Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Nedlagda spårvägslinjer

Ulvsundahallen, en sedan länge försvunnen spårvagnsdepå

leave a comment »

När jag i veckan samband med en konferens besökte Ulvsunda slott passade jag på att besöka platsen för den före detta Ulvsundahallen, en spårvagnshall som fanns mellan 1914 och 1944, därefter ersattes den av Brommahallen invid dagens tunnelbanestation Alvik.

Ulvsundahallen kom att finnas kvar som spårvagnshall till 1951, men då som förvaringsplats för Stockholms spårvägars museispårvagnar, därefter såldes hallen och blev gummiverkstad, efter en brand 1982 kom hallen att rivas 1984. På platsen för spårvägshallen återfinns idag ett gatukök och en parkering, till vänster i bild, på platsen för Ulvsundabanans vändslinga, linje 13:s ändhållplats återfinns idag en bensinmack, till höger i bild.

Ulvsundahallen, platsen för fd Ulvsundahallen

Idag finns återigen en spårvagnsdepå i Ulvsundaområdet, dagens Ulvsundadepå ligger i Johannesfred, ca 500 meter från den gamla Ulvsundahallen och rymmer ca 60 stycken moderna spårvagnar för Nockebybanan och Tvärbanan.

Nedan en bild av Ulvsundahallen under 1930-talet.

 

Rester av spårvägen i Hägerstensvägen

HägerstensvägenFör ett tag sedan promenerade jag och sonen utefter den fd spårvägslinjen till Mälarhöjden som trafikerades av linje 13 och 16.

Genom Aspudden och Örnsberg löpte denna utefter Hägerstensvägen, rester efter spårvägen är svåra att finna, såvida man inte tar en titt på husfasaderna, där man kan hitta fästpunkter för kontaktledningen, sk murrosetter.

Murrosett, HägerstensvägenDe murrosetter som återfinns utefter Hägerstensvägen är betydligt mindre iögonfallande och modernare än de man kan hitta annorstädes, de äldre murrosetterna är ofta rejäla saker i gjutjärn, men höjer du blicken utefter Hägerstensvägen så hittar du faktiskt rester efter spårvägarna som ersattes av tunnelbanan för femtio år sedan, den 5 april 1964 invigdes sträckorna T-centralen – Fruängen / – Örnsberg, ett år senare drogs tunnelbanan vidare till Sätra.

En fin bild på hur Hägerstensvägen tedde sig då spårvagnarna gick där hittar man på Stockholmskällan.

I spårvagnarnas spår – Norrhallen (Spårvägshallarna)

Spårvägshallarna, fd NorrhallenNorrhallen, som idag benämns Spårvägshallarna, var under åren 1877 – 1963 platsen för verkstad och uppställning av spårvagnar, Norrhallen var den första spårvägsdepån i Stockholm, men kom i och med stadens och spårvägens utveckling följas av flera.

Från 1877 huserade här hästspårvagnar, samt förstås även hästarna, vilka 1904-05 kom att ersättas av elektriska spårvagnar, då vagnhallen ej kunde härbergera moderna spårvagnar avvecklades den 1963, fyra år innan spårvägsdriften i Stockholms innerstad upphörde 1967.

I samband med omläggningen till högertrafik kom det nybildade SL att överta lokalerna, SL huvudkontor flyttade från Tegnergatan (spårvägshallarna) till Globenområdet 1992, för att 2005 flytta till Lindhagensgatan på Kungsholmen där det fortfarande återfinns, fast nu under namnet Trafikförvaltningen.

Etersom jag började på SL 1991, har jag kommit att arbeta på alla dessa adresser.

Spårvägshallarna, fd Norrhallen

I spårvagnarnas spår – mellan Mälarhöjden och Axelsberg

Den 5 april 1964 öppnades tunnelbanan mellan T-centralen – Fruängen och Örnsberg, därmed lades spårvägstrafiken på linjerna 13, 14, 16 och 17 ned.

Banvall spårväg, linje 13 och 16, Mälarhöjden - Axelsberg (7) Banvall spårväg, linje 13 och 16, Mälarhöjden - Axelsberg (1)Linje 13 och 16 gick till Mälarhöjden, medans linje 14 och 17 gick till Fruängen.

