till. Snöblåsningsvagnarna har under senare år kommit att användas alltmer sällan, dels är de personalkrävande, dels har deras uppgift alltmer kommit att övertas av modernare fordon. Nedan ses en fd A29 som snöblåsningsvagn i samband med att snöblåsningståget vänder i Skarpnäck i december 2012.

En spårvagn med ratt?

Jag har skrivit ett antal inlägg om de spårvagnar som gemensamt kom att benämnas som mustanger: Göteborgsmustangen, Helsingsborgsmustangen, Malmömustangen (nästan identisk med Stockholmsmustangen), Norrköpingsmustangerna och Stockholmsmustangen.

Mustangerna skilde sig såväl exteriört som tekniskt från varandra, men de hade en gemensam nämnare, de hade en ratt i förarhytten. Vän av ordning undrar nog lite över detta med en ratt i en spårvagn, den går ju på räls, ratten i mustangerna hade dock en annan funktion än i en bil eller i en buss. Med ratten reglerade man såväl farten som bromsverkan, i dagens moderna spårvagnar (och för den delen alla andra moderna spårfordon) hanteras fart och broms med en körspak/Joystick.

Det fanns även en annan lösning på styrning av spårvagnar under 50- och 60-talet, sk pedalvagnar, där fart och broms reglerades med pedaler, dessa är fortsatt allmänt förekommande i Göteborg (M28, M29 och tidigare M25), men förekom i viss utsträckning även i Gävle, Norrköping (M58 och M67) och i Stockholm (A28).

Man kan anta att båda lösningarna var tämligen uppskattade av personalen då de ersatte de tidigare ganska tröga och tungmanövrerade körkontrollerna.

Tid – sonen och klockan

Jag och den trettonårige sonen har olika syner på klockan, det handlar inte om att han har svårt att förstå klockan, vi talar helt enkelt olika klockspråk.

Jag säger att klockan är ”kvart över tio”, sonen tittar på mig med ett stort frågetecken ovanför huvudet, precis som en seriefigur. Jag måste m a o översätta ”kvart över tio” till 10:15 eller 22:15 för att sonen ska förstå. Ingen oväntad utveckling, när de digitala klockorna började ta över i skiftet mellan 70- och 80-talet förutsåg jag denna utveckling. På de gamla analoga klockorna kunde man ju se tiden, man kunde dela upp den som tårtbitar, på dagens digitala klockorna ser man enkom siffror.

 

Poddar på temat historia

Sedan jag skaffade barn har jag upptäckt detta med podcast, en möjlighet att ostört lyssna på radioprogram i efterhand eller på program som produceras som podcasts och inte sänds i radio, jag lyssnar främst på tunnelbanan på väg till och från jobbet, men ofta även hemma. Poddar som har ett aktuellt tema är ju färskvara, vem vill lyssna på de senaste turerna i Brexit ett halvår senare? Däremot kan man ”lagra” poddar på temat historia och lyssna i kapp betydligt senare eller när man vill fördriva tiden under en resa.

En av mina favoritpoddar är Historiepodden, den görs av två gymnasielärare, Robin Olovsson och Daniel Hermansson. Podden spelas in under enkla förhållanden, oftast hemma i köket hos någon av upphovsmännen, där det samtalas om ett historiskt ämne, det kan vara en händelse eller en person, ibland stiger intensiteten i samtalet när det uppstår någon oenighet, men det är mer hjärtligt än rått.

Men det finns många andra poddar på temat historia, de poddar på temat historia jag lyssnar på listar jag nedan, såvida podden intresserar dig sök på den i din poddapp, jag har valt att inte länka till poddarna då länkar är färskvara och ofta förändras:

  • Historiepodden, läs mer om den i inledningen
  • Vetenskapsradion Historia, P1
  • Vi går till historien
  • Historia.nu
  • En svensk tiger
  • P3 Historia

En nödradio är bra att ha

Den senaste stormen, Alfrida, satte folks beredskap på prov, jag har sedan ett par år tillbaka höjt min personliga krisberedskap. Jag vet numera var jag har mitt spritkök, jag har bränsle till det, jag har börjat fundera på lämpliga vattenbehållare och har ett basförråd av konserver, knäckebröd etc.

Dessutom har jag två nödradioapparater, som även fungerar som laddare av telefoner och har inbyggda ficklampa. De drivs med solceller, dynamo (vev) eller USB-kabel som laddar upp det laddningsbara batteriet eller vanliga batterier. En nödradio kan man köpa för under 300 kronor på ex Biltema. Jag har haft stor nytta av dessa, ex i samband med ett längre strömavbrott i södra Stockholm där jag bor. Vi större händelser som berör det område man bor eller vistas i är det Sveriges Radio P4 man ska lyssna på. Nödnumret 112 kan du ringa med din mobil även om din operatörs nät ligger nere, detta förutsatt att det finns ett annat fungerande mobilnät i området där du befinner dig.

Jag avser under den närmaste tiden att ytterligare höja min personliga beredskap, men att gå så långt som till att skaffa en motorsåg för att röja bort träd som fallit ner på gångvägarna i området, det känns lätt överdrivet när man bor i lägenhet.