Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Sankt Eriksgatsmetoden

När man byggde tunnelbana under Sankt Eriksgatan

with one comment

Sankt Eriksgatan var fram tills dess att Essingeleden öppnade i sin fulla längd upp till området vid Norra stationsgatan en av Stockholms viktigaste genomfartsgator. Den första etappen av Essingeleden öppnade 1966, men det var först efter det att Essingeledens sträcka över Kungsholmen och upp till Norra stationsgatan öppnade 1970 som Sankt Eriksgatan upphörde att vara det givna stråket genom stan för trafik som skulle passera Stockholm.

Innan Essingeledens tillkomst gick genomfartstrafiken genom Stockholm via Liljeholmsbron – Hornstull – Västerbron – Fridhemsplan – Sankt Eriksgatan till Norrtull, innan massbilismens framväxt var detta nog inget större problem, men när bilen började bli var mans egendom blev detta förstås ohållbart, precis som i andra svenska städer där genomfartstrafiken historiskt letts genom stadskärnan.

När den första tunnelbanan, dagens gröna linje, började byggas genom stan 1945 kom den att byggas i öppna schakt, man grävde helt enkelt upp gatan, byggde tunnlar och stationer några meter under markytan, därefter återställdes gatan, denna metod som benämns ”cut and cover” kom man sedermera att överge till förmån för tunnlar och stationer som byggda i urberget 20 – 40 meter under markytan.

När man kom till Sankt Eriksgatan var man tvungen att ta hänsyn till att det var en viktig genomfartsgata, några alternativa vägar för biltrafiken, busstrafiken och spårvägstrafiken fanns inte. Därför kom man att bygga tunneln i två etapper, i ett första skede gjöt man betongtunneln från ytan, i ett andra skede grävde man ur jordmassorna från tunnelkroppen. Trafiken på gatan kunde därför fortgå relativt ostört under byggtiden, samma byggmetod tillämpades även på andra platser.

Man måste komma i håg att när tunnelbanebygget inleddes, precis efter krigsslutet var biltrafiken tämligen blygsam, under krigsåren var det militärens behov och därefter kollektivtrafik samt lastbilarna som prioriterades när de knappa resurserna i form av exempelvis importerat gummi skulle fördelas, någon privatbilism förekom i princip inte. Efter krigsslutet tog det ett bra tag innan biltrafiken var tillbaka till de nivåer som gällde innan kriget, men man ville i samband med tunnelbanebygget inte störa genomfartstrafiken genom stan alltför mycket, även om den under 40-talet med dagens mått var relativt begränsad.

Sankt Eriksgatsmetoden.jpg

Nedanstående bild visar hur tunnelbana byggdes i ett öppet schakt i London på 1860-talet, ja, du läste rätt, världens första tunnelbana öppnades i London 1863, dragkraften var förstås ånglok så miljön vid stationerna var väl inte den bästa tänkbara. Tekniken var ungefär densamma när Stockholms första tunnelbana, gröna linjen, byggdes genom stan under 1940-talet.