Mina reflektioner

Archive for the ‘Tillgänglighet’ Category

Sparkcyklarna står både här och där i stan

with 9 comments

De eldrivna sparkcyklarna breder ut sig och skapar onekligen problem, Stockholms stad har nu börjat ta tag i problemet, men frågan är om deras insatser räcker.

Idag finns det cirka 2000 elsparkcyklar på Stockholms gator från firmor som Voi, Line och Tier, fler lär det bli under året. Var man än promenerar i staden hittar man sparkcyklarna, ibland står de parkerade vid en husvägg, ibland ligger de slarvigt slängda på trottoaren. Betänk en blind eller synsvag person som är van att gå sin kända och hinderfria väg och helt plötsligt ligger det ett oväntat hinder på trottoaren i form av en sparkcykel, han/hon lär snubbla och slå sig ordentligt.

Idag såg jag sex stycken sparkcyklar parkerade vid en busshållplats på väg till jobbet, de ser onekligen prydligt parkerade ut, men när bussen kommer till hållplatsen kommer sparkcyklarna att blockera den andra dörren i bussen där exempelvis resenärer med exempelvis barnvagn och rullstol stiger av och på.

Eldrivna sparcyklar, Stockholm

De eldrivna sparkcyklarna hävdas ofta vara klimatsmarta, men initialt har dessa sparkcyklar haft en mycket kort livslängd, en á två månader, sedan är de utslitna, hur klimatsmart är det? Batteri, elektronik, gummi och metall som i bästa fall hamnar på soptippen och återvinns eller i värsta fall ligger och rostar i en skogsdunge efter en mycket kort användningstid.

Naturligtvis utgör elsparkcyklarna ett bra komplement till kollektivtrafiken, men de kan inte lämnas hur som helst på stan.

Annonser

Förbättrad tillgänglighet vid Bromma kyrksjö

När jag i söndags besökte Bromma kyrksjö för att skåda fåglar kunde jag konstatera att Stockholms stad gjort förbättringar av tillgängligheten utefter de träspångar som löper genom sumpskogen väster om Bromma kyrksjö.

På ca 50% av sträckan har dessa såväl breddats och försetts med avkörningsskydd, på de breddade delarna är det numera möjligt för en rullstolsanvändare att möta en förälder med barnvagn på ett säkert sätt. Dessutom har man mitt på spången anlagt en yta med bänkar enligt konstens alla regler med armstöd och allt som en tillgänglig bänk ska vara försedd med.

Detta är ett bra exempel på hur man kan tillgängliggöra ett naturreservat för fler personer, man kan naturligtvis inte asfaltera ett naturreservat men genom att åtgärda så kallade enkelt avhjälpta hinder möjliggöra för fler personer att ta del av allt det ett naturreservatet har att erbjuda.

Skillnaden i bredd, kvalité och utförande syns tydligt på den högra bilden som visar anslutningen mellan en upprustad och en gammal spång.

Idag tittade jag på fartyg

Jag har under de senaste trettio åren arbetat en hel del med bussar, men framförallt spårfordon, pendeltåg, spårvagnar och tunnelbanetåg, men sedan några år tillbaka har även fartyg kommit upp på agendan.

Att jag har ett personligt intresse för just spårfordon har nog inte undgått någon, men numera får jag yrkesmässigt även utlopp för mitt personliga intresse för fartyg, det är bara att konstatera att man valt rätt yrke. Idag stod besiktning av två fartyg på programmet, m a o åter en härlig dag på jobbet. I dag tittade jag på två fartygen M/S Silverö och M/S Östan som ska gå i Skärgårdstrafiken fr o m april, fartygen är närmare 50 år gamla, så det krävs en del ombyggnader för att de ska uppfylla de tillgänglighetskrav som gäller i dag. Dock har jag under åren konstaterat att även äldre fartyg går att anpassa om man bara vill, M/S Gurli som är byggd 1871 har faktiskt kunnat byggas om så att fartyget i alla fall kommer i närheten av de krav som idag gäller när det kommer till tillgänglighet.

Ute på varvet på Djurö i skärgården var det kallt, trots att det rådde näst intill nollgrader ute och det var inte mycket varmare inne i fartyget kan jag intyga, när jag kom hem la jag mig i soffan, drog en pläd över fötterna och tinade upp medans jag läste igenom några jobbpapper under en timmes tid.

