Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Promenad Skarpnäck

En promenad i solens sken

leave a comment »

Idag blev det en promenad i solens sken hemifrån Skarpnäck till Farsta centrum, via det nya bostadsområdet Lilla Sköndal och Stora Sköndal, undrar hur länge jag ska kalla Lilla Sköndal för ett nytt bostadsområde, det har ju funnits i flera år vid det här laget.

På vägen passerade vi det sk Kristinahuset vid Orlångens strand, som har ny regim sedan ett tag tillbaka, cafét/restaurangen heter numera Nice Valley och har en synnerligen intressant meny. Servering sker såväl i Kristinahuset som i Växthuset, i det senare verkar det vara glass och fika som gäller. Jag har skrivit om Kristinahuset i ett tidigare inlägg på bloggen, se tidigare inlägg. Växthuset besökte jag under en julmarknad för ett par år sedan.

Väl framme i Farsta centrum handlade jag och sonen mat på ICA Kvantum, så nu är det mesta inhandlat inför denna underbara storhelg, vissa kompletteringar kommer att behövas, men basen finns hemma.

Var det skönt ute? Nej!!!

with 2 comments

De senaste dagarna, torsdag och fredag, har vädret varit allt annat än behagligt, det ljumma och soliga vädret som inledde veckan förbyttes mot kyla och snöblandat regn. Men lagom till helgen utlovades lite bättre väder även om kylan skulle bestå.

När jag vaknade i morse såg det riktigt lovande ut, men en titt i SMHIs app sa mig något annat, det skulle bli sämre väder under förmiddagen och så blev det. Solen försvann och ersattes av blåst, underkylt regn och en massa andra otrevligheter, inte ens vitsipporna bemödade sig om att veckla ut sina blomblad efter den kalla natten.

Trots det minst sagt kyliga vädret blev det en hyfsad förmiddagspromenad, något över 8 kilometer, men det var riktigt skönt att komma hem till värmen i lägenheten och eftermiddagens fotbollsmatcher.

I kväll passade jag på att äta en gammal favoriträtt, bruna bönor, ett lite konstigt val en lördagskväll, men man får passa på när sonen inte är hemma, för han gillar inte bruna bönor eller rättare sagt han vågar inte smaka. Mig veterligen har han bara ätit bönor en gång i sitt liv, på en italiensk restaurang i Malmö erbjöds det black eye bönor som tillbehör till maten och det tog han av och tyckte dessutom att det var gott, men det blev ingen ögonöppnare för honom. Det klassiska tillbehöret till bruna bönor, fläsk, avstod jag dock i från, istället ugnsstekte jag lufttorkad skinka några minuter, så det blev bruna bönor deluxe, det är ju trots allt lördagskväll.

Fram emot eftermiddagen/kvällen tittade dock solen återigen fram, så dags då….

Vårtecknen står på rad

with one comment

Idag när jag promenerade i närområdet ramlade jag över en mängd vårtecken, årets första fjäril, en citronfjäril, senare såg jag även en nässelfjäril. När jag handlat på Willys i Sköndal såg jag årets första humla.

Forskare vid Lunds universitet vill ha allmänhetens hjälp för att kartlägga vårens första humlor i hela landet. Man rapporterar in sin observation via ett formulär hos Lunds universitet, vilket jag kommer att göra senare i kväll när matlagningen är hanterad. Dagens matlagning är dock ganska enkel då jag i princip bara behöver plocka fram rätterna jag gjorde i går, antingen för att värma dom eller bara ställa fram dom på bordet.

En eftermiddagspromenad

leave a comment »

Efter dagens digitala möten begav jag mig ut på en promenad hemmavid, under dagens möten hade jag spanat ut mot den klarblå himmeln och verkligen längtat ut, men till slut så.

Det är verkligen underbart att våren är här, även om väderprognosen säger mig att det snart är slut på vårvärmen så ser jag få möjligheter för kylan och snön att åter koppla oss i ett grepp, i alla fall under en längre period, men något bakslag får man nog räkna med vi befinner ju oss ändå bara i början av mars.

Promenaden i solens sken blev precis så ljuvlig som jag hoppats på, så jag återvände hem med ny energi och det kan behövas inför kvällspasset vid jobbdatorn efter kvällens middag.

