Posts Tagged ‘Almunge’
Säsongsavslutning hos Lennakatten
Nu på söndag, 10 september, är det säsongsavslutning för Lennakatten, därefter parkeras dieselloken, rälsbussarna och ångloken över vintern för att åter plockas fram när våren kommer.
Jag och sonen brukar normalt vara på plats när det är säsongsavslutning, men inte i år, helgen kommer vi att tillbringa i Gävle med anledning av att Järnvägsmuseet stänger för ombyggnad och renovering, men för de som har vägarna förbi Uppsala kan en tur med Lennakatten i septembersolens sken varmt rekommenderas.
På söndag är det säsongspremiär för Lennakatten
På söndag, den 4 juni, är det säsongspremiär för Lennakatten, museijärnvägen mellan Uppsala östra (invid Uppsala C) och Faringe på den Uppländska landsbygden.
En tur med Lennakatten är en av sommarens höjdpunkter, då museijärnvägen är ganska lång så känns det som att åka tåg förr i tiden, det kliver av och på passagerare vid de flesta stationer, det finns nämligen gott om utflyktsmål utefter Lennakatten, badplatser, caféer, restauranger och vandringsleder, så det finns något för alla, även för den som inte är så järnvägsintresserad. Lennakatten är därmed inte som de flesta andra museijärnvägar där man oftast åker från punkt A till punkt B och sedan tillbaka igen utan att kliva av.
Tidtabellen hittar du på Lennakattens hemsida, observera att olika tidtabeller gäller beroende på när du åker under säsongen. Hinner man inte åka på söndag så går det fler tåg, redan på nationaldagen den 6 juni rullar Lennakatten återigen.
Igår tog jag och sonen en tur med Lennakatten
Igår tog jag och sonen en tur med Lennakatten från Uppsala östra till Faringe, i Faringe vandrade vi runt på bangården och betraktade de välrenoverade vagnarna och alla de objekt som väntar på renovering, det finns förmodligen sysselsättning för såväl mina som sonens barnbarn. Allt såvida de eventuella barnbarnen precis som jag och sonen har ett intresse för äldre lok och vagnar, men det kan man ju inte veta.
På hemvägen överraskades vi av ett intensivt regn- och åskväder, men då satt vi skyddade inne i tåget.
En het resa med Lennakatten
Marielund, stationscafét
På årets varmaste dag, i alla fall hittills, begav jag och sonen mig till Uppsala för att en resa med Lennakatten, en resa utan mål eftersom det är resan i sig som är målet för mig och sonen.
I Uppsala inväntade vi ångloket Thor i skuggan på den motsatta perrongen, idag gällde det att hålla sig i skuggan, under resan höll vi oss utomhus i skuggan på de öppna plattformarna för att dra nytta av och njuta av den naturliga luftkonditioneringen.
Under tågets uppehåll i Marielund, för vattentagning och påfyllnad av kol, klev vi av och besökte det nybyggda stationscafét för att köpa sonens favoritglass ”Watermelon” från Triumfglass.
Därefter fortsatte vi till Almunge där vi bytte till tåget som drogs av dieselloket för återresan till Uppsala, mer orkade inte jag och sonen i värmen.
Säsongsavslutning hos Lennakatten
Jag och sonen brukar försöka pricka in Lennakattens säsongsavslutning, vi lyckas allt som oftast, så även i går söndag.
Vi började med att åka rälsbuss från Uppsala östra till Almunge, på resan njöt vi av utsikten, hösten har fått ett visst grepp om Uppsalaslätten och de trolska skogarna utefter Lennakatten.
I Almunge bytte vi till det lilla ångtåget, draget av ”Långshyttan” från 1897, sedan bar det åter mot Uppsala, vi valde att stå ute på en av de öppna plattformarna, vi njöt av den ljumma septembersolen och till och med badsjöarna såg inbjudande ut i septembersolens sken trots att det var den 14 september.
En resa med blixtrar och dunder
Idag åkte jag och sonen till Uppsala för att åka med Lennakatten från Uppsala östra ut över Uppsalaslätten och genom de trollska skogarna.
Under uppehållet i Marielund inhandlade vi sonens nya favoritglass i järnvägscafét, en isglass i form av en vattenmelonskiva, medans han åt den började det mullra på avstånd.
När tåget satte sig i rörelse mot Almunge och Faringe började det mörkna betänkligt, efter en stund omgavs vi av blixtrar och dunder, sedan kom regnet. Sonen och jag stod som vanligt väl skyddade på en av vagnarnas öppna plattformar och njöt av naturens skådespel, passande hette ångloket för dagen ”Thor” – åskguden.
Detta var min och sonens tredje resa med Lennakatten för året och det lär bli fler.
I torsdags mötte vi Lennakatten
Katt på bangården i Faringe
I torsdags reste jag och sonen med Lennakatten, inget ovanligt, det gör vi alltsom oftast, men kanske mötte vi den riktiga ”Lennakatten” när vi vandrade runt på bangården i Faringe för att betrakta allt som där finns att se.
Katten sprang fram till oss så fort den fick syn på oss, den ville bli klappad, kliad under hakan och allt annat som katter vill.
Efter en stund var katten nöjd och fortsatte lungt över bangården och försvann in i det höga gräset bortom en av alla de uppställda vagnarna.
Sonen och jag fortsatte vår upptäcktsfärd, b l a vandrade vi någon kilometer utefter den nedlagda linjen mot Rimbo innan vi återvände mot Uppsala Östra. På återvägen började det regna, trots detta ville sonen ha en glass under tågets uppehåll i Marielund, men han satt lugnt kvar i vagnen, det var jag som i ösregnet fick uppsöka kiosken för att inhandla hans glass.
