Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Görvälns griftegård minneslund

Idag för tjugofem år sedan

with 6 comments

Idag för tjugofem år sedan gick min mamma bort, 1996 var den 2 november allhelgonadagen, så det blev en bra dag att gå bort på om nu så ska ske, en dag man förknippar med minnet av de som avlidit eller gick i förtid som en del säger.

Min mamma fick i början av juli 1996 en cancerdiagnos, lungcancer, då min mamma var icke rökare trodde man först att hon drabbats av en annan form av lungcancer, vilken hon skulle kunna leva med under flera år. Men vid närmare kontroll visade det sig att hon drabbats av den form av lungcancer som främst drabbar rökare, prognosen blev då betydligt sämre.

Jag hade tjatat på min mamma sedan hösten -95 att söka läkare för sin envisa hosta, men tjat hjälpte inte, försökte skrämma henne med att det kanske var astma, vilket jag hade på den tiden. Men det hjälpte inte det heller, hon sökte inte vårdkontakt förrän i maj -96, för utgångens skull kom detta i slutändan inte att spela någon större roll.

Efter ca en månad på Thorax på Karolinska sjukhuset flyttades hon över till Stockholms sjukhem, där kom hon att bo fram till sin bortgång. Hon erbjöds behandling med cellgifter trots att det inte skulle ha någon större effekt eller inverkan på utgången, jag följde med henne vid de två första behandlingarna. När jag en tidig morgon kom in till Stockholms sjukhem för att följa med henne på den tredje behandlingen så bad hon mig avboka den, samt de därpå följande behandlingarna, det var inte värt besväret enligt henne, dessutom var hon trött.

Under oktober hade cancern förmodligen spridit sig, jag som kände min mamma väl noterade att hon blev kraftigt personlighetsförändrad, så förmodligen hade sk dottersvulster spridit sig till hjärnan, vilket dock inte var något vi grottade ned oss i då utgången vid det här laget var mer än given.

Hennes personlighetsförändring var så här i efterhand lite komisk, min mamma som var livrädd för alla former av djur, från storleken av en mus och uppåt, ville helt plötsligt köpa en häst, den skulle tydligen förvaras i vedboden på landet, detta kändes inte så särdeles genomtänkt, snarare förvirrat.

Den 2 november 1996 klockan 14:10 gick min mamma bort på Stockholms sjukhem, som jag nämnt ovan var den 2 november 1996 allhelgonadagen, bättre dag att gå bort på kan man ju knappast hitta.

Veckan innan min mamma gick bort hade hon knappast ätit eller druckit något, men som Platon lär ha sagt – ”Man dör inte för att man slutar äta, man slutar äta för att man ska dö”.

Den 14 november 1996 ägde begravningen rum, en begravning jag var mycket nöjd med, min mamma hade föreskrivit att jag som äldste son skulle ha bestämmanderätt över såväl begravningen samt hur bouppteckning och allt annat skulle hanteras, jag skulle dock efterhöra min yngre brors och hennes sambos åsikt. På begravningen kom det diplomatiskt uttryckt väldigt många gäster, begravningsbyrån ringde mig efter några dagar och undrade lite, ”det är redan över 200 personer som anmält sig”. I slutändan blev det fler, folk stod och satt i mittgången i kapellet, stod och satt utefter väggarna och satt på golvet runt kistan, jag minns än idag denna dag med stor värme.

Numera är detta inte något jag tänker på så särdeles ofta, noterade dock i somras, strax före min mammas fd sambos begravning att jag nu har överlevt min mamma, m a o har jag blivit äldre än hon blev. När jag och sonen röjde hemma hos min mammas fd sambo så hittade jag dödsrunan över min mamma som publicerades i Dagens Nyheter. Den minns jag först inte alls, men sedan vaknade minnet, det var uppenbarligen mycket då med allt som följer av att någon går bort, men den publiceras nedan, hon som författade dödsrunan gick bort några år efter min mamma:

Nu börjar det bli knepigt

with 4 comments

Idag åkte jag och sonen hem till min fd mammas sambos hus för att fortsätta omhänderta hans kvarlåtenskap, sonen är till en mycket stor hjälp, idag packade han min mammas ”Gröna Anna” servis, jag har samma servis här hemma som jag fick av henne några år efter att jag flyttat hemifrån 1981.