Written by melkerlarsson

3 mars, 2021 at 18:12

En kylig vinterpromenad

with 3 comments

Idag var det -11 när jag klev upp och åt frukost, idag blev det lyxfrukost, toast med ost och skinka som jag förberett i går kväll och ställt in i kylen över natten, även smörgåsgrillen ställde jag fram igår kväll, så allt var förberett när jag klev upp i morse.

Det blev en underbar promenad i kylan, hade jag inte förberett mig väl och varit rätt klädd hade det nog blivit en frusen historia. Jag styrde stegen bort mot Enskededalen och Gamla Enskede, jag älskar miljöerna i dessa tidiga förorter från 1910 – 20 – talet, på den tiden benämndes dom dock som trädgårdsstäder efter engelsk förebild. Efter tre timmar ute i kylan hade jag promenerat något över 11 kilometer, samt hunnit handla lite. Det var ganska skönt att komma hem till ”stugvärmen” och slå TVn för att följa eftermiddagens och kvällens engelska fotbollsmatcher.

När jag gick hemifrån så var det -9, en temperatur som inte min kompaktkameras batteri uppskattade, hade den inledningsvis i en ytterficka på vinterjackan och batterisymbolen började blinka rött när stannade till och plockade fram kameran och tog ett par kort trots att den laddades igår kväll. Så jag la den i en varm innerficka istället och då upphörde problemet.

Att batterier inte uppskattar kyla är ju ett gammalt och välkänt problem, på den tiden jag fotograferade med traditionell film använde jag en äldre mekanisk kamera som inte var beroende av batterier Minolta SRT 101 när det var bitande kallt ute, ljuset mätte jag med en lös ljusmätare som jag höll varm i en innerficka.

Written by melkerlarsson

6 februari, 2021 at 15:56

En promenad i ett vitt närområde

with 2 comments

Även idag begav jag mig ut på en promenad i närområdet, det gäller att passa på att njuta av vinterlandskapet innan plusgraderna som lär dyka upp under veckan.

Under inledningen av promenaden lyssnade jag på en podd från P1 dokumentär med rubriken ”Den första och sista kärleken”, ett mycket berörande levnadsöde där reporterns 87-årige farfar blickar tillbaka på sitt liv, där den första kärleken även kom att bli den sista kärleken. Synnerligen berörande att följa två vanliga människors livsöde under 60 år.

Återigen blev det en promenad om strax över nio kilometer, precis som igår, jag styrde stegen upp emot Enskededalens kvarter med egnahemsbebyggelse från 1910- och 20-talet, en av Stockholms första förorter. På den tiden ett alternativ för de flesta, men idag alldeles för dyrt för de flesta, med gångavstånd till tunnelbanan drivs priserna upp rejält. Jag vände hemåt via Skogskyrkogården, debatten om pulkaåkningen vid Almhöjden har återigen tagit fart i såväl lokala Facebookgrupper som i mer konventionell media, ex i ett inslag från SVTs regionala nyhetsprogram.

Idag kom jag iväg relativt tidigt, vilket innebar att jag kom hem relativt tidigt, så det blev en liten eftermiddagslur tillsammans med den spinnande katten på sängen, därefter gäller som vanligt fotboll på TV.

En promenad i närområdet i ett vackert vinterväder

with 4 comments

Idag begav jag mig ut på en promenad i ett vintervackert närområde, så där lagom vintervackert, jag slapp halka och moddig snö, bara att promenera och njuta.

Under den något mer än nio kilometer långa promenaden lyckades jag med konststycket att springa på fyra stycken för detta kollegor, två från min nuvarande arbetsplats och två från en tidigare arbetsplats, Stockholms stad. Då det om en månad är trettio år sedan jag började hos min nuvarande arbetsgivare var det ganska så länge sedan de två kollegorna från Stockholms stad var just kollegor.

En av de före detta kollegorna från Stockholms stad hade sin dotter med sig, som i sin tur hade sin dotter med sig. Min före detta kollega berättade för sin dotter som idag är över trettio att jag under en tillställning hemma hos kollegan i slutet av 80-talet hade rykt in och bytt dotterns blöja när hon ”bajsat ner sig totalt”, detta då kollegan var upptagen i köket, dottern blev tämligen generad av denna berättelse, vilket man kan ha en viss förståelse för.

