En promenad i solens sken

Idag blev det en promenad i solens sken hemifrån Skarpnäck till Farsta centrum, via det nya bostadsområdet Lilla Sköndal och Stora Sköndal, undrar hur länge jag ska kalla Lilla Sköndal för ett nytt bostadsområde, det har ju funnits i flera år vid det här laget.

På vägen passerade vi det sk Kristinahuset vid Orlångens strand, som har ny regim sedan ett tag tillbaka, cafét/restaurangen heter numera Nice Valley och har en synnerligen intressant meny. Servering sker såväl i Kristinahuset som i Växthuset, i det senare verkar det vara glass och fika som gäller. Jag har skrivit om Kristinahuset i ett tidigare inlägg på bloggen, se tidigare inlägg. Växthuset besökte jag under en julmarknad för ett par år sedan.

Väl framme i Farsta centrum handlade jag och sonen mat på ICA Kvantum, så nu är det mesta inhandlat inför denna underbara storhelg, vissa kompletteringar kommer att behövas, men basen finns hemma.

Allhelgonadagen tillbringades på Skogskyrkogården

Idag, på allhelgonadagen, styrde jag stegen mot Skogskyrkogården, en lämplig plats att promenera till en dag som denna.

Jag hade vissa tankar på att åka till Görvälns griftegård i Järfälla där min mamma vilar sedan 24 år tillbaka, men då pendeltågstrafiken just denna helg är avstängd bestämde jag mig för att avstå. Att åka dit på just allhelgonadagen är inte det viktigaste, jag kan ju likaväl resa dit nästa helg, även fast min mamma råkade gå bort just på allhelgonadagen 1996.

På vägen till Skogskyrkogården noterade jag att träden tappat rejält med löv under de senaste dagarna, så denna helg är kanske den sista helgen man kan njuta av höstens färger. November är ju en höstmånad, men en månad jag bortser från när jag säger ”att jag älskar hösten”, november är helt klart årets tristaste månad.

• 

• 

På Skogskyrkogården var det relativt lugnt, många verkar ha hörsammat rådet att besöka kyrkogårdarna en annan dag än just på allhelgonadagen. Nu tror jag att risken att smittas av corona i samband med ett besök på en kyrkogård är minimalt, risken finns nog om man i samband med besökte ställer sig i kö för att köpa blommor eller korv, eller uppsöker ett närbeläget café för att fika. Men på själva kyrkogården är nog risken nära noll, man umgås ju inte tätt med främlingar på en kyrkogård om man säger så.

Normalt brukar ju alla kapellen på Skogskyrkogården hålla öppet på allhelgonadagen, men idag var dessa inklusive visitors center stängda, vilket var ett klokt beslut. Jag har själv inga släktingar som vilar på Skogskyrkogården, men väl några arbetskamrater och vänner, vilka samtliga ligger i minneslunden.

Återigen en promenad i närområdet

Efter en ganska så stillasittande vecka på jobbet med mycket hemjobb ville jag verkligen ut och röra på mig idag.

Så det fick bli en promenad i närområdet, jag hamnade precis som vanligt under mina promenader i närområdet på Skogskyrkogården. Totalt blev det en promenad om 9,1 kilometer, vilket jag känner mig synnerligen nöjd med efter en stillasittande vecka.

• 

• 

Man känner sig sällan så nöjd som när man kommit hem efter en långpromenad, jag känner då att det är tillåtet att slappa, titta på fotboll på TV samt att hälla upp ett glas vin i väntan på att jag ska ta i tu med matlagningen.

888 kilometer

Under sommaren som i princip har tillbringats hemmavid har det blivit en hel del promenerande för min del, sedan 1 juni har jag gått 888 kilometer, vilket nästan motsvarar sträckan Stockholm – Göteborg tur och retur.

Nu har inte riktigt alla promenader dokumenterats i stegmätaren i mobilen, så jag har nog passerat 900 kilometer, men jag känner mig ändå ganska så nöjd med mina dokumenterade 888 kilometer.

De sandaler jag mestadels använt sedan våren anlände, de på bilden, kommer nog att kunna betraktas som tämligen utslitna när hösten infinner sig inom kort, men jag har fler par sandaler som står redo inför nästa säsong.

Jag sökte skuggan

Under dagens promenad i närområdet jagade jag skugga, så mycket skugga som möjligt denna varma dag, vi kom dock ut relativt tidigt och undslapp därmed med den värsta värmen.

Det blev en något över 8 kilometer lång promenad, den gick dock betydligt långsammare än vanligt, alltför att spara på krafterna.

En positiv effekt med att komma ut tidigt var att jag hann hem i god tid innan eftermiddagens allsvenska matcher, en sak förbryllar mig, de manliga kommentatorerna/reportrarna bär alltid kostym, oftast mörk kostym, medans deras kvinnliga motsvarigheter tillåts ha betydligt svalare sommarklänningar etc (mitt antagande att sommarklänningarna är svalare, men dom ser i alla fall svalare ut än en mörk kostym) Varför är det så? Måste männen verkligen bära mörk kostym när det är supervarmt, kan dom inte få ha en vit skjorta/piké och ett par anständiga shorts?

Idag promenerade jag återigen in till stan

Idag sa väderleksprognosen mig att det skulle bli en riktigt varm dag, +28 – 29 grader, så jag begav mig i väg tidigt, för ut ville jag, att bara sitta hemma och flämta i värmen är inget alternativ för min del. Skulle jag vara ett djur så skulle jag nog vara ett utegångsfår, ett får som går utomhus året runt.

Även idag hade jag Ringens köpcentrum som mål, inte för att jag behövde handla så särdeles mycket, men satte ändå upp ett mål för promenaden för att på något sätt få en riktning. Vägen till Ringens köpcentrum blev dock synnerligen krokig, så totalt blev det något över 11 kilometers promenad, dubbelt så mycket som den rakaste vägen om man säger så.

