En lunchpromenad med vårtecken

Trots att jag arbetar hemma sedan mer än ett år så försöker jag gå ut att röra på mig vid något tillfälle under dagen, den naturliga motion man får när man går till tunnelbanan och från tunnelbanan till kontoret försvann ju för ett år sedan, så den måste man få på något annat sätt.

Sedan någon vecka tillbaka har jag sett en eller annan vitsippa, med tiden har dom blivit fler och fler men dom där backarna som är fulla av vitsippor har inte infunnit sig än, dessa får man nog vänta på ytterligare en eller annan vecka.

För stunden kan man se såväl blåsippa, tussilago och vitsippa under en promenad, de brukar ju sällan uppträda samtidigt, nu väntar jag bara på min favorit bland vårblommorna, gullvivan, men den lär jag få vänta på ytterligare någon eller några veckor.

• 

• 

Idag skådade vi fåglar vid Ågestasjön och i Orlångens naturreservat

Idag åkte jag och sonen åter till Ågestasjön för att skåda fåglar, vi tog precis som vanligt bussen till Ågestasjön, när vi klivit av bussen såg vi mängder med svalor, såväl hussvalor som ladusvalor, som flög tätt över åkarna och ängarna på jakt efter insekter uppe i skyn såg vi en och annan tornseglare.

Därefter fortsatte vi till fågeltornet nere vid sjön, det som kom att fascinera oss mest i sjön var en knipa med 4 – 5 ungar och en sothöna med 6 – 7 ungar, dom höll sig ständigt i vasskanten, för i vassen kan man söka skydd om kärrhöken eller glupsk häger skulle dyka upp. På ängarna invid sjön såg vi årets första gullvivor vilket är sent jämfört med förra året då vi såg våra första gullvivor redan i början av maj, men denna vår har onekligen varit lite märklig.

Idag nöjde vi oss inte med att bara besöka Ågestasjön, vi utökade skådningsområdet och fortsatte genom en vacker lövskog ner mot Balingsta-Bottnen där varken jag eller sonen varit tidigare, på vägen hörde vi årets första gök. Nere vid Balingsta möttes vi av ett underbart landskap, sjöängar, våtmarker, åkrar och ängar, att vi inte letat oss hit tidigare är för mig en gåta och vi kommer absolut gå hit fler gånger. Dagen avslutades med att vi promenerade upp mot Huddinges mer tättbebyggda områden varifrån vi tog bussen hemåt.

Dagens bild – Förhoppningsvis den sista snön

Förhoppningsvis är den snö jag och sonen idag såg i Söderby (Uppland) den sista snön vi ser denna vår, det hade enligt uppgift fallit rejält med snö i trakten i mitten av veckan, så här och där var det vitt.

På andra sidan vägen hittade vi Gullvivor och sniglar, vilken kontrast.