Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Pendeltåg Stockholm

Ett möte om en bänk

leave a comment »

Jag har varit på många möten som haft en märklig rubrik i kallelsens ämnesrad, idag stod det ”bänk” i ämnesraden i möteskallelsen.

Nu är möten om bänkar inget helt nytt för min del, har varit på ett antal möten om just bänkar genom åren, men antalet möten om bänkar överträffas dock med råge när det kommer till möten om förarstolar och passagerarsäten i spårfordon, dom har varit många genom åren.

Idag handlade mötet om bänkar på de underjordiska pendeltågsstationerna Stockholm City och Stockholm Odenplan. Det finns många synpunkter på bänkarna, allt går kanske inte att lösa, men vi kommer att göra vårt bästa.

Written by melkerlarsson

7 oktober, 2020 at 15:09

Veckans fordon – X60

with one comment

Sedan våren 2017 finns det enkom en fordonstyp i Stockholms pendeltågstrafik, X60, dessa kan dock delas in i tre olika undergrupper, X60, X60A och X60B, totalt finns idag 129 fordon av dessa typer i Stockholms pendeltågstrafik.

I april 2002 beställde Storstockholms Lokaltrafik 55 nya pendeltåg av typen X60 från tågtillverkaren Alstom med en option på ytterligare fordon, tillverkningen skedde i Salzgitter, Tyskland, i likhet med X40, SJs dubbeldäckare. Två multipelkopplade X60 om totalt 214 meter utgör ett sk fullängdståg, normalt tursätts de flesta tåg som fullängdståg under högtrafik.

X60 är ett fordon som ligger mig extra varmt om hjärtat då jag kom att delta i såväl förstudien som inleddes vid millennieskiftet, upphandlingen som avslutades i april 2002 och den därpå följande tillverknings- och testfasen. Det innebar många resor till fabriken i Salzgitter i Tyskland, till underleverantörer runt om Europa och diverse platser där tester genomfördes, exempelvis klimatkammaren i Wien och vintertester utefter malmbanan mellan Gällivare – Kiruna – Riksgränsen.

Fordonen av typen X60 och X60A skiljer sig ganska ringa åt, de är tekniskt relativt lika varandra och är samkörbara, ett tåg kan m a o bestå av en X60 och en X60A. Som daglig resenär kan man knappast visuellt skilja på dessa, man måste titta på fordonets nummer för att veta vilka som är X60 och vilka som är X60A, fordon med nummer 6001 – 6071 betecknas som X60 och fordon med nummer 6072 – 6083 betecknas som X60A.

Fordonen av typen X60B skiljer sig dock från X60 och X60A såväl tekniskt som exteriört och interiört, de har en annan möblering och är i dagsläget inte samkörbara med de äldre fordonen av typen X60 och X60A, att de inte är samkörbara innebär att fordon av typen X60 och X60A inte kan kopplas ihop och framföras i tåg tillsammans med X60B. Fordonen av typen X60B har nummer 6084 – 6129.

X60

  • Antal fordon 71 st
  • Levererade 2005 – 2008
  • Längd 107,1 meter
  • Max hastighet 160 km/h
  • Passagerar kapacitet
    • Sittplatser 374
    • Ståplatser 565
  • Leverantör: Alstom

X60A

  • Antal fordon 12 st
  • Levererade 2012
  • Längd 107,1 meter
  • Max hastighet 160 km/h
  • Passagerar kapacitet
    • Sittplatser 374
    • Ståplatser 565
  • Leverantör: Alstom

X60B

  • Antal fordon 46 st
  • Levererade 2016 – 2017
  • Längd 107,1 meter
  • Max hastighet 160 km/h
  • Passagerar kapacitet
    • Sittplatser 356
    • Ståplatser 554 (förmodligen fler än så då antalet sittplatser minskat jämfört med fordonen av typen X60 och X60A vilket frigjort ytor för ståplatser)
  • Leverantör: Alstom

X60 tillverkning
Samtliga fordon av typen X60 har tillverkats av Alstom i deras fabrik i Salzgitter, Tyskland, fabriken har gamla anor men då under namnet Linke-Hofmann-Busch. I Salzgitter har även de närbesläktade, men kortare fordonen av typen X61 tillverkats för Skånetrafiken, Västtrafik och Östgötatrafiken, samt även X62 för Norrtåg.

