Säsongspremiär på Gröna Lund

Idag öppnade Gröna Lund för säsongen, inget som jag gått och längtat efter, men det har sonen gjort sedan dom stängde i september, så det fanns ett uppdämt behov hos honom att få åka berg- och dalbanor å allehanda andra obehagliga åkattraktioner.

Jag har åkt berg- och dalbana en gång i mitt liv, det var i de övre tonåren för ca 40 år sedan, det blev en tur inte mer, det var riktigt obehagligt, sonen däremot älskar berg- och dalbanor, är köerna obefintliga kan han utan att blinka åka 10 – 12 åk på en timme.

Idag blev det precis som vanligt, sonen åkte och jag stod nedanför och väntade, för att sedan följa med till nästa åkattraktion och därefter till nästa åkattraktion… m a o precis som vanligt när vi besöker Gröna Lund. Inledningsvis var köerna ganska korta, 5 – 10 minuter, så son hann med många åk i berg- och dalbanorna, efter två timmar började det tjockna till och köerna tilltog, då övergick sonen till att åka radiobilar, han hann med ett tiotal turer i dessa innan vi begav oss hemåt.

Dagens besök lär inte bli det sista besöket för säsongen, sonen har Guldkort = fri entré å fria åk hela säsongen, jag har årskort på Aquaria = fri entré även till Gröna Lund, men inga fria åk, men det skulle jag för allt guld i världen inte vilja ha.

 

 

 

Annons

Kylslagen premiär på Gröna Lund

Idag hängde jag och sonen på låset när Gröna Lund öppnade för säsongen, sonen åkte än det ena än det andra och jag tittade på, precis som vanligt. För egen del avstår jag mer än gärna från att åkturerna, i år behöver jag dessutom inte stå i kö med sonen, han köar numera själv.

Trots att det var såväl kylslaget och tidvis duggregn var det mycket folk, men rimliga köer, sonen åkte med alla sina favoriter, vilket främst är berg- och dalbanorna, men bland favoriterna finns även den stillsamma kärlekstunneln och kättingflygaren.

På hemvägen passerade vi Kungsträdgården, där står körsbärsträden i full blom, så vill man se detta skådespel gäller det nog att hasta.