Det blev många tankar under promenaden, en etsade sig fast, när jag passerade Skarpnäcks sportfält, där många föräldrar hade samlats tillsammans med sina barn för någon form av fotbollsaktivitet. Det må ha varit match eller träning, jag kom då att tänka på att sonen aldrig blev en aktivitetskille, ett barn som har hur många miljoner aktiviteter som helst i veckan och under helgerna.

För min del är det inget jag sörjer, tror att det oftast är föräldrarna som drivande och anmäler sina barn till än det ena än det andra, vilket förmodligen i många fall leder till stress hos såväl barnen som föräldrarna. Nu är jag inte av åsikten att barn INTE ska aktiviteter, men som förälder bör man nog vara ganska lyhörd och observant så att det inte blir för mycket för varken barnet eller föräldern.

En långpromenad i stan

Denna första semesterdag tog jag tunnelbanan in till stan för att promenera, tror att de flesta som följt min blogg ett tag insett att promenera är en av mina favoritsysselsättningar.

Idag tog jag tunnelbanan in till stan och klev av vid Slussen, jag styrde stegen genom Gamla stan, vilket var tänkt som en ren transportsträcka under dagens promenad. Men när jag fann Gamla stans gränder tomma på turister började jag kryssa kors och tvärs och ta bilder på de vackra men folktomma gränderna i Gamla stan, jag blev m a o turist i min egen stad.

Jag är egentligen inget fan av Gamla stan eller liknande platser runt om i Europa, avskyr turistfällorna i Milano, Prag och Rom, men på grund av den rådande Coronapandemin fick jag ha Gamla stan lite för mig själv, en stadsdel som för övrigt fram till 1980 benämndes ”Staden mellan broarna”.

Efter att jag lämnat Gamla stan fortsatte promenaden utefter Norr Mälarstrand och efter att ha snurrat runt på Kungsholmen passerade jag faktiskt denna första semesterdag entrén till min arbetsplats innan jag avslutade promenaden med att handla mat på ICA Maxi Lindhagen.

När dagen summerades kunde jag konstatera att jag idag promenerat närmare 11 kilometer, längdmässigt en hyfsad promenad, men jag kan bättre än så.

En blåsig stadspromenad

Trots blåsten och gråvädret begav jag mig in till stan för en promenad, utefter vattnet var det näst intill en plåga då vinden ständigt låg på.

Att vattenståndet är högt i Mälaren märktes tydligt, vid kajen vid Gamla stans tunnelbanestation var det bara en decimeter mellan kajkanten och vattnet. Även på Riddarholmen piskades vattnet upp på kajkanten av den kraftig blåsten.

Jag lämnade dock snabbt kajkanterna och vek in mot stadskvarteren där vinden kändes mindre, trots att det är en ledig dag för många var det ganska lugnt på stan jämfört med de sista dagarna under julhandeln och mellandagarna. Promenaden avslutades med matinköp innan jag begav mig hemåt, nu sitter jag med en bok i soffan och lyssnar på blåsten utanför fönstret, men jag ska gå ut en gång till idag, ner till den lokala pizzerian och njuta av en matbit jag själv sluppit att laga.

Jag behövde röra på mig efter första arbetsveckan

Efter en veckas arbete behövde jag ”promenera av mig”, inte för att arbetsveckan varit jobbig, snarare för att jag suttit still alldeles för mycket under veckan, så jag tog tunnelbanan in till stan och klev av vid Skanstull där jag inledde min promenad.

Jag går ju aldrig den rakaste vägen, såvida det inte är en ren transportsträcka, men så lägger jag sällan upp mina promenader. Jag kryssade runt på Östra Södermalm en stund innan jag nådde Katarina kyrka, där strövade jag runt en stund innan jag fortsatte, mitt besök på Katarina kyrkogård kommer framgent generera ett eget inlägg på bloggen då det är en vacker miljö och då det finns många intressanta gravar och därmed intressanta människor där.

Efter att ha lämnat Katarina kyrkogård fortsatte jag promenaden via Mosebackeområdet, Mosebacke torg är verkligen en oas mitt i stan, märkligt att det rör sig så lite folk där. Därefter fortsatte jag via Gamla stan, Riddarholmen, Kungsholmen och jag rundade city för att återvända till Södermalm via Skeppsbron och Götgatan, promenaden avslutades vid Skanstull där jag handlade mat på Hemköp Skanstull innan jag begav mig hemåt med tunnelbanan. För den som undrar blev det idag en ca 10 km lång och skön promenad.

Skogskyrkogårdens dag

Idag blev det en promenad i närområdet, via Skarpnäcks koloniområde via Skogskyrkogården och Gamla Enskede till Svedmyra.

Ursprungligen var tanken bara att gena över Skogskyrkogården för att fokusera på en promenad i Gamla Enskede, men så blev det inte. När jag kom in på Skogskyrkogården noterade jag att det idag var ”Skogskyrkogårdens dag”, vilken tydligen arrangerades för andra gången, det var öppet hus i samtliga fem kapell och i krematoriet, så jag fastnade på Skogskyrkogården under ett par timmar.

Jag besökte samtliga kapell och strövade runt på Skogskyrkogården i största allmänhet, Skogskyrkogården är förutom en kyrkogård en park, även om man som besökare ska betrakta den som en kyrkogård och visa respekt för de som besöker kyrkogården och de som vilar där.

Därefter fortsatte jag genom Gamla Enskede till Svedmyra där jag handlade på ICA BEA, jag började precis som vanligt på nedervåningen i detta varuhus, den enda butik i Stockholmsområdet som förnimmer om 60-talets varuhus, vilka sedan länge är borta.