En dag ute i verkligheten på jakt efter en lösning på ett problem

with 2 comments

Idag arbetade jag ute i verkligheten, allt i syfte att lösa ett problem, nåja problemet löste jag inte idag, det kommer att ta tid att lösa, men idag tog jag ett litet steg på vägen.

I pendeltågstrafiken har vi såväl korta som långa tåg, ett kort tåg är 214 meter långt och ett kort tåg är 107 meter långt. För de flesta är detta inget problem, på den digitala skylten ser man att nästa tåg är kort och man kan då positionera sig rätt på plattformen utifrån skyltarna på plattformen, men för en synskadad eller blind person uppstår ett problem, var ska man ställa sig på plattformen? En plattform är minst 225 meter lång men kan även vara runt 300 meter lång, så var positionerar man sig? och hur hittar en synskadad person den positionen??

Det kommer att ta tid att hitta en lösning, för att informationen ska nå en synskadad måste informationen vara antingen hörbar eller taktil (kännbar), dessutom måste man hitta en lösning som fungerar på alla de stationer där den behövs för att en igenkänningsfaktor ska uppstå. Det jag gjorde idag var att titta på ett antal av de stationer där problemet är som störst, det handlar främst om stationer med flera utgångar eller där utgången är lokaliserad mitt på plattformen. Med andra ord, ett litet steg på vägen för att finna en lösning, vilken lösning det än blir kommer den säkerligen gagna oss alla.

Jag positionerar mig på plattformen utifrån sk U-tavlor eller tavlor som för föraren anger var ett tåg med en viss längd ska stanna, men utöver förarna är vi ganska få som förstår dessa skyltar.

Idag besökte jag Vegastaden

with 2 comments

Idag kom jag yrkesmässigt att besöka Vega i Haninge, där pågår sedan ett par år utbyggnaden av en ny stadsdel som närmast den nyöppnade stationen har eller kommer att få en ganska tät stadsstruktur precis som är fallet i exempelvis Barkarbystaden i Järfälla, Järvastaden i Solna och Ursvik i Sundbyberg. Under senare år har det blivit alltmer populärt att bygga klassisk kvartersstad i kollektivtrafiknära lägen. Man kan väl bara konstatera att folk efterfrågar områden med en ”kvarterstruktur” eller ”stenstad”, så varför inte ge dom det.

Totalt byggs ca 3500 lägenheter i Vega, vilket innebär ca 10 000 invånare om man använder nyckeltalet tre boende per lägenhet, närmast stationen byggs som sig bör täta stadskvarter, längre ifrån stationen byggs radhus och villor, fullt logiskt då man nära en station ska bygga tätare för att fler ska få promenadavstånd till stationen. När Vega är färdigbyggt beräknas ca 4000 personer kliva på pendeltåget här varje dag, in till Stockholms city tar pendeltågsresan 24 minuter och tågen går varje kvart, att god kollektivtrafik finns på plats i ett tidigt skede är tyvärr tämligen ovanligt, det finns tyvärr många exempel på motsatsen. Ett exempel är Skarpnäck, där jag själv bor, där tog det nästan tio år från att de första husen färdigställdes tills dess att tunnelbanan öppnade 1994. Vid stationen finns en liten bussterminal som angörs av fyra busslinjer, vilket ger goda bussförbindelser till ett par stora köpcentrum och andra stadsdelar i Haninge och Huddinge.