Written by melkerlarsson

16 januari, 2021 at 16:39

En lördagspromenad

with 4 comments

Igår bestämde jag mig för att ta en sovmorgon, trots att jag arbetade, dagens första digitala möte började först klockan elva, så för säkerhets skull ställde jag klockan på tio.

Jag trodde dock aldrig att jag skulle sova till klockan tio, men det gjorde jag, vaknade tämligen sömnig, men det var bara att kliva upp och äta frukost. Vid mötet avstod jag från att medverka med bild.

Idag var det ungefär samma sak, jag sov gott länge, vilket inte är så svårt med en spinnande katt några centimeter från örat, vaknade inte förrän strax före klockan elva.

Nu blev det bråttom, ut ville jag trots att jag vaknade så pass sent, efter frukosten blev det en långpromenad i närområdet med matinköp med mera. Katten stannade hemma och sov i sängen, föga förvånande, det är ju så en katt brukar göra.

Written by melkerlarsson

9 januari, 2021 at 20:40

Lite snö blev det i alla fall

with 4 comments

På juldagens eftermiddag började det snöa, det kom inga mängder men det blev åtminstone lite ljusare, en underbar kontrast till det gråväder som varit allenarådande sedan i november, med ett lysande undantag, julafton.

Det var inte bara jag som gladdes över snön, det gjorde även barnen, under dagens promenad i närområdet som inkluderade Skogskyrkogården kunde jag ta del av barnens glädje, några hade byggt en snögubbe. De flesta hade dock uppsökt Almhöjden för att åka pulka, men tyvärr alla barn, jag har ett tråkigt besked, i morgon lär snön ha töat bort. Jag lämnade de lekande barnen och begav mig hemåt för julens höjdpunkt, den engelska annandagsfotbollen.

I lokaltidningen har det varit flera insändare som kritiserat att föräldrar låter barn åka pulka på Skogskyrkogården, personligen har jag inget problem med det, de pulkaåkande barnen riskerar inte att komma i konflikt med områdena med gravar. Såvida man åker nerför mot den plats varifrån bilden är tagen, vilket alla gör, men jag kan förstå att andra kan ha en annan uppfattning, det är ju trots allt en kyrkogård.

Allhelgonadagen tillbringades på Skogskyrkogården

with one comment

Idag, på allhelgonadagen, styrde jag stegen mot Skogskyrkogården, en lämplig plats att promenera till en dag som denna.

Jag hade vissa tankar på att åka till Görvälns griftegård i Järfälla där min mamma vilar sedan 24 år tillbaka, men då pendeltågstrafiken just denna helg är avstängd bestämde jag mig för att avstå. Att åka dit på just allhelgonadagen är inte det viktigaste, jag kan ju likaväl resa dit nästa helg, även fast min mamma råkade gå bort just på allhelgonadagen 1996.

På vägen till Skogskyrkogården noterade jag att träden tappat rejält med löv under de senaste dagarna, så denna helg är kanske den sista helgen man kan njuta av höstens färger. November är ju en höstmånad, men en månad jag bortser från när jag säger ”att jag älskar hösten”, november är helt klart årets tristaste månad.

På Skogskyrkogården var det relativt lugnt, många verkar ha hörsammat rådet att besöka kyrkogårdarna en annan dag än just på allhelgonadagen. Nu tror jag att risken att smittas av corona i samband med ett besök på en kyrkogård är minimalt, risken finns nog om man i samband med besökte ställer sig i kö för att köpa blommor eller korv, eller uppsöker ett närbeläget café för att fika. Men på själva kyrkogården är nog risken nära noll, man umgås ju inte tätt med främlingar på en kyrkogård om man säger så.

Normalt brukar ju alla kapellen på Skogskyrkogården hålla öppet på allhelgonadagen, men idag var dessa inklusive visitors center stängda, vilket var ett klokt beslut. Jag har själv inga släktingar som vilar på Skogskyrkogården, men väl några arbetskamrater och vänner, vilka samtliga ligger i minneslunden.