Min mamma tyckte alltid att det var svårt att ge presenter till mig, jag önskade mig aldrig något och ville aldrig ha något, så hon bestämde sig för att ge mig en servis i små portioner. Därefter skaffade hon sig själv samma servis. Så hennes servis kompletterar min, när min mamma gick bort 1996 lät jag hennes sambo behålla denna, sonen lärde sig raskt hur man packar porslin i en flyttlåda, inlindade i tidningspapper. Hur ska man packa porslin i en framtid när det inte finns tidningar? Jag hade delvis det problemet, sparade gratistidningarna som kommer i brevlådan under mer än en månads tid för att ha packningsmaterial.

Servisen Gröna Anna var ursprungligen blå, men den hette ändå Gröna Anna, den blå versionen har jag sett, men det fanns även en lila version, men den har jag inte sett.

Hur hanterar man fotografier och andra minnessaker när någon person avlidit? Man kan ju förstås inte spara mängder med album, särskilt då man som i detta fall inte är det minsta bekant med den avlidnes släkt, vi är bara ytligt orienterad. Hans närmaste släkt var vid hans bortgång kusinbarn, vilket är tämligen avlägset.

Jag har bestämt mig för följande strategi, äldre släktalbum kommer scannas in och bevaras digitalt, såvida någon i efterhand skulle höra av sig och vilja släktforska. Ett antal bilder på min mammas sambo och nära släktningar kommer att bevaras rent fysiskt, men det mesta kommer att kastas. I albumen från 1960 – 80-talet är de flesta färgbilder urblekta, de album som min mamma medverkar i har ett annat problem, fotona har förvarats i plastfickor och dessa har torkat ihop med bilderna., men några har jag kunnat rädda.

Ovanstående är exempel på bilder jag kommer att bevara rent fysiskt, från vänster till höger, en bild på hans mamma tagen under det tidiga 1920-talet, en riktig skönhet om någon frågar mig. Jag har ingen erfarenhet av dejtingsajter men antar att hennes bild skulle dra åt sig ett visst intresse även på en dejtingsajt under 2020-talet, hundra år senare. I mitten min mammas fd sambo som treåring 1939, världen stod i brand, Tyskland hade precis invaderat Polen, bilden längst till höger är tagen när han tog studenten i början av 1950-talet.

Min förhoppning är att min mammas fd sambo, Lennart, tycker att vi omhändertar hans kvarlåtenskap på ett respektfullt sätt när han numera vilar i Görvälns Minneslund tillsammans med min mamma och många andra, alla i en stor gemenskap, ingen nämnd och ingen glömd.

Min mammas fd sambo är gravsatt

with 2 comments

Igår fick jag beskedet om att min mammas fd sambo, Lennart, är gravsatt i minneslunden vid Görvälns griftegård, samma minneslund som min mamma, Margareta, vilar i sedan 1996. Dom är med andra ord på ett sätt återförendade.

Framgent finns det med andra ord numera två skäl för mig att besöka Görvälns griftegård och minneslunden under allhelgonahelgen och vid alla andra tillfällen när andan så faller på och då kanske framförallt för en stunds eftertanke. Vi behöver nog alla tid för en stunds eftertanke då och då.

Written by melkerlarsson

22 juli, 2021 at 07:25

Idag begravdes min mammas fd sambo

with one comment

Idag begravdes min mammas före detta sambo i Pilgrimskapellet på Görvälns griftegård i Järfälla nordväst om Stockholm, i samma kapell som min mamma begravdes den 14 november 1996.

Jag är glad över att det i slutändan blev vi som fick arrangera begravningen och på så sätt fick sätta vår prägel på den, vi hade ju trots allt känt honom i över trettio år. Jag är dessutom nöjd med begravningen och tycker att den väl speglade min mammas sambos liv, där musiken var ett av hans största intressen, han spelade såväl dragspel, gitarr och piano och Evert Taube var en stor favorit hos honom. Hans intresse för musiken kom att prägla begravningen och den efterföljande minnesstunden, på minnesstunden spelade några av hans vänner dragspel och sjöng, dessutom kunde vi välja psalmer utifrån de förslag han själv lämnat efter sig.

Så kan man vara nöjd med en begravning så är jag väldigt nöjd med denna begravning, det var med ljusa minnen och lätt i sinnet jag åkte därifrån.

