Posts Tagged ‘Arbeta hemma corona’
Idag arbetade jag en stund i detta underbara kontorslandskap
Idag arbetade jag en stund i detta underbara kontorslandskap, när man arbetar hemma kan man välja den position som passar för stunden, allt utifrån humör och väderlek. Idag valde jag att delta i ett digitalt möte vid ett bord på vår vackra innergård.
Bostadsrättsföreningen Varmfronten, innergården
Att sitta på innergården och arbeta ger benämningen kontorslandskap en ny dimension, helt annat än de sk öppna kontorslandskapet som gäller på kontoret. På kontoret har vi numera inga fasta platser, så man får slå sig ner där det är ledigt, framgent kommer antalet kontorsplatser reduceras kraftigt på grund av hemarbete. Förmodligen blir det 5 á 6 platser per 10 anställda, jag ser positivt på denna utveckling, men det finns dom som inte mår så bra av denna omställning men som varit på gång långt innan coronapandemin drog i gång.
Personligen gillar jag läget, dessutom ser jag fördelarna med hemarbete, det innebär dessutom att jag i en framtid skulle kunna arbeta vidare trots att jag är pensionär, i alla fall delvis, och samtidigt kunna njuta av tillvaron som pensionär.
Jag fortsätter att arbeta hemma
Idag kom det icke oväntade beskedet från arbetsgivaren, vi SKA arbeta hemma till och med den 31 augusti, för arbetsuppgifter som så kräver får vi åka in till kontoret, men det ska undvikas.
Beskedet var som sagt inte överraskande, Region Stockholm som jag arbetar åt har ju inte bara trafiken under sina vingar, utan även sjukvården, vilken nu har varit hårt belastad under ett år. Så regionen måste ju föregå med gott exempel och låta dem som kan arbeta hemma, jag kommer dock fortsatt att hålla de fysiska möten som krävs ute på byggarbetsplatser etc, men i övrigt blir det arbete hemmavid under ytterligare sex månader. När vi skriver den 31 augusti har jag därmed arbetat hemma under ett och ett halvt år och det har fungerat bra.
Redan innan pandemin påbörjades en omvandling av vårt kontor, där vi går från fasta arbetsplatser till ett så kallat aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser, då tänkte man sig 7 platser per 10 medarbetare, efter coronapandemin har detta dragits ner till 5 platser per 10 medarbetare. Med tanke på den trend som råder nu, där hemarbetet lär fortsätta i viss utsträckning även den dag då coronapandemin har blåst över är detta nog ett tämligen rimligt beslut.
Idag blev det en promenad hemmavid mitt på dagen mellan mötena (digitala möten förstås), förskolebarnen jag mötte hade rensat slänterna på vårens blåsippor och tussilagos, jag förstår dock deras glädje över att få plocka vårens blommor, så några krokusar får illustrera promenaden.
Dags att börja jobba igen
Idag börjar jag jobba igen efter julledigheten, nåja, jag smygstartade i måndags, men idag drar jag igång på riktigt. Någon resa till jobbet blir det dock inte, arbetsplatsen återfinns fortsatt hemma vid köksbordet.
Denna julledighet har varit väldigt annorlunda, museibesöken som brukar prägla min julledighet har helt och hållet uteblivit då nästan alla museer i Stockholm har varit stängda. Något umgänge att tala om har det inte blivit, istället har julledigheten präglats av promenader och vila. Nästan alla dagar har sett ungefär likadana ut, jag har gått upp relativt tidigt, ätit frukost, duschat och återvänt till sängen för att somna om ihop med katten. Efter att jag återuppstått från de sömniga har det blivit en längre promenad, matlagning och sport på TV, så har det i princip sett ut dag efter dag, så jag är i alla fall minst sagt utvilad.
En lunchpromenad hemmavid
När jag arbetade hemma idag tog jag mitt på dagen en paus och gav mig ut på en lunchpromenad i närområdet, jag promenerade i Listuddens koloniområde och i det nya bostadsområdet Lilla Sköndal.
Idag hade jag fyra digitala möten, två under förmiddagen och två under eftermiddagen, däremellan tog jag ett break och gav mig ut på en promenad i närområdet. Trots att mötena är digitala och allt runt i kring mig är väldigt annorlunda så måste man på något sätt skapa rutiner som passar in i detta nya normala. Jag försöker så gott det går att ta ett break mitt på dagen och gå en sväng under lunchtid, precis som jag gjorde när jag dagligen satt på kontoret innan coronaviruset slog till.
