Ett möte under en skylt

Idag besökte tunnelbanestation Stadion för en diskussion om skylt för realtidsinformation, nästa avgång och trafikstörningar ska kunna ges såväl som text som talad.

Jag tillhörde dock inte de som klättrade upp på stegen, jag tar på grund av höjdskräck inte många kliv upp på en stege.

Annons

Idag reser jag med en sjuttioåring

Man träffar inte så många sjuttioåringar på tunnelbanan i dessa coronatider, men idag reser jag faktiskt i sällskap med en som fyller sjuttio år just idag. Det handlar dock inte om någon resenär utan om tunnelbanan i sig som faktiskt fyller sjuttio år just idag.

Den 1 oktober 1950 öppnades Stockholms första tunnelbanelinjen mellan Slussen och Hökarängen, sträckan mellan Slussen och Blåsut hade tidigare trafikerats av spårvagnslinje 8 som gick mellan Slussen och Skarpnäck, medans sträckan mellan Blåsut och Hökarängen var nybyggd.

Tunnelbanans museitåg mellan Slussen och Gamla stan i samband med att tunnelbanans röda linje firade 50 år i april 2014.

Ett intressant föredrag

Idag höll jag ett av de mest intressanta föredrag jag någonsin hållit, nu var det inte det jag berättade om som var det mest intressanta utan publiken och hur föredraget gick till.

Publiken bestod av dövblinda, en del befann sig i samma lokal som mig, andra deltog digitalt via zoom, i lokalen befann sig även en grupp tolkar, precis som hemma hos de som följde föredraget via zoom. Hur tolkar man då till någon som varken kan se eller höra, det finns lite olika metoder. Den vanligaste är att tolken tecknar samma tecken som man använder när man tecknar för en hörselskadad, den dövblinde känner tecknet med sin hand. Jag kunde tala ”normalfort”, tolkarna och de dom tolkade till hängde med bra, jag höll dock koll och drog ner lite på tempot och pausade om så behövdes.

Det jag talade om var nog det minst intressanta med dagen, men jag talade om ombyggnad av lite äldre tunnelbanevagnar och om de nya tunnelbanevagnarna som nyligen satts i trafik på tunnelbanans röda linje, därutöver besvarade jag en mängd intressanta frågor.

• 

• 

Ovan, till vänster tunnelbanevagn typ C20 som under närmaste åren kommer att byggas om och få en ny interiör, till höger tunnelbanevagn typ C30 som nyligen satts i trafik på tunnelbanans röda linje.

Arbetsveckan avslutades med digitala möten

Idag blev det en dag med digitala möten, dagen inleddes med ett möte med mina kollegor, vårt vanliga varannan fredagsmöte, en del var på plats och en del höll sig precis som jag hemmavid.

För min del handlade det inte om någon rädsla för att bli smittade, utan snarare om att det passade logistiken kring frukost och att sonen skulle till skolan på morgonen. Att arbeta hemma gör mig mer effektiv, men där jag tidigare bokade in restid till möten i min digitala kalender måste jag nu boka in egen arbetstid, annars blir man sittande i digitala möten från morgon till kväll och det är inte hållbart.

Bilden ovan är från tunnelbanestationen T-centralen, plattformen för den sk blå linjen, folktomt? Ja, bilden är tagen när coronapandemin härjade som värst i Stockholm i våras.

Under eftermiddagen hade jag ytterligare digitala möten innan jag begav mig till Tyresö centrum för att handla inför helgen och den kommande veckan. Då jag kör en ”äta mig ur skåpen kampanj” här hemmavid så kommer det jag fyllde min dramaten med att räcka under hela nästkommande vecka, förutom några smärre inköp av färskvaror under veckan.

Idag arbetade jag ute i verkligheten

Idag arbetade jag ute i verkligheten, gjorde inspektioner på några tunnelbanestationer i trakterna av Hässelby och Vällingby inför en framtida upprustning av stationerna.

Jag tittade främst på ledstråk för synskadade, men även en hel del annat, anteckningsblocket blev tämligen fulltecknat med förbättringar jag vill ha genomförda i samband med den framtida upprustningen. Det handlar dock inte om några stora summor, mer om att göra rätt när man ändå är där och jobbar.

Bilden ovan visar ett ledstråk, det är dock ingen blind eller synskadad person som håller i den vita käppen, utan det är min son, han behöver inte ens glasögon, i alla fall inte ännu. Bilden är tagen för att användas i framtida PowerPoint presentationer när jag är ute i allahanda sammanhang och håller föredrag. Då jag ofta ombes att skicka presentationen i efterhand har jag valt att fortsättningsvis inte ha identifierbara personer med på bild i mina presentationer, förutom förstås folk som råkar befinna sig en stationsmiljö bara sådär.

Orsaken till detta beslut är att bilder kan komma att återanvändas av den som får ta del av dessa, vilket är förenat med vissa risker. Jag har själv inte drabbats, men vet att bilder på personer som avlidit använts i presentationssammanhang vilket jag inte vill ska hända, så nu använder jag mig enkom av detaljbilder, händer som håller i en ledstång i tunnelbanan etc för att få lite mänsklig närvaro utan att människan ska kunna identifieras.

Idag var det provkörning

Idag var det dags för provkörning av en av de första uppgraderade tunnelbanevagnarna av typen C20, de 271 vagnarna kommer under de närmaste åren att byggas om och få en helt ny inredning.