Det finns inte så särdeles mycket rester av dessa linjer kvar idag, mellan Telefonplan och Fruängen går tunnelbanan på det som en gång i tiden var linje 14 och 17´s spår,  så där har alla spår efter spårvagnlinjerna suddats ut.

De rester som står att finna hittar man utefter linjerna 13 och 16 till Mälarhöjden, men man måste ha ögonen med sig, det som återstår är banvallen mellan Mälarhöjden och Axelsberg, därefter tar Banvall spårväg, linje 13 och 16, Mälarhöjden - Axelsberg Banvall spårväg, linje 13 och 16, Mälarhöjden - Axelsberg (10)de synliga resterna slut, tills man kommer till Hägerstensvägen genom Aspudden och Örnsberg. Utefter Hägerstensvägen finns det gott om fästen för spårvägens kontaktledning på husfasaderna, sk murrosetter.

På vår vandring passerade vi även tunnelbanans depå, som är belägen under Essingeleden, den sk Nybodahallen, vilken under ca 20 år var hemvisten för spårvagnarna som gick till Fruängen och Mälarhöjden, innan denna byggdes om till tunnelbanedepå.

Mälarhöjdens hållplats

 

I spårvagnarnas spår – Valhallavägen och Hakberget

Spårvägsarkelogi, Valhallavägen, rester från linje 4 003För ett par veckor sedan genomförde jag och sonen en promenad i Norra Lidingöbanans spår, sonen fick mersmak och han har sedan dess efterfrågat fler promenader utefter gamla spårvagnslinjer.

Idag vandrade vi runt på Östermalm i spåren efter spårvägslinje 4 som lades ner den 2 september 1967, i Valhallavägens gröna mittremsa står en hel del rester efter spårvagnslinje 4 att finna, även om de parkerade bilarna döljer en del av spåren. Sonen var eld och lågor, detta motsvarade hans högt ställda förväntningar, så fortsättning lär följa, sonens lista på nedlagda järnvägs- och spårvägslinjer han vill promenera utefter är numera lång.

Spårvägsarkelogi, Valhallavägen, rester från linje 4Spårvägsarkelogi, Valhallavägen, rester från linje 4

I spårvagnarnas spår – Norra Lidingöbanan

Norra Lidingöbanan lades ner i juni 1971, när jag inför helgen frågade sonen vad han ville göra under helgen så var en av hans önskningar att promenera utefter en spårvägslinje som lades ner för över fyrtio år sedan – Norra Lidingöbanan.

Norra Lidingöbanan, fd Dalängens hållplats

Norra Lidingöbanan, fd Dalängens hållplats

Inte mig emot, så i söndags tog vi tunnelbanan till Ropsten och promenerade över den gamla Lidingöbron, kallt var det, vid brofästet på Lidingösidan tog vi till vänster och följde den Norra Kungsvägen på jakt efter rester av en spårvägslinje som lades ner för över fyrtio år sedan.

Framme vid fd hållplats Dalängen blev det jackpott, under mossan hittade vi den gamla plattformen.

Vi fortsatte och kom till Hersbyholm, några hundra meter bortom dagens Lidingö centrum, stationshuset är bevarat, men är idag en Japansk restaurang. När norra Lidingöbanan öppnade 1907 var nog Japan ett tämligen okänt land för de flesta svenskar, antalet svenskar som kommit i kontakt med Japansk mat var nog försvinnande få, annat är det i dag.

Norra Lidingöbanan, fd Hersbyholms stationshus

Norra Lidingöbanan, fd Hersbyholms station

Vi fortsatte utefter den gamla banvallen och passerade den gamla vagnhallen, som idag är omvandlad till gym och hotell, efter att ha studerat vagnhallen fortsatte vi ut till ändhållplatsen Kyrkviken.

Vid Kyrkviken vände vi och promenerade åter mot Lidingö centrum, där vi förenade nytta med nöje, mina medhavda tygkassar fylldes med allehanda godsaker hos Coop Skeppet i Lidingö centrum.

Trafiknostalgiska förlaget har en trevlig bok om Norra Lidingöbanan för den som vill veta mera om Norra Lidingöbanan.