Idag besökte jag kontoret
Att arbeta hemma, såvida man kan det, är ju det nya normala i dessa coronatider, men idag var jag faktiskt inne på kontoret.
På tunnelbanan på väg till jobbet var det betydligt fler människor än vanligt, det märks verkligen att gymnasieskolorna har öppnat för klassrumsundervisning igen, det är framförallt resenärer i den gruppen som tillkommit.
Det var faktiskt riktigt härligt att komma in på kontoret och träffa livs levande kollegor, många av dessa har jag inte sett sedan i våras, men någon smittorisk förelåg inte, det var inte direkt trångt på kontoret om jag säger så.
Under lunchen kunde jag återuppta en gammal fin tradition, då promenerade jag nämligen bort till ICA Maxi Lindhagen för att handla mat i sällskap med en av mina dramaten. Precis som vanligt hamnade mina kylvaror i tygkasse som placerades i kylskåpet på jobbet i väntan på att jag skulle åka hem.
Resten av veckan kommer jag att arbeta hemma eller ute på stan, men under nästa vecka blir det ytterligare en eller två dagar på kontoret.
Hemestern är slut
Idag tog hemestern (semestern) slut, hade 2020 varit ett vanligt år så skulle jag sitta på tunnelbanan på väg till jobbet, men 2020 är inget vanligt år, så den första, andra och tredje arbetsdagen efter semestern tillbringar jag hemmavid – distansarbete med andra ord.
Gällande distansarbete inväntar jag fortfarande direktiv för hösten från arbetsgivaren, men då såväl Folkhälsomyndigheten och Regeringen varit ganska tydliga i frågan så förväntar jag att vi även fortsättningsvis kommer att rekommenderas att arbeta hemma. Jag kommer dock att fortsätta med att åka in till arbetsplatsen ett par dagar per vecka under hösten oavsett vilka rekommendationer som ges.
Bilden ovan är tagen i en av Rissnedepåns uppställningstunnlar, Rissnedepån är en av Stockholms tunnelbanas fem depåer.
Jag är mycket nöjd med min hemester (semester), jag har uppenbarligen lyckats pricka in de varmaste veckorna under sommaren, vilket inte är något jag eftersträvar, jag gillar inte värme.
Även om jag är nöjd med hemester (semester) skulle jag önskat att allt varit som vanligt, skulle gärna besökt såväl Helsingfors och Köpenhamn som var planen fram tills i början på mars, därefter slog cornaviruset till och våra grannländer stängde sina gränser för oss.
Bilderna ovan visar, till vänster ett tunnelbanetåg i Köpenhamn, som är förarlös och till höger ett tunnelbanetåg i Helsingfors
Hur det blir nästa år återstår att se, framförallt hur välkommen kommer man att känna sig i våra grannländer? Framförallt från finländska politiker har det ju låtit ”sådär” om jag säger så. Den finska presidenten Sauli Niinistö har ju uttalat att svenskar ”innebär ett problem”. Likaså har Norge på veckobasis hattat hit och dit när det gäller vilka svenskar som får komma in i Norge och vilka som måste sitta i karantän.
Så jag avstår nog från att besöka våra grannländer tills en allmän vaccinering har genomförts, vilket inte lär vara fallet under 2021, sedan får vi se vad som händer under 2022, 2023 eller 2024. Så det kommer nog att dröja några år innan jag får återse våra underbara grannländer.
I sammanhanget måste man komma i håg att rederiet Viking Line är Ålands största företag, kommer resandet inte igång i närtid mellan Finland och Sverige så kommer detta att få stora och för många människor direkt personliga konsekvenser.
Idag besökte jag kontoret – det riktiga kontoret
Idag besökte jag kontoret, det riktiga kontoret, jag satt m a o inte hemma och arbetade, väl på plats kan jag diplomatiskt uttryckt säga att jag kände mig tämligen ensam.
Att kollegorna på min sektion, vi är ca 10 stycken, hade semester visste jag, men på våningsplanet arbetar totalt ca 80 personer, men idag var det bara jag på hela våningsplanet, jag var m a o helt allena. Nu är det i och för sig semestertider, men så här tomt brukar det inte vara ens under sommaren, de få som inte har semester arbetar uppenbarligen hemma i dessa coronatider.
Vill man vara social ska man m a o inte bege sig till arbetsplatsen, i alla inte min arbetsplats.
