Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Stockholms Spårvägar

Haga södra grindar

with 2 comments

Hagaparken har under mer än tvåhundra år varit ett populärt utflyktsmål, så det var inte så konstigt att den första spårvägslinje (hästspårväg) som gick utanför stadsgränsen just kom att gå till Hagaparken. Spårvägslinjen kom att få sin ändhållplats precis utanför Haga södra grindar, men dessa har sedermera flyttats längre in i parken p g a Uppsalavägens (E4:ans) breddning under 60-talet.

1886 öppnade en hästspårvägslinje till Haga, den hade sin ändstation invid Haga södra grindar, spårvägslinjen benämndes ”Kyrkogårdslinjen”, på den tiden hade linjerna inga linjenummer, det fick dom först i och med elektrifieringen av det norra spårvägsbolagets nät under 1904-05. Man kan funder lite över varför linjen inte fick ett mer tilltalande namn såsom ”Hagalinjen”, som förknippas med glädje, vem minns inte ”Fjäriln vingad syns på Haga”. Under sommaren gick hästspårvagnarna till Haga under hela trafikdygnet, medans spårvagnarna vintertid bara gick till Haga under dagtid, under morgonen och på kvällarna vände spårvagnarna vid Norrtull. Passagerarskaran var nog minst sagt blandad, till höger om ändhållplatsen låg Hagaparken och till vänster låg den Norra begravningsplatsen, som genom tiderna även benämnts Nya kyrkogården och Norra kyrkogården. Så det var nog en blandning av glada vitklädda människor som skulle umgås eller ”dejta” i Hagaparken och sorgsna svartklädda människor som skulle gå på begravning på Norra begravningsplats.

Den 13 februari 1904 öppnades det norra spårvägsbolagets första elektriska spårvägslinje, linje 3, mellan Haga södra och Norra Bantorget, den kom senare gradvis att utsträckas till Roslagstull via Slussen, en sträckning som linjen i stort sett kom att bibehålla fram till den stora linjeomläggningen 1922 när spårvägsnäten norr och söder om Slussen slogs ihop. Därefter kom spårvägslinje 3 att trafikera sträckan Högalid-Slussen-Odenplan-Haga Södra fram tills den lades ned 1960.

Spår efter spårvagnarna i Fredhäll

with 7 comments

När jag i lördags, midsommardagen, promenerade förbi Fredhäll på Kungsholmen hittade jag några rester efter spårvägslinje 2 som lades ner 1963. Ett parti av asfalten hade slitits ned och blottat spåren som inte trafikerats sedan april 1963.

Linje 2 mellan Fredhäll och Karlaplan lades ner den 26 april 1963, efter nedläggningen av linje 2 återstod endast sex spårvägslinjer i Stockholms innerstad:

  • Linje 1 Norrmalmstorg – Rosenlund, nedlagd i mars 1964
  • Linje 4 Hakberget – Vita Bergen, nedlagd den 2:a september 1967 i samband med övergången till högertrafik
  • Linje 6 Roslagstull – Sofia, nedlagd den 2:a september 1967 i samband med övergången till högertrafik
  • Linje 7 Vanadisplan – Djurgården, nedlagd den 2:a september 1967 i samband med övergången till högertrafik
  • Linje 8 Tessinparken – Södersjukhuset, nedlagd den 2:a september 1967 i samband med övergången till högertrafik
  • Linje 10 Högalid – Ropsten, nedlagd i maj 1967

Att gamla spårvagnsspår ”blottas” då asfalten slits ner eller i samband med gatuarbeten i Stockholm är inte ovanligt, även om det senare år blivit ovanligare då de flesta spåren rivits bort i samband med gatuarbeten. I Fredhäll vårdas för övrigt minnet av spårvagnarna som trafikerade Fredhäll mellan 1935 – 1963 i och med den nyligen upprustade lekplatsen, ”Spårvägsparken” där spårvägen har en framträdande roll.

I detta hus påbörjade jag min snart trettioåriga ”karriär” hos min nuvarande arbetsgivare

with one comment

I detta hus påbörjade jag min snart trettioåriga ”karriär” hos min nuvarande arbetsgivare Trafikförvaltningen, som på den tiden hette SL och var ett landstingsägt bolag vilket det är än idag men numera har SL inga anställda.

