Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Kista

Jag besökte flygande betong på ArkDes

leave a comment »

När jag i lördags tittade in på ArkDes på Skeppsholmen för att bese utställningen med pepparkakshus eller kanske mer korrekt pepparkakskreationer, passade jag även på att besöka utställningen Flygande betong (Flying Panels).

Jag som är uppväxt under de prefabricerade betongelementens tid kan skriva under på att betongelementen förändrade världen, i alla fall den förort jag bodde i under det tidiga 60-talet, bostadshusen växte minst sagt upp som svampar ur jorden och fort gick det. Annat var det tidigare, då byggandet tog paus när vintern och kylan kom, byggnadsarbetarna fick då ”gå och stämpla” och om man backar bandet ytterligare fick dom röja snö på stadens gator och tak.

Under 60-talet uppfördes mängder med hus i Sverige som kan hänföras till brutalismen eller såsom nybrutalistiska, gemensamt för dessa var att de var utförda i betong. Ganska snabbt uppstod en kritik mot de färglösa husen i förorterna, de var ju gråa. Det löste arkitekterna dock snabbt genom att färga betongen, exempel på detta kan man i Stockholmsområdet hitta i exempelvis Akalla, Flemingsberg och Husby. Just Husby är intressant, där fick husen olika färger på respektive gata, husen på Bergengatan hade en färg, medans husen på exempelvis Nidarosgatan hade en annan färg. Den uppmärksamme har förmodligen noterat att man i Husby har namngivit gatorna utifrån ett Norskt tema, grannstadsdelen i norr, Akalla har namn på ett finskt tema och grannen i söder, Kista, har namn på ett danskt tema.

Redan tidigt uppstod det sociala problem i områdena, i alla fall ansågs det uppstå sociala problem, men det var nog inte arkitekturens fel. Problemen uppstod främst i de områden som byggdes sent under miljonprogrammet så inledningsvis hade man problem med tomma lägenheter, vilket ju inte gjorde områdena så särdeles attraktiva, sedan var den nedåtgående spiralen i gång. Idag bygger man faktiskt riktigt attraktiva och varierade hus med hjälp av betongelement så visst går det.

Utställningen flygande betong på ArkDes pågår till och med den 1 mars 2020, jag kommer absolut att besöka denna välproducerade utställning minst en gång till.

Ett besök på våning 33 i Kista

Victoria tower, KistaIdag fick vi tillfälle att besöka det 120 meter höga hotellet Victoria Tower i Kista, att betrakta utsikten från våning 33 var huvudsyftet med besöket, det finns även våning 34, där ligger en Sky bar som inte öppnat för dagen, så våning 33 fick ”duga”.

Jag tror dessvärre inte att man bara kan åka upp och titta på utsikten, antingen ska man ha ett ärende (vilket vi hade) eller så ska man besöka Skybaren.

Utsikten var hänförande, hela norra storstockholm låg framför våra fötter, Danderyd, Järfälla, Sollentuna och  Täby kunde betraktas från ovan, vände man blicken söderut kunde man se den centrala stadens kyrkor och landmärken som Kaknästornet och Globen.

Därefter tog vi hissen ner, trots 120 meter gick hissen fort, snart kommer Victoria tower och Kista tower att få sällskap av det 120 meter höga bostadshuset Kista torn invid Kista centrum och tunnelbanan.

Helenelund sett från Victoria tower Victoria tower, Kista, hiss, många alternativ

Skyskrapesafari i Kista

Skyskrapor är hett här hemma, jag har alltid älskat höga hus, uppenbarligen har detta gått i arv till sonen, han bygger skyskrapor i Lego för jämnan.

Idag begav vi oss till Kista för att njuta av de få skyskrapor som finns i Stockholm, Victoria Tower och Kista Science Tower, vilka båda är runt 120 meter.

Personligen föredrar jag de äldre skyskrapeambitionerna i Stockholm, ex Kungstornen, men vill man få den riktiga skyskrapekänslan är det till Kista man ska bege sig.

 

Jag har alltid varit svag för skyskrapor

 Jag har alltid varit svag för skyskrapor, å då främst de äldre skyskraporna i Chicago och New York, nutida skyskrapor med ett stort inslag av glas ger jag inte mycket för. När jag besöker Chicago och New York blickar jag uppåt, för där finns det fantastiska äldre skyskrapor.

I Stockholm och i Europa är det tämligen ont om skyskrapor, Frankfurt är väl ett av de få undantagen, i Stockholm finns dock något som påminner om de äldre skyskraporna i Chicago och New York, Kungstornen och S:t Erikspalatset, jag stannar till och njuter varje gång jag passerar.

Även den sexårige sonen har fattat tycke för skyskrapor, så det blir till att ta en tur till Kista för att kolla höga hus, jag kan knappast beskylla frun för detta intresse, eller några andra av sonens intressen för den delen heller.