En dag på hemmakontoret
Idag blev det en dag på kontoret, i dessa coronatider handlar det dock om ett kontor som återfinns hemmavid. Sedan jag själv haft corona i mars började jag åka in till kontoret ett par dagar i veckan, främst för att träffa kollegorna, men så här i mitten av juli är detta ganska så meningslöst. De flesta har semester och de få som inte har semester arbetar hemma, så på det våningsplan jag sitter ekar det tomt.
Jag är ganska van vid att arbeta hemma, har gjort det regelmässigt sedan 10 – 15 år under ett par dagar i månaden, men inte i den omfattning som blivit fallet denna vår. Generellt har det fungerat bra, jag är van vid skypemöten sedan tidigare, vilket långt i från alla mina kollegor varit, men hela organisationen har mognat digitalt under coronapandemin.
Även om det finns fördelar med att arbeta hemma så finns det sådant som jag saknar, detta handlar främst om det sociala, jag saknar de spontana samtalen med kollegorna om såväl privata som yrkesmässiga saker, jag saknar möjligheten att svänga förbi någons skrivbord för att ställa en fråga eller bara få byta några ord. Listan skulle kunna göras lång, men allt handlar om mänskliga och sociala kontakter, förmodligen inte så märkligt då vi människor i grund och botten är beroende av att vara sociala.
Bilderna på katten är inte nytagna, dessa har jag publicerat tidigare, men så såg det ut även idag, när man arbetar hemma vill katten ha uppmärksamhet en stund, sedan drar han sig tillbaka till soffan för att sova.
En underbar innergård
Där jag bor har vi en underbar innergård, normalt tycker jag att den nyttjas alldeles för lite, vi som bor i husen som ligger kring denna grönskande oas borde nyttja den mer.
När sonen var liten var man relativt ofta ute på innergården, han cyklade trehjuling, gungade eller grävde i sandlådan, senare har vi kommit att grilla alltmer på gården. Jag köpte en liten klotgrill för många år sedan och det har blivit många grillade måltider på gården sedan dess.
I dessa coronatider har det hänt något, vår fina innergård nyttjas betydligt mer än vanligt, folk har pick-nick, fikar, solar och till och med arbetar på distans ute på gården med dator å allt. Så långt har jag ännu inte tagit det, men har haft ett antal telefonmöten på gården där jag haft möteshandlingarna i surfplattan eller på det gammelmodiga sättet på papper i handen.
Jag lär dock knappast haft mitt sista möte på gården, coronapandemin lär fortsätta, likaså rekommendationerna att arbeta hemma från min arbetsgivare, så det lär bli ytterligare ett och annat möte på gården innan höstlöven faller.
Nu känner man sig populär
Under den pågående pandemin har ju antalet besökare i fysiska butiker minskat kraftigt, såg att exempelvis klädhandeln tappade 33% av sin försäljning under april medans skohandeln under samma månad tappade 50% av sin försäljning.
Då jag haft corona så handlar jag på ungefär som vanligt, sedan vi tillfrisknat har vi köpt kläder och skor till såväl mig som sonen. Då det är tämligen glest mellan kunderna i butikerna är det hur lätt som helst att få hjälp och råd av personalen, dessutom blir det uppenbart för en hur uppskattad för att inte säga populär man blir.
När jag idag mitt på dagen tog en paus från hemarbetet för att åka till Tyresö centrum för att handla mat inför helgen passade jag även på att besöka Dressman, behövde komplettera min garderob med lite tröjor inför sommaren, passade även på att köpa några t-shirts till sonen. Personalen på Dressman brukar alltid vara trevlig och hjälpsam, dom är väl vana att serva virriga gubbar som inte riktigt vet vad dom vill ha, jag tillhör den gruppen. Idag kände jag mig därutöver lite extra uppskattad som kund eftersom jag handlar i dessa för handeln tuffa tider.
En notering från dagens besök i Tyresö centrum är att det var ganska mycket folk i såväl butikerna och på lunchrestaurangerna, det är positivt så länge man håller avståndet och jag tycker att man i Tyresö centrum har gjort vad man kan för att få oss som besökare att hålla just avståndet, sedan är resten upp till oss, vi måste hålla avståndet. Jag noterade även att många i åldersgruppen 70+ besökte Tyresö centrum, inga pekpinnar från min sida, man gör sitt eget val, jag vet inte hur jag kommer att resonera när jag i en inte alltför avlägsen framtid är 70+. Jag som redan idag blir galen om jag måste vara inomhus en dag kommer säkerligen vara svår att hålla borta från miljöer jag inte borde besöka under en eventuell framtida pandemi.