Kontoret byggdes ursprungligen av Stockholms Nya Spårvägsbolag, vanligen förkortat SNS, 1887, kontoret kom efter att Stockholms stad övertagit spårvägstrafiken 1916 att inrymma Stockholms spårvägars administration, vanligen förkortat SS, Med början under 1967 samlades all kollektivtrafik i Stockholmsområdet att samlas under en hatt, Storstockholms Lokaltrafik, huvudkontoret kom fram till 1992 att vara beläget i kontorsbyggnaden från 1887. År 1992 kom vi att flytta till Globenområdet för att 2005 flytta till Lindhagensgatan på Kungsholmen där vi fortfarande håller till.

I området byggde Stockholms Nya Spårvägsbolag inte bara sitt huvudkontor, i kvarteret och i de näraliggande kvarteren uppfördes även vagnhallar och stall för hästarna, vagnhallen avvecklades 1963 och idag återstår enkom fasaden av en av vagnhallarna ut mot Birger Jarlsgatan, resten av vagnhallarna har rivits.

Veckans fordon – En spårvagn med krigsränder

with 2 comments

Under andra världskriget försågs Stockholms spårvagnar och de relativt fåtaliga bussarna med sk krigsränder, två vita streck på vagnens nedre del precis som vagnen på bilden, detta för att de skulle synas bättre när mörkläggning rådde.

Under andra världskriget rådde av och till mörkläggning för att den på tiden relativt lilla storstaden Stockholm skulle vara svår att hitta för eventuellt fientligt bombflyg, det fanns ju ingen GPS på den tiden. För att minska risken för kollisioner mellan bussar, spårvagnar och de få privatbilarna i den nedsläckta staden försågs dessa med vita ”krigsränder” för att de skulle synas bättre, även strålkastarnas sken begränsades. De sk ”krigsränderna” kunde se lite olika ut beroende på var i Sverige man befann sig, även inom Stockholmsområdet varierade dessa då Lidingöbanorna hade en annan utformning på sina ”krigsränder” jämfört med Stockholms spårvägars utformning.

Den enda stad i Sverige som hade gröna spårvagnar var Malmö, men vagnen på bilden är en Stockholmsvagn, orsaken till den gröna färgen är att man ville markera att vagnen var ombyggd till en sk enriktningsvagn med fast konduktör, en åtgärd som inledningsvis skapade såväl förvirring som ilska hos Stockholmarna. Det är dock en helt annan historia som jag tänker återkomma till i ett framtida inlägg.

Museispårvägen Malmköping, på spårvägstorget i Malmköping inväntar tre vagnar dagens trafikstart

De gröna spårvagnarna i Malmö, se bilden nedan, hade dock en annan grön kulör jämfört med den udda provvagnen i Stockholm, en ljus grön kulör. Malmö var den enda spårvägsstad i Sverige som hade gröna spårvagnar, olika nyanser av blått var den absolut vanligaste färgen på spårvagnar i Sverige. När Lunds spårväg öppnar under 2020 lär vi återigen få uppleva gröna spårvagnar i Sverige. Färger på spårvagnar och andra kollektivtrafikfordon lär jag återkomma till framgent, dessa har onekligen växlat över tid.

Malmköping, spårvägsmuseet, Malmövagn

 

Här var det trångt för spårvagnarna

leave a comment »

Fram till 1927 gick det spårvagnstrafik på sträckan Ragvaldsgatan – S:t Paulsgatan – Götgatan förbi dagens Medborgarplatsen ner till korsningen Folkungagatan/Götgatan, när man idag promenerar utefter linjesträckningen förstår man att det var trångt och varför sträckan inte var särdeles uppskattad av varken Stockholms stad eller Spårvägsbolaget SS (som till största delen ägdes av staden).

Under 1920-talet blev denna trånga linjesträckning ett stort problem då Stockholms spårvägar i början av 1920-talet beställt en större serie om 80 stycken boggiemotorvagnar av typen A11 och A12, vilka inte kunde användas på sträckan, nedan en bild på en spårvagn av typen A12 no 335 vid hållplats Skansen på Djurgårdslinjen.

