Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Apollo 11

Idag blev det en stadspromenad som avslutades med ett besök på Skansen

with 2 comments

Idag var det återigen en varm dag, +25, planen för dagen var att åka till Malmköping och besöka familjedagen på museispårvägen där, men då prognoserna antydde temperaturer om +27-28 grader i Malmköping bestämde jag mig för att avstå, att ta sig till och från Malmköping tar ett par timmar och då jag inte är något fan av värme bestämde jag mig för att avstå.

Istället fick det bli en stadspromenad här hemmavid, en promenad som kom att avslutas på Skansen. Jag klev av vid Slussen och promenerade genom Gamla stan för att kunna gå i skugga, därefter blev det en sväng upp på Östermalm för att återigen kunna gå i skugga. När jag nådde Djurgården sprang jag på en spårvägsintresserad Japan som stod och fotograferade såväl de moderna och museala spårvagnarna som rullar på Djurgården, spårvagnar är inte så vanliga i Japan. Det som rönte hans största intresse under vår konversation var att Sverige bytt från vänster- till högertrafik, Japan är ju ett av de ca 50 länder som fortfarande tillämpar vänstertrafik och dom lär knappast byta sida, det skulle kosta alldeles för mycket och behovet är nog tämligen ringa då dom saknar fasta förbindelser med länder med högertrafik. När jag kom hem mailade jag engelskspråkiga artiklar om bytet till högertrafik, samt länkar till bilder i ämnet, en mycket nöjd japan svarade mig efter några minuter och tackade.

Jag fortsatte ner till museipiren vid Galärvarvet där jag besökte isbrytaren Sankt Erik och fyrskeppet Finngrundet innan jag travade vidare till Skansen och Hazeliusporten varifrån jag tog bergbanan upp på berget där huvuddelen av Skansen är beläget, jag har ju årskort och då har man såväl fri entré som fria resor med bergbanan. Idag hade jag fokus på husen och gårdarna, jag besökte Delsbogården, Folkets hus, Moragården, Skånegården och Väla skola, djuren var ganska värmetrötta, men jag såg dom flesta. Höjdpunkterna bland djuren var vargungarna samt lappugglans två ungar, såväl lappugglornas och vargarnas ungar är födda i början av maj, de oemotståndliga men trötta lappuggleungarna syns på bilden nedan.

Kvällen kom att gå i månlandningens tecken…. jag har följt SVT1 hela kvällen, precis som jag gjorde 1969 (men på sommaren -69 fanns bara en TV-kanal), jag inser en sak, jag har deltagit i mängder med riskanalyser i olika projekt. Jag skulle gärna deltagit i de riskanalyser som gjordes inför Apollo 8, Apollo 9, Apollo 10 och slutligen Apollo 11, dom torde varit synnerligen spännande.

Idag är det femtio år sedan den första månlandningen

with 5 comments

Idag har det gått femtio år sedan den första månlandningen, den 20 juli 1969 landade Apollo 11´s månlandere ”The Eagle” på månens yta, därefter skedde ytterligare fem lyckade landningar på månen, så totalt har bara tolv människor stått på månens yta. Den sista eller kanske ska man säga den senaste månlandningen skedde i december 1972.

Varför inte någon besökt månen sedan 1972 kan man ju fundera över, men låt mig dra två paralleller, Nordpolen besöktes för första gången 1909 och Sydpolen för första gången 1911, därefter tog det nästan 50 år innan polerna åter beträdes. Så slutsatsen är att när man väl uppnått målet är det svårt att motivera att man ska åka dit igen, men snart så kommer säkerligen månens yta åter beträdas av människor, gissningsvis är det en kines som kommer att stå där någon gång under 2020-talet.

Åter till månlandningen, som ung kille minns jag månlandningen mycket väl, i sommarstugan i Västmanland satt vi sommaren 1969 som klistrade framför den mycket lilla svart vita TV:n, vi såg såväl landningen i sig och Neil Armstrongs första steg på månen. TV bilderna var diplomatiskt uttryckt grumliga, men det skrevs historia och TV i HD kvalité var ett okänt begrepp på den tiden när vi enkom hade en TV kanal. Efter några månader fick Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm tillgång till några stenar från månen, tillsammans med min mamma och min lillebror köade vi tålmodigt för att få se en av månstenarna, det var förstås en upplevelse att få se ett föremål från en främmande himmlakropp.

Kostnaderna för detta jätteprojekt var förstås enorma, flera procent av den amerikanska stadsbudgeten plöjdes ner i detta nationella projekt, men samtidigt måste man inse att det förmodligen var väl investerade pengar, månlandningen drev den amerikanska industrin framåt, det togs fram nya material och datorerna tog ett rejält utvecklingssteg, även om vi idag skulle betrakta den tidens datorkapacitet som löjligt låg (en av dagens mobiltelefoner skulle förmodligen övertrumfa den datorkapacitet som fanns i kontrollcentret i Houston, Texas).

För dem som vill uppleva månlandningen i komprimerad form rekommenderar jag SVT och Vetenskapens världs dokumentär om den första månlandningen, under 59 minuter får du uppleva allt och dessutom i färg, något helt annat än den svartvita och grumliga versionen jag såg sommaren 1969 i vår sommarstuga i Västmanland. I kväll tänker jag ha en helkväll framför TVn, 18:15 börjar ”Månlandningen 50 år – ett jättekliv för mänskligheten” på SVT1 och den håller på till 23:40 med avbrott för nyheter, detta ser jag verkligen fram emot.

För alla oss som vill återuppliva månlandningen 1969 minut för minut har jag samlat några hållpunkter, då vi inte hade sommartid 1969 anges tiderna som normaltid, inom parantes anges dock tiderna i den nu gällande sommartiden:

20 juli 1969

  • 21.17 (22:17) Månlandaren landar på månen

21 juli 1969

  • 03.39 (04:39) Dörren till landaren öppnas, tre timmar tidigare än planerat, astronauterna hade kastat i sig maten och var nog rejält sugna på att beträda månen om man säger så
  • 03.56 (04:56) Neil Armstrong sätter sin fot på månen
  • 04.14 (05:14) Buzz Aldrin står nu också på månen
  • 04.40 (05:40) Den amerikanska flaggan hissas på månen
  • 06.10 (07:10) Neil Armstrong påbörjar sin klättring tillbaka in i månlandaren
  • 18.55 (19:55) Lyfter månlandaren från månens yta

 

Sonen har tappat sin första tand

Idag när vi grillade ute på gården så tappade sonen sin första tand, den har varit lös ett tag, så det var föga överraskande. Hans glädje gick inte att ta miste på.

Jag minns själv när jag tappade min första tand, det var på våren -69, strax innan den första månlandningen, m a o 43 år sedan. Som sexårig kille hade jag full fokus på vad som komma skulle, månlandningen. Dock innebar detta med att tappa sin första tand ett stort steg, kanske inte jämförbart med det första steget på månen, men ett första steg från att vara barn in i vuxenvärlden, för man fick ju vuxentänder.

Written by melkerlarsson

28 juli, 2012 at 22:51