Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag

Hur många hästar fanns det i Stockholm förr i tiden?

with 4 comments

Idag är hästar ett ganska ovanligt inslag på Stockholms gator, den beridna vaktparaden och några få polishästar är det man ser. Söker man sig ut mot Djurgården kan man möta en eller annan häst med ryttare, men sedan tar det slut, annat var det förr, då var hästen ett vanligt inslag på stadens gator.

Sedan jag i våras under en promenad kom i samspråk med en kvinna om just hästar förr i tiden, har jag funderat på hur många hästar det egentligen fanns i Stockholm runt sekelskiftet, det ligger ingen större forskning bakom detta, men man kan konstatera att det måste funnits väldigt många hästar i stan.

År 1900 fanns det i Sverige ca 300 bilar, varav ca 150 st i Stockholm, 1907 fanns det 662 bilar registrerade i Sverige, varav 362 av dem i Stockholm. Man kan konstatera att samtliga Sveriges bilar på den tiden skulle kunnat få plats på en parkering utanför ett ordinärt IKEA varuhus. Så man kan snabbt konstatera att någon annan behövde hjälpa till för att transportera människor, få fram byggmaterial och transportera varor till butiker eller dra artilleripjäser.

Hästar i ”kollektivtrafiken”

Det norra bolaget, som bedrev spårvägstrafik norr om Slussen hade år 1900 ca 750 hästar i tjänst som framförde vagnarna på de sju spårvägslinjer som fanns. Hästarna arbetade normalt tre pass om dagen, varje pass var 1 1/2 timme, så sammanlagt hade de en arbetstid om 4 1/2 timme. Spårvägens kuskar arbetade normalt uppemot tio timmar per dag. Man får lätt intrycket att myndigheterna hade bättre koll på hästarnas väl och ve än vad de hade på personalens väl och ve, det gjordes ett flertal inspektioner som ledde till bättre förhållanden och kortare arbetstid – för hästarna.

Det södra bolaget, som bedrev spårvägstrafik söder om Slussen hade år 1900 ca 50 hästar i tjänst, orsaken till det låga antalet hästar är att det södra bolaget enkom hade en hästspårvägslinje, på deras huvudlinje mellan Slussen och Hornstull framfördes ångspårvagnar.

Utöver de två spårvägsbolagen fanns det även en och annan hästomibusslinje, större vagnar med sittplatser som drogs av två hästar. Därutöver fanns det droskor, dåtidens taxi, droskorna var dock helt förbehållna de bemedlade i samhället. Sammantaget borde detta betyda att bortåt 1500 hästar gjorde tjänst i dåtidens kollektivtrafik och taxiverksamhet i Stockholm vid sekelskiftet.

Militära hästar i Stockholm

Det fanns vid denna tid även två kavalleriregementen förlagda till Stockholm, hur många hästar som fanns i ett kvalleriregemente har jag ingen aning om. Men på 1700-talet bestod ett kvalleriregemente av ca 1000 personer och var en skulle väl ha en häst, så låt oss säga ca 2000 hästar hos stadens kavalleriregementen år 1900. Även vid de artelleri- och infateriregementen som fanns i Stockholm vid denna tid fanns det förstås hästar, för vem drog kanonerna och trossen, jo hästarna förstås. Så det fanns m a o några tusen militära hästar i Stockholmsområdet.

Övriga hästar i Stockholm

Hästar svarade även för transport av byggmaterial, flyttlas, leveranser av öl från bryggerier till butiker och restauranger, ja listan kan göras lång. Hästarna hade en viss konkurrens av sk dragkärror, en kärra som kunde dras av en man och som användes för leveranser och transporter inom staden. Utöver de hästar som normalt var hemmahörande och verkade i staden eller dess omedelbara närhet så kom det många hästar på tillfälligt besök i samband med transporter från de närbelägna handelsträdgårdarna och jordbruken till torgen där det såldes jordbruksprodukter.

En annan sak som slagit mig är hur mycket hästspillning alla dessa hästar måste ha lämnat efter sig på gatorna, hur organisationen för att städa upp efter hästarna såg ut på den tiden har jag inte lyckats reda ut, men hästspillning torde ju varit en attraktiv produkt som gödsel, så man kanske till och med lyckades sälja det hästarna lämnade efter sig.

I spårvagnarnas spår – Ringvägshallen

leave a comment »

Spårvägstrafik inleddes i Stockholm 1877 av Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag, senare populärt kallat det Norra Bolaget. Dock avstod man från att bygga några spårvägslinjer på Södermalm, framför allt på grund av den kuperade terrängen, det var ju hästar som var dragkraften och dessa orkade inte dra en spårvagn uppför vilken backe som helst. Det fanns dock även andra skäl, Södermalm var mer glesbefolkat och de som bodde där var mindre bemedlade (fattigare) än de som bodde norr om Slussen, de skulle m a o inte ha råd att åka spårvagn, så företaget gjorde m a o en rent affärsmässig bedömning.

Med åren tilltog dock intresset för spårvägslinjer även på Södermalm, det kom därför att bildas ett nytt bolag, Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag, ofta kallat det södra bolaget och spårvägstrafiken på Södermalm startade 1887. En hästdragen spårvagn skulle dock inte kunna ta sig upp från Slussen utefter de kraftiga lutningarna utefter dåtidens Hornsgata, så man valde att anskaffa ångspårvagnar. En anslutande hästspårvagnslinje fanns dock vid Adolf Fredriks torg, dagens Mariatorget, men då hade ju resenärerna redan tagit sig upp på Söders höjder med en Ångspårvagn från Slussen.

Bolaget byggde en vagnhall vid Ringvägen, nära korsningen med Hornsgatan, i vagnhallen stationerades såväl hästspårvagnar, tillhörande hästar och ångspårvagnar. Ganska snart visade det dock sig att en spårväg på Södermalm inte var en så särdeles lysande affär, Stockholms Södra Spårvägsaktiebolag hade under många år ekonomiska problem som man först efter 10 år fick rätsida på och 1901 blev man först i Sverige med att introducera elektriska spårvagnar.

Ringvägshallen kom att finnas kvar till 1956, därefter överfördes de kvarvarande spårvagnarna till andra vagnhallar, Stockholms spårvägar kom dock att nyttja Ringvägshallen ytterligare en tid som uppställningsplats för snöröjningsfordon och som förråd för banavdelningen, spårvägshallen är sedan länge riven och på platsen återfinns idag bostadshus (inringat på bilden nedan). Av de äldre spårvagnshallarna i Stockholms innerstad finns endast resterna av Norrhallen kvar, övriga är rivna, Söderhallen revs så sent som under förra året, efter övergången till högertrafik huserades bussar där, men dessa flyttades till Fredriksdalsdepån i juni 2017.

För att få en bild av hur Ringvägshallen såg ut 1927 rekommenderar jag denna länk.