Låt oss dock backa tillbaka till 1880-talet, 1887 inleddes spårvägstrafiken på Södermalm, inledningsvis gick hästspårvägslinjen (Katarinalinjen) som anslöt till ångspårvagnarna som kom från Slussen från Adolf Fredriks torg (dagens Mariatorget), men för att reducera restiden för resenärerna flyttades linjens anslutningspunkt till korsningen Hornsgatan/Ragvaldsgatan. Därmed var den trånga linjesträckningen Ragvaldsgatan – S:t Paulsgatan – Götgatan född. Sträckan kom delvis att vara enkelspårig utefter S:t Paulsgatan och Götgatan fram till den slutligen lades ner, vilket var en utmaning med tanke på att sträckan kom att trafikeras av två linjer med en turtäthet om en vagn ca var 6:e minut på båda linjerna. För att vagnar inte skulle mötas på den enkelspåriga sträckan med sina mötesspår reglerades trafiken med ljussignaler.

Efter det att spårvägen på Södermalm elektrifierats 1901 kom sträckan efter att utbyggnad skett av linjenätet på Södermalm att trafikeras av linjerna 8 och 9:

  • 8. Slussen – Ragvaldsgatan – Enskede
  • 9. Slussen – Ragvaldsgatan – Danvikstull

Efter det att spårvägsnätet på Norrmalm och Södermalm knutits ihop 1922 kom sträckan under perioden 1922 – 1927 att trafikeras av linjerna 4 och 9:

  • 4. Skanstull – Ragvaldsgatan – Slussen – Östermalm – Odenplan – Kungsholmen – Slussen – Katarinavägen – Hornstull
  • 9. Karlberg – Slussen – Ragvaldsgatan – Danvikstull

I april 1927 lades spårvägen ned på sträckan Ragvaldsgatan – S:t Paulsgatan – Götgatan, spårvägstrafiken ersattes med busslinje 4, spårvägslinjerna 4 och 9 fick i stället ta sig upp på Söders höjder via Katarinavägen. Men trots att det gått 92 år sedan sträckan lades ner kan man fortfarande hitta spår efter spårvägen på sträckan i form av en murrosett i korsningen Götgatan/S:t Paulsgatan, se bild nedan. En murrosett är en fästpunkt i husfasaden för spårvägens kontaktledning, vilka förr ofta var rejäla saker i gjutjärn, vilka senare kommit att ersättas av betydligt enklare krokar.

Idag är det svårt att förstå att det gått spårvagnar på sträckan Ragvaldsgatan – S:t Paulsgatan – Götgatan, särskilt Ragvaldsgatans backe upp från Hornsgatan känns idag omöjlig att forcera för en spårvagn, men man måste komma ihåg att Hornsgatan låg betydligt högre på den tiden och naturligtvis är trappan man idag hittar utefter Ragvaldsgatan ner mot dagens nivå på Hornsgatan sentida.

Öppet hus i Alkärrshallen

with 12 comments

I dag besökte jag och sonen Alkärrshallen, Stockholms spårvägar har sedan länge traditionellt öppet hus i sin vagnhall Alkärret på Djurgården i Stockholm just på Trettondagen, ett trevligt sätt att avrunda julen på.

Förutom att man kan ströva runt i lokalerna och bese verkstäder och uppställningshallar, kan man se på modellspårvägar som rullar runt på en liten modelljärnväg, prova spårvägssimulator, är man ett barn kan man även under sakkunnig ledning få provköra en spårvagn, vilket sonen gjort flera gånger. Därutöver finns det en liten marknad där man kan köpa böcker och allehanda kuriosa kopplat till järnväg och kollektivtrafik, jag köpte förstås en bok som jag sneglat på ett tag. Om inte det räckte till kunde man alltid fika och språka med gamla vänner med ett liknande intresse…

Vi avslutade dagen med att promenera till Skansen för att kontrollera hur länge mitt årskort på Skansen gäller, upptäckte nämligen i helgen att giltighetstiden inte längre står angiven på kortet, men det gäller två månader till och till min glädje har det blivit enklare att förnya det.

Barn kunde få provköra en spårvagn under kompetent ledning

Öppet hus i Alkärrshallen

leave a comment »

Nu på söndag, trettondagen den 6 januari är det traditionellt öppet hus hos Stockholms spårvägar i Alkärrshallen. Museala vagnar rullar ca varje kvart kl 12:00 – 15:00 mellan Norrmalmstorg och Alkärrshallen intill Liljevalchs konsthall.

