Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Talgboll

Hemlagade talgbollