Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Mjölkbutiker i Stockholm

Ett sedan länge insomnat förortscentrum

with 9 comments

I samband med ett tjänsteärende i det närbelägna Bandhagen och Stureby passerade jag ett sedan länge insomnat förortscentrum, en benämning som på den tiden förmodligen inte användes för en koncentration av butiker.

I bottenvåningen på fastigheten kunde man se nio stycken för detta butikslokaler, mitt emot fastigheten på bilden nedan ligger ett liknande hus, med ungefär lika många butikslokaler. Idag finns det bara en lokalhyresgäst kvar, i alla fall vad jag kunde se, nämligen en liten pizzabutik, i övrigt användes lokalerna för andra ändamål. Hade jag besökt platsen i slutet av 1940-talet hade det nog varit liv och rörelse på platsen då hemmafruarna kryssat mellan de olika butikerna för att göra sina dagliga inköp.

Innan snabbköpen slog igenom under 1950-talet så fanns det en mängd specialbutiker, detta berodde till stor del på att handeln reglerades av hygieniska skäl, en del av dessa regelverk framstår idag som lätt hysteriska. För att kunna handla de matvaror som idag återfinns hos exempelvis ICA Nära eller hos en av Coops mindre butiker var du tvungen att besöka minst fem butiker, oftast fler.

Det fanns särskilda mjölkbutiker, där fick man enkom sälja mjölk och andra mejeriprodukter såsom smör, samt vissa torrvaror. Skälen till att mjölkhandeln begränsades till särskilda mjölkbutiker var rent hygieniska, man var helt enkelt rädd att mjölken skulle bli besmittad av kött, mjöl eller jordiga grönskar vilket gjorde att man kraftigt begränsade vilka varor mjölkbutikerna fick sälja. I vissa fall till och med förbjöd man mjölkbutikerna att ligga vägg i vägg med butiker som sålde andra livsmedel, detta trots att det var helt separata butiker. Mjölkbutiker fanns i nästan varje kvarter, få hade kylskåp hemma, så mjölk och smör var något som inhandlades på daglig basis. Under 1930-talet fanns det i Stockholm över 2000 mjölkbutiker, i en stad som då hade ca 500 000 invånare, idag har kommunen 975 000 invånare.

Utöver mjölkbutiker fanns det speceriaffärer, där såldes ex konserver, mjöl och kaffe, kött fick precis som mejeriprodukter inte säljas ihop med vilka varor som helst, så naturligtvis skulle vi hittat minst en affär som sålde kött, korv och andra charkuterivaror här i Stureby i slutet av 1940-talet. Men för att helt fylla matkassen var man nog även tvungen att svänga förbi bageriet och frukt- och grönsaksaffären. Ville man dessutom ha snus, tobak eller en tidning så krävdes ytterligare butiksbesök, sammanlagt minst sex olika butiker. Att handla var med andra ord ett helt företag förr i tiden.

På 1950-talet när den färdigförpackade mjölken och kyldiskar kom fanns det inte längre någon orsak till förbudet att sälja mjölk i hop med andra livsmedel och det avskaffades 1953, samma år började mjölk säljas på tetra. I slutet av 1950-talet dominerade de moderna snabbköpen helt, det första snabbköpet hade öppnats av Konsum 1941, men det var först efter kriget när ransoneringarna upphörde som dessa blev verkliga snabbköp eller självbetjäningsbutiker som man också benämnde dessa som.

En gång i tiden en central plats i förorten

leave a comment »

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om Enskedebanan och kom då att beröra hur det såg ut kring hållplatsen Tyresövägen, de flesta vet ju att butikstrukturen var radiaklt annorlunda innan självbetjäningsbutikerna eller snabbköpen gjorde entré efter andra världskriget och korsningen Sockenvägen / Tyresövägen är ett tydligt exempel på hur butiksstrukturen förändrats, idag finns där en enkel närbutik (typ Pressbyrå), en pizzeria och en mäklare.

Om vi nu hade kunnat besöka korsningen kring 1940 hade man kunnat besöka mängder av butiker:

  • I det röda huset till vänster i bild nedan låg Konsum, men butiken var förstås inget snabbköp den bestod av tre butiker med separata ingångar till speceriaffären, charkuteriavdelningen och mjölkavdelning, i huset fanns även en damfrisör och en tobaksaffär. Konsumbutiken lades ner 2013, men då var den förstås sedan länge omvandlad till en ”snabbköpsbutik”.
  • I det gula huset till höger i bild fanns en sybehörsaffär, ett ölkafé, en mjölkaffär och en livsmedelsaffär, där låg även Barnvagnsfabriken vars neonskylt fortfarande pryder fasaden.
  • Till vänster hitom korsningen, men utanför bild, hittade man ytterligare en livsmedelsaffär, en brödbutik, en färgaffär och posten.

Sammanlagt kunde man besöka tretton olika butiker och serviceinrättningar i denna lilla korsning som idag betraktas som en ganska perifer plats i Stockholm, det är få av dagens tunnelbanestationer i Stockholms förorter som idag kan stoltsera med ett motsvarande serviceutbud i anslutning till stationen.

Korsningen Sockenvägen X Gamla Tyresövägen, platsen för Enskedebanans hållplats Tyresövägen

Det fanns flera orsaker till handeln med livsmedel på den tiden var ganska fragmentiserad, dels handlade det om hygien, man fick inte sälja mejeriprodukter i samma lokaler som andra livsmedel, detsamma gällde charkuterivaror och kött, samt i viss mån specerivaror. Man måste komma ihåg att livsmedelshandeln på denna tid hanterade öppna livsmedel, förpackade livsmedel var inte så vanligt förekommande, det mesta köptes i lösvikt. Man ville därmed inte att mjölk, kött och damm från mjöl skulle blandas i samma lokal.

En egen betraktelse är att man därutöver kan se spår av det gamla skråsystemetet, även om detta sedan länge var avskaffat, från myndigheternas sida fanns det under 1900-talets första hälft ett stort intresse att reglera vad som fick säljas var och under vilka förutsättningar detta fick säljas. Även om vi idag kan tycka att samhället är byråkratiskt är det rena västanfläkten mot hur byråkratiskt det var förr i tiden.

Låt mig ta ett exempel, i början av 1900-talet fick man bara anlägga tryckerier i städer och sk köpingar, man fick med andra ord inte anlägga ett tryckeri ute på landsbygden, i början på 1920-talet blev det även möjligt att anlägga ett tryckeri i ett sk municipalsamhälle, man var inte så flexibel på den tiden. Idag har vi bara kommuner, men till de sk municipalsamhällena kanske jag återkommer till i ett framtida inlägg.