Bilden nedan på fartyget ”Östan” under den tid fartyget hette ”Södertörn” är hämtad från www.asklander.se, bilden är tagen en betydligt varmare dag än idag.

 

Plötsligt dyker det upp några artiklar om tillgänglighet

Det är relativt sällan man kan läsa en artikel, höra eller se ett inslag som berör det jag arbetar med hos de större medieaktörerna, men plötsligt händer det, under veckan har jag hittat två artiklar/inslag som handlar om tillgänglighet. En artikel i Expressen som handlar om ”räfflor i gatan” = ledstråk för synskadade och ett inslag om tillgänglighetsanpassning av naturreservaten i Sollentuna kommun.

Expressens artikel om Ledstråk förklarar på ett tämligen pedagogiskt sätt hur Ledstråk fungerar och hur de används av de som har ett behov av dessa.

SVTs lokala nyhetssändning berättade om insatserna för att tillgänglighetsanpassa naturreservaten i Sollentuna, det finns flera exempel på goda anpassningar av naturreservat i Stockholmsområdet, det bästa exemplet är nog Fysingen i Sigtuna/Upplands Väsby. Jag hoppas att Sollentuna blir minst lika framgångsrika i sitt tillgänglighetsarbete.

I går besökte jag Persontrafikmässan

I går besökte jag Persontrafik på Stockholmsmässan i Älvsjö vilket är en av de viktigaste mötesplatserna för alla som är verksamma inom kollektivtrafikbranschen i Sverige, mässan hålls vartannat år i Stockholm och vartannat år i Göteborg.

Dels besökte jag utställningen, dels höll jag tillsammans med en av mina kollegor ett föredrag på temat ”att göra rätt från början”, men jag började med att strosa runt i utställningen, där hittar man allt från bussar, däck och IT-system, just IT-system tar alltmer plats på alla mässor, IT är ju något som genomsyrar alla branscher idag.

Senare under eftermiddagen var dags att hålla föredraget, det är det inte första gången jag håller ett föredrag på Persontrafiksmässan, tidigare har jag bland annat talat om tunnelbanans historia och en mängd andra saker.

Staden svämmas över av lånecyklar

Under senare tid har det dykt upp mängder med olika former av lånecyklar, eldrivna sparkstöttingar och vanliga cyklar, dom står överallt och svämmar nästan över staden, i alla fall de centrala delarna av staden.

Cyklarna och de eldrivna sparkstöttingarna (elscootrar) har placerats ut av såväl EU-bike och Voi, fler företag lär vara på ingång, därutöver finns City Bikes som är sanktionerade och upphandlade av Stockholms stad. På sikt riskerar vi att få en röra av lånecyklar både här och där i stan, cyklar som ställs både här och där, ex på busshållplatser eller mitt på en trottoar. I Stockholm lämnade exempelvis cykeldelningsbolaget Obike hundratals övergivna cyklar efter sig när de bestämde sig för att lägga ned sin tjänst.

Cyklar som står både här och där är ingen dröm för någon, särskilt inte för personer med en synnedsättning som riskerar att snubbla på något man inte förväntar sig att möta i gatumiljön.

Ett besök i verkligheten

I går var jag ju i Uppsala och reste med Lennakatten som rullar på en del av det som en gång i tiden var en del av det stora smalspåriga järnvägsnätet i Uppland som allmänt benämndes som SRJ, Stockholm Roslagens Järnväg. I dag blev det en resa i tjänsten med Roslagsbanan till Kårsta, även detta en del av det gamla SRJ, som idag ägs av SL. Roslagsbanan är den enda kvarvarande smalspåriga järnvägen i Sverige och i norden som har kommersiell trafik, de övriga återstående smalspåriga järnvägarna är samtliga museijärnvägar.

Orsaken till min resa till Kårsta var en inkommen kundsynpunkt, så istället för att sitta på kontoret och titta på gamla ritningar åkte jag ut till platsen, det är oftast det enklaste. Jag kunde ganska snabbt identifiera problemet och har även klurat ut några alternativa lösningar, nu ska bara mina förslag till lösningar stämmas av innan synpunkten kan åtgärdas.

Kårsta station är sedan sträckan Kårsta – Rimbo lades ner 1981 ändstation för en av Roslagsbanans tre linjer, stationen har inte så många resenärer, ca 200 påstigande per dygn, men det är inte så dåligt för en tätort som har ca 500 invånare. Stationshuset på bilden är numera inte upplåtet för resenärer, där huserar i dag en firma som erbjuder ex fotvård och massage.