Written by melkerlarsson

15 juni, 2021 at 19:36

Allhelgonadagen

with 4 comments

Idag är det allhelgongadagen, vilken just idag infaller den 2 november, vilket den även gjorde för tjugotre år sedan när min mor gick bort alldeles för tidigt, 58 år gammal (ung), på just allhelgonadagen. Dock var det en bra dag att gå bort på, allhelgonadagen, en dag som förknippas med de som inte längre finns ibland oss.

Jag har vänner vars föräldrar gått bort på julafton och nyårsafton, kan man själv få välja så väljer jag allhelgonadagen. I år kommer jag dock inte att besöka min mamma i minneslunden på Görvälns griftegård, detta då Allsvenskans sista omgång spelas denna dag och mitt lag Hammarby har en möjlighet, om än liten att vinna allsvenskan med allt vad det innebär. Men som min mamma sa, ligger man i minneslund kan anhöriga besöka vilken kyrkogård som helst och tända ett ljus, det kommer jag om vädret så medger att göra idag på den närbelägna Skogskyrkogården.

Detta med allhelgonadagen är ett ganska så nytt påfund i Sverige, helgdagen inrättades först i början av 50-talet.

1952 fattades det ett beslut i riksdagen om att flytta Alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag. Vi blev m a o inte bestulna på en ledig dag, detta då det inte tidigare inte varit en helgdag då Alla helgons dag flyttades från att ha infallit första söndagen i november till sin nuvarande plats på lördagen före novembers första söndag. På den tiden var ju för övrigt lördagar normalt en arbets- och skoldag, så något vann de som arbetade eller gick i skolan på den tiden.

Allhelgonadagen tillbringades på Skogskyrkogården

with 3 comments

Idag besökte vi Skogskyrkogården, att besöka en kyrkogård en allhelgonadag är egentligen inte så särdeles sorgligt, man kommer sällan så nära en feststämning på en kyrkogård som på allhelgonadagen, det är faktiskt ganska uppsluppet. Idag såg jag personer som både hade med sig fika och lite starkare drycker till graven de skulle besöka, varför inte?

Normalt brukar jag besöka minneslunden på Görvälns griftegård i Järfälla där min mamma vilar sedan 22 år tillbaka, men i år föll valet på Skogskyrkogården, min mamma dog ju på allhelgonadagen, den andra november 1996, så nästa år när allhelgonadagen infaller just den 2 november kommer jag att styra stegen till Görvälns griftegård.

Idag när alla kapellen på Skogskyrkogården var öppna för enskilda besök kom vi i tur och ordning att besöka Uppståndelsekapellet med sin klassiska tempelarkitektur, det intima Skogskapellet och de tre kapellen Trons-, Hoppets- och Heliga korsets kapell som präglas av 30-talets funktionalism. Underbart att få njuta av de arkitektoniska mästerverken även på insidan.

Mot kyrkogården

Frost JärfällaI morgon styr sonen och jag kosan till Görvälns Griftegård för att hälsa på farmor, sonen som är född 2005 fick aldrig träffa sin farmor som gick bort redan 1996, men han gillar kyrkogården och den nästan karnevalsliknande stämningen som råder på Allhelgonadagen.

I dag är det för övrigt exakt 17 år sedan min mamma gick bort, hon gick bort den 2 november 1996, vilken precis som idag råkade vara Allhelgonadagen, en bättre dag att gå bort på kan man knappast tänka sig, om man nu kan hitta en bra dag att gå bort på.

Jag tycker i alla fall att Allhelgonadagen som är en dag som man förknippar med avlidna anförvanter, släktingar och vänner är en bra dag att gå bort på.

Idag skulle min mamma ha fyllt 75

Bukett, Görvälns griftegårdIdag skulle min mamma ha fyllt 75 år, men hon blev inte så gammal, hon gick bort vid 58 års ålder, 1996.

Idag fick hon dock en fin och passande bukett på sin födelsedag på den plats hon vilat i snart 17 år, i minneslunden på Görvälns griftegård. Jag och sonen kommer att besöka henne igen på allhelgonadagen, då vill han rita en teckning och ha med sig till sin farmor som han aldrig fick träffa (han är sju år) så han föddes långt efter hennes bortgång.