Nu har det förstås skett mängder med provkörningar innan jag fick chansen att vara med, idag tittade vi framförallt på inredningen och sådant som resenärerna möter. Därutöver har det skett uppgradering av detaljer som den dagliga resenären inte tänker på, men som höjer ex driftsäkerheten vilket ju är till fromma för oss alla.

Efter uppgraderingen kommer tunnelbanevagnarna av typen C20 få en inredning som påminner om inredningen i de nya tunnelbanevagnarna av typen C30 som snart sätts i trafik på den röda linjen.

Idag finns enkom ett par prototyper i Stockholm, vilka senare under året kommer att sättas in i ordinarie trafik, bland annat är dessa försedda med tydligare prioriterade sittplatser med gult tyg och dedikerade barnvagns- och rullstolsplatser samt en betydligt generösare mittgång.

Jag måste erkänna att jag älskar provkörningar, blir som ett barn på nytt när det kommer till tester och provkörningar, även om jag gör allt för att hantera det 100% yrkesmässigt.

En provtur med Stockholms nya tunnelbanevagn

Idag blev det en provtur med Stockholms nya tunnelbanevagn, C30, idag handlade det om kontrollera ljudkvalitén på de automatiska utropen i fordonet.

Hur svårt kan det vara kanske någon undrar? Det är väl bara att spela in. Jag förstår frågan, men idag handlar det inte om inspelade automatiska utrop, utan om en digital röst, avstavningar, betoningar och uttalet behöver finslipas, i alla fall när det kommer till en svensk digital röst. Såvida det handlar om engelska digital röst så är marknaden stor, så där har grundarbetet till stora delar redan utförts.

Särskilt spännande blir det när man kommer till stationer med många å, ä och ö, såsom Hägerstensåsen, hur klarar systemet det? I grund och botten fungerar en digital röst bra, men betoningarna blir väl inte alltid som man tänkt sig, men det går att justera.

Att skriven text kan bli tal och att tal kan bli text är helt enkelt något som är här för att stanna, när jag antecknar i min mobiltelefon numera så dikterar jag och den noterar textmässigt det jag sagt, till 99%. Även sonen förstår nu detta, när vi åkte pendeltåg för några månader sedan fick vi sällskap av några högljudda tonårstjejer, sonen fascinerades av att hela deras konversation omvandlades från tal till text i min mobil, jag raderade dock denna enorma textfil deras konversation generade. Syftet var bara att visa för sonen hur modern teknik kan användas och utnyttjas i onda syften.

Idag rörde jag mig återigen ute i verkligheten

Idag var jag återigen ute och tittade på ledstråk, hittade såväl ledstråk som hade sina brister som ledstråk som var lagda precis som dom ska se ut.

Idag reste jag utefter tunnelbanelinjerna i västra och nordvästra Stockholm, det handlar om de linjer som går till Akalla, Hjulsta och Hässelby, jag steg av vid utvalda stationer med kameran kring halsen och anteckningsblocket i fickan och vandrade runt på plattformen och tittade på ledstråken, brister noterades och antecknades. Till dags datum har jag avverkat ungefär hälften av de 50 stationer jag ska besöka av Stockholms totalt etthundra tunnelbanestationer.

Under dagens resa kom jag att stanna till vid stationen Solna centrum, denna röd-gröna grottstation som öppnade 1975, när världens vackraste tunnelbanestationer listas brukar Stockholm få med ett par stationer på tio i topplistan, Solna centrum brukar vara en av dessa stationer.

Om du undrar vad ett ledstråk är för något, läs ett av mina tidigare inlägg.

Färre som reser

Resandet med pendeltågen och tunnelbanan har under den pågående coronapandemin minskat till 35-40% av det normala, en kraftig nedgång, normalt har pendeltågen ca 400 000 påstigande per dag och tunnelbanan närmare 1,4 miljoner påstigande per dag. Som jämförelse kan man ju nämna att SAS under april tappade 98% av sina resenäer.

Grundorsaken till att resandet har minskat så kraftigt beror ju i grunden på coronapandemin, bryter man ner detta i sina beståndsdelar så handlar det om att många i Stockholm arbetar hemma, äldre personer, 70+, reser mindre för att inte säga inte alls och att gymnasieskolorna, högskolorna och universiteten har distansundervisning.

Bilden ovan är tagen vid spärrlinjen vid T-centralen ca kl 15:00 idag fredag, helt folktomt, det brukar det inte vara om man säger så.

En dag i verkligheten

Idag var jag ute i verkligheten, det är mycket som måste fotograferas, kontrolleras och mätas, här ser jag en av de få fördelarna med den pågående pandemin.

I normala fall blir det folksamling om man vecklar ut en ritning och börjar mäta samt fotografera, dessutom får man mängder med frågor, ”ska ni äntligen måla om” eller ”ska ni äntligen byta ut hissen” mm. I dessa tider av pandemi kan man i lugn och ro rulla ut sitt 10 meter långa måttband, bläddra bland ritningarna och fotografera, folksamlingen och frågorna uteblir. Resenärerna kan ju inte veta att jag förmodligen är en av de ofarligaste personerna dom möter under sin resa, då jag med 99% sannolikhet inte kan smitta dom, men dom håller av ren självbevarelsedrift avstånd och så gör även jag, så idag blev det varken folksamling eller frågor.

De tunnelbanevagnar som syns i bilden kommer snart att vara ett minne blott, inom några år är de klassiska tunnelbanevagnarna som vi benämner som Cx ett minne blott. Cirka 1300 vagnar av denna typ levererades i olika versioner mellan åren 1949 – 1989.