Ur programmet:

  • Hobby och teknikmarknad
  • Böcker, filmer mm
  • Spårvägscafé
  • Filmvisning
  • Visning gamla och nya spårvagnar
  • Möjlighet för barn med föräldrar att få provköra spårvagn med diplom. Kostnad 40:- som går vidare till Rädda Barnen
  • Virtuell spårvagnskörning
  • Visning av modellspårväg

Djurgårdslinjen, vagn 76 vid Alkärrshallen på Djurgården

 

Nu rullar spårvagnarna fram till T-centralen

with 3 comments

I går invigdes spårvägsförlängningen från Kungsträdgården till T-centralen, då den ägde rum en vardag kunde jag inte besöka invigningen då dagen var fulltecknad med möten, en ganska vanlig dag på jobbet med andra ord.

Idag fick jag dock tillfälle att provåka den nya sträckan, rent yrkesmässigt, även om jag nog kan sätta en del av åkturen på nöjeskontot. I och med att spårvägen kommit till Klarabergsgatan har den dessutom blivit bilfri, fram till den 1 oktober regerar spårvagnarna i ensamt majestät, därefter kommer även ett antal busslinjer att angöra den nybyggda hållplatsen.

Förlängningen är ca 300 meter lång, men den nya centralt belägna hållplatsen kommer naturligtvis att göra det enklare för såväl Stockholmare som turister att ta sig ut till Djurgården för att besöka alla de kultur och nöjesetablissemang som finns där, såsom Gröna Lund, Nordiska museet, Skansen, Vasamuseet mfl.

 

På söndag är det spårvagnens dag på Djurgårdslinjen

with 3 comments

Nu på söndag, den 3 juni, arrangeras spårvagnens dag på Djurgårdslinjen i Stockholm, som vanligt kommer allt som kan rulla att rulla, m a o ett tillfälle att åka med allehanda äldre spårvagnar, vilket trakterar såväl mig som sonen. 

Oftast sammanfaller spårvagnens dag med mors dag, men så icke i år, vilket lär glädja såväl fäder som mödrar då intressekonflikterna uteblir. Förutom att man kan resa med allehanda äldre spårvagnar mellan Norrmalmstorg och Djurgården, kan man besöka Alkärrshallen och titta in bakom kulisserna i verkstaden, köpa böcker, lyssna på föredrag samt ta en kopp kaffe.

Vi passerade en korsning

with one comment

I korsningen Birger Jarlsgatan / Odengatan möttes tre av de fyra spårvägslinjer som fanns kvar i Stockholms innerstad fram till dagen H (högertrafikomläggningen), så här rådde en intensiv spårvägstrafik ända fram till natten mellan den 2:a och 3:e september 1967.

I korsningen passerade

  • Linje 4 mellan Hakberget och Vitabergsparken, som gick på Odengatan och korsade Birger Jarlsgatan
  • Linje 6 mellan Roslagstull och Sofia, som gick på Birger Jarlsgatan och korsade Odengatan
  • Linje 7 mellan Vanadisplan och Djurgården (Waldemarsudde), som gick Odengatan för att i korsningen svänga in på Birger Jarlsgatan

Man kan faktiskt, trots att snart femtio år förflutit fortfarande se rester av denna intensiva trafiken i spårvägskorsning i form av murrosetter. En murrosett är en fästpunkt i husfasaden för spårvägens kontaktledning, vilka förr ofta var rejäla saker i gjutjärn som senare kommit att ersättas av betydligt enklare krokar.

Den enda kvarvarande spårvägslinjen i innerstaden som inte passerade korsningen var linje 8 mellan Tessinparken och Södersjukhuset, därutöver fanns tre förortslinjer kvar, vilka samtliga helt eller delvis överlevde omläggningen till högertrafik:

  • 12 Nockeby – Alvik (fortfarande i drift)
  • 20 Humlegården – Ropsten – Kyrkviken (nedlades på sträckan Humlegården – Ropsten i och med omläggningen till högertrafik, linjen nedlades i sin helhet 1971)
  • 21 Humlegården – Ropsten – Gåshaga (nedlades på sträckan Humlegården – Ropsten i och med omläggningen till högertrafik, delen Ropsten – Gåshaga är fortfarande i drift)