Idag överlät vi huset

Idag överläts min mammas fd sambos hus till köparna, huset stod färdigt 1975 och har bara bebotts av min mammas fd sambo så nu skrivs ett nytt kapitel i husets liv.

I förmiddags mötte jag min bror som är ombud för sina vuxna barn, mäklaren och köparna på mäklarkontoret i Jakobsberg, efter några underskrifter var överlåtelsen klar.

För min del känns det ganska skönt att detta kapitel i hanteringen av min mammas fd sambos dödsbo är avslutad, hanteringen av huset och den materiella kvarlåtenskapen har tagit en ofantlig tid, nu återstår arvsskiftet och för min sons räkning hanteringen av överförmyndarförvaltningen.

Efter att ha handlat lite i Jakobsbergs centrum var det skönt att kliva ombord på pendeltåget och resa hem mot Skarpnäck.

Annons

Efter mycket möda och stort besvär

Äntligen är min fd mammas sambos hus sålt, tanken var att jag skulle åka till Jakobsberg och signera köpekontraktet strax efter lunch, men den tilltänkta köparen fick backa ur då banken dragit tillbaka lånelöftet, går inte närmare in på varför.

Mäklaren kontaktade då tvåan på listan som fortfarande var väldigt intresserade, vilka kontaktade sin bank som snabbt gav klartecken, så sent denna fredagskväll signerades handlingarna på mäklarens kontor i Jakobsberg.

X60, pendeltåg, ankommer Jakobsbergs station

För min del blev resan hemifrån Skarpnäck till Jakobsberg synnerligen spännande och tidskrävande på grund av det stopp som inträffat på tunnelbanans gröna linjes centrala avsnitt mellan Gullmarsplan och T-Centralen, men jag hittade förstås en alternativ väg så allt löste sig till slut. Jag fick för övrigt ta samma väg hem, gissa om det kommer bli skönt att uppsöka sängen i kväll.

Även om huset är sålt så ska det tillträdas och därefter ska arvskiftet ske, så mycket arbete återstår.

Dagens bild – Giraffen i Jakobsbergs centrum

När jag idag passerade Jakobsberg skådade jag denna giraff i Jakobsbergs centrum, vad en giraff har att göra med Jakobsberg har jag ingen aning om och jag vet inget om dess tillkomsthistoria.

En kylig arbetsdag

Idag var det åter utomhus jobb som stod på programmet, kanske inte den lämpligaste dagen för utomhusjobb, i morse var det – 13 och det blev inte särdeles mycket varmare under dagen. Å andra sidan ska man inte klaga, det är skönt att komma ut och det finns ganska många yrkesgrupper som jämt befinner sig utomhus.

Snön som kom förra veckan ställde dock till en hel del problem då många av de saker jag ska inventera befinner sig på marknivå, så på många ställen fick jag skrapa på marken ordentligt med vinterkängorna för att se om det fanns några så kallade kupolplattor vid påstigningspunkten vid busshållplatsen eller om det fanns en kontrastmarkering utefter kanten.

En av bussterminalerna jag besökte var den i Jakobsberg, då stora delar av denna ligger inomhus var det en välbehövlig paus inne i värmen, jag passade även på att ta en kortare sväng i mina gamla barndomskvarter i Jakobsberg, mycket är sig likt men minst lika mycket är förändrat sedan jag lämnade Jakobsberg i skiftet mellan 70- och 80-talet. Under 90-talet gjorde jag dock under några år comeback i Jakobsberg, men lämnade återigen Jakobsberg efter några år.

Dags för skolavslutning

Idag är det dags för skolavslutning, för min del den första riktiga skolavslutningen då sonen idag går ut första klass (ettan). I media lär säkerligen debatten om huruvida skolavslutningen ska få hållas i kyrkan eller ej dyka upp, traditionskramarna kommer att framföra ett rungande JA.

Jag som inte är medlem i kyrkan och inte är det minsta religös tycker ingenting, under min uppväxt i Stockholmsförorten Jakobsberg var detta en ickefråga.

Det hölls aldrig några skolavslutningar i kyrkan på 60- och 70-talet, i alla fall inte i Jakobsberg. Det känns därmed som en fråga som dykt upp på senare år – eller något som förekommit på landsbygden där kyrkan låg och alltid legat mitt i byn. Oavsett vilket så skulle jag som icke troende inte störas om sonens skola förlade skolavslutningen till kyrkan i förorten, å andra sidan skulle jag inte driva frågan att dom ska förlägga skolavslutningen till kyrkan i förorten.

Idag är det 16 år sedan min mamma gick bort

Min mamma dog den 2 november 1996, alldeles för ung, hon gick dock bort på den bästa tänkbara av alla dagar, Allhelgonadagen, vilken 1996 inföll just den 2 november.

De första åren efter hennes bortgång besökte jag regelbundet Minneslunden vid Görvälns griftegård där hon ligger, efter ett par år lämnade jag Järfälla och besöken blev färre. Under senare år har jag dock återupptagit traditionen, då i sällskap med min son, då han är född 2005 har han förstås aldrig träffat sin farmor, bara sett henne på bild. Han gillar dock besöken på kyrkogården, förra året såg han att några barn ritat teckningar till sin mormor och lämnat i minneslunden, i år vill han göra detsamma.

Ett besök på en kyrkogård på Allhelgonadagen är något alldeles särskilt, man ska väl inte tala om karnevalsstämning på en kyrkogård, men på Allhelgonadagen kommer man så nära en sådan man bara kan komma på en kyrkogård.

En film på bio för 50 öre eller en krona

När jag och sonen passerade biografen ”Falken” i Jakobsberg drog jag mig till minnes barndommens biobesök på densamma i slutet av 60- talet.

Då det enkom fanns en TV kanal var söndagarnas biobesök en höjdpunkt, Pippi, Djungelboken och Emil var något vi barn såg fram emot. Å priset för biobesöket inrymdes inom veckopengen, 50 öre eller 1 krona kostade det.

Biografen Falken var fö inte den enda bio som fanns i Jakobsberg under 60-talet, det fanns flera, men dessa försvann och jag trodde nog att Falken skulle gå samma öde till mötes, men den lever vidare och har i dag fem salonger.