Ett möte om blått ljus

Idag hade jag ett möte med ett antal medlemmar från SRF (Synskadades Riksförbund) vid Zinkensdamms tunnelbanestation, syftet med mötet var utröna huruvida det blåa ljus som installerats där hade någon negativ inverkan för personer med en synnedsättning.

För en person som har en synnedsättning kan ett ljus uppfattas som störande, det stör ut de synrester som finns, deltagarna vid dagens möte hade dock inga invändningar mot det blåa ljuset som installerats vid Zinkensdamm, vilket syftar till suicidprevention.

I och med att att mötet blev kortare än beräknat hann jag med att klippa mig hos den lokala frisören, det går fort, när jag kom hem innan det var dags för dagens sista möte, digitalt förstås. Runt frisörstolen låg det precis som vanligt grått hår efter avslutad klippning, vad skulle det vara annars? Bara att inse att man är en gråhårig gubbe, men jag gillar läget.

Nyanser av grått

Rubriken syftar inte på dagens väder utan på dagens besök hos frisören under den tidiga förmiddagen, innan jag reste mig från stolen efter avslutad klippning blickade jag ner på golvet runt stolen, som vanligt bara grått hår, inte ett spår av någon annan kulör.

En gång i tiden hade jag ljust hår eller blont om man så vill, men detta har numera bytts till grått, ljusgrått kanske, när jag tittar mig i spegeln ser håret inte så grått ut, men ett besök hos frisören avslöjar sanningen, håret är grått och inget annat. Har noterat att en del män i min ålder färgar håret, det skulle aldrig fall mig in, när man närmar sig sextio blir håret grått och för min del är det inget jag bryr mig det minsta om, ganska skönt att det händer något även när man blir äldre,

Såphalt ute – Broddar på!

Idag arbetade jag hemma, mitt på dagen passade jag på att uträtta några ärenden i närområdet, efter nattens blidväder och regn var hela Skarpnäck som en enorm skridskobana, det var såphalt.

Jag tog fram broddarna och satte dom på skorna, trots detta valde jag andra vägar än tänkt för att slippa gå på osandade gångvägar med frusen is när jag gick ut för att besöka frisören och hämta ett paket. Hos frisören kunde jag precis som vanligt konstatera att det bara var gråa hårstrån som föll ner runt frisörstolen, men det bryr jag mig inte om, närmar man sig sextio är inget annat att vänta.

Man kan konstatera att gatorna är betydligt bättre snöröjda och halkbekämpande än vad gångvägarna är, vilket bekräftas av Stockholms trafikkontor.