Gällande servicen är det väl än så länge lite si och så med den, såvida man inte tar bussen till köpcentrumen vid Länna eller Port73 är det ont om matbutiker i Vega, en ICA butik kommer dock att öppna under 2021. Den enda serviceinrättning jag såg medans jag promenerade runt i Vegastaden var pressbyrån vid stationen, inget annat, men än så länge bor det bara ca 2000 personer i Vegastaden så underlaget är för närvarande inte särdeles stort. Dock missade jag Wofflans stenugnsbageri som jag hittade på nätet först efter att jag kommit hem, men det låg inte inom de cirklar jag rörde mig i. Det förbereds dock för service i form av butiker, caféer och restauranger i de fastigheter som byggs allra närmast Vega station. Bebyggelsen ger för stunden ett lite ostrukturerat intryck det står några färdiga hus här och där, det pågår byggnadsarbeten lite här och där, på andra platser har man bara hunnit bearbeta marken och på andra platser har inga aktiviteter påbörjats.

Nedan en visionsbild av den framtida färdigbyggda Vegastaden, med pendeltågsstationen central placerad och omgiven av en ganska tät kvartersbebyggelse, men det lär dröja några år innan känslan av en stad fullt ut infinner sig när man besöker Vegstaden.

Åter till stationen, på den ena väggen i biljetthallen hittar man ett konstverk av Ulla Fredriksson, konstverket består av drygt 500 runda klotlampor i olika storlekar som pulserar svagt och skapar ett intryck av en glödande yta. Verkets titel är Flos Solis Maior, en äldre latinsk benämning på en stor solros, stationens namn, Vega, har tillsammans med solrosen inspirerat konstnären till verkets form då Vega är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran. Riktigt snyggt om någon skulle få för sig att fråga mig.

Idag fyller Stockholms pendeltåg 50 år

with 5 comments

X1 3027, mellan Jakobsberg - Kallhäll 1979Idag fyller Stockholms pendeltåg 50 år, förmodligen ett jubileum lite i skymundan som kommer att gå de flesta spårlöst förbi.

Den 12 maj 1968 startade pendeltågstrafiken på sträckan Kungsängen – Stockholm central – Södertälje central (nuvarande Södertälje centrum), för en tågintresserad femåring var detta förstås väldigt spännande.

Under de närmaste trettio åren kom jag att bli en frekvent pendeltågsresenär, med pendeltåget åkte jag till skolan, nöjen, utflykter och senare även till mitt arbete. Förmodligen är det just pendeltågen som är orsaken till att jag varken skaffade bil eller tog körkort, det gick ju så bra ändå.

Numera bor jag bredvid en tunnelbanestation, men det blir fortsatt många resor med pendeltågen, men numera inte dagligen.

I morgon invigs Citybanan

with 2 comments

I morgon, den 9 juli, invigs Citybanan och från och med måndag, den 10 juli, rullar pendeltågen genom Citybanan, då stängs stationen vid Karlberg och vill man åka med pendeltågen från Stockholms central får man leta sig ner i underjorden.

Då kommer även den klassiska trekantiga T-baneskylten med sitt blåa ”T” vid Odenplan få sällskap av en lika trekantig skylt med ett ”J”, vilken funnits på plats ett tag, om än övertäckt.

Invigningsprogram 9 juli

  • 11.00 På Odenplan kan du lyssna på husbandet The Soul Company och Panetoz.
  • 11.30 Den officiella invigningsceremonin startar på Odenplan med intervjuer och tal.
  • 12.45–16.00 Station Stockholm Odenplan är öppen för besök för allmänheten
  • 13.00–16.00 Station Stockholm City är öppen för besök för allmänheten

Under eftermiddagen finns möjlighet att åka pendeltåg mellan Stockholm Odenplan och Stockholm City.

 

Idag är det 151 dagar kvar…. till Citybanan öppnar

with 6 comments

Idag på eftermiddagen var det 151 dagar, 14 timmar, 54 minuter och 51 sekunder kvar till Citybanan öppnar, i alla fall enligt klockan på kontoret som räknar ner till den 10 juli när Citybanan och de nya stationerna i pendeltågstunneln, Stockholm City och Stockholm Odenplan öppnar.

Jag har under de senaste 25 – 30 åren deltagit i mängder med möten och utredningar om en pendeltågstunnel under Stockholm, för 25 – 30 år sedan var den bara ett streck på en karta eller rättare sagt flera alternativa streck, så jag knappast tro att det är sant att den öppnar om 151 dagar. Samma känsla kommer säkerligen att infinna sig om 7 – 10 år när de tunnelbanelinjer som jag mer eller mindre dagligen arbetar med äntligen närmar sig invigningen.

citybanan-151-dagar-kvar-till-citybanan-oppnar

En trotjänare sjunger på sista versen

leave a comment »

Idag reste jag till Södertälje för ett möte hos Scania, på vägen dit fick jag åka med ett gammalt hederligt pendeltåg av typen X10, några turer till lär det bli för min del, men när Citybanan öppnar i juli 2017 är deras saga all, i alla fall i Stockholmsområdet.pendeltag-x10-vid-sodertalje-hamn-i-oktober-2016

Å tjänstens vägnar besökte jag Kallhälls station

leave a comment »

För två veckor sedan öppnade Kallhälls nya station, idag besökte jag den i tjänsten, för att se hur det blev med tillgängligheten, några smärre anmärkningar blev det, men i det stora hela upplevde jag Kallhälls station som mycket lyckad om än att det känns något överdimensionerad.

Jag har aldrig bott i Kallhäll, men ”periodvis” under närmare tjugo år i det närbelägna Jakobsberg, så jag minns den ursprungliga pendeltågsstation, med entré via en gångtunnel och den därpå följande stationen med entré via en smal gångbro. Jämfört med de tidigare stationsbyggnaderna i Kallhäll är den nyligen öppnade stationen volymmässigt att betrakta som ett palats.

 

 

Kallhälls station

leave a comment »

Nynäshamns järnvägsmuseumI måndags öppnades återigen Kallhälls station, efter att ha varit avstängd sedan i början av juni, precis som alla andra stationer på sträckan Spånga – Bålsta p g a utbyggnaden till fyra spår på sträckan Barkarby – Kallhäll.

När jag under 60-talet växte upp i Jakobsberg var det inledningsvis lokdragna tåg som gällde om man skulle in till stan.

Vilka lok som drog tågen varierade, men oftast var det sk D-lok, vagnarna i tågen bestod främst av vagnar av littera B6, många av dessa är bevarade och om man vill se hur en pendlare reste före 1968 kan man ex besöka Nynäshamns järnvägsmuseum som har ett flertal B6 vagnar utställda.

X1 3027, mellan Jakobsberg - Kallhäll 1979När pendeltågen i maj 1968 började trafikera sträckan Kungsängen – Södertälje kom insatstågen (extratågen under högtrafik) att vända i Kallhäll, sträckan mellan Kallhäll och Kungsängen var ju på den tiden enkelspårig och medgav inte mer än halvtimmestrafik. Kallhäll kom därmed att bli en frekvent slutstation för insatstågen, precis som Tumba och Upplands Väsby.

På 70- och 80-talet gick 4 – 5 insatståg under morgonens- och eftermiddagens högtrafik från eller till Kallhäll.

Efter det att dubbelspåret Kallhäll – Kungsängen öppnades, 2001, kom insatstågen (extratågen) att vända i Jakobsberg eller Kungsängen, Kallhäll upphörde därmed att vara slutstation för insatstågen (extratågen), men i och med spårutbyggnaden  på Mälarbanan och den nya stationen i Kallhäll kommer Kallhäll återigen att bli en frekvent destination i Pendeltågstrafiken.

De insatståg som idag vänder i Jakobsberg lär framgent vända i Kallhäll, detsamma lär gälla ett flertal av de insatståg som idag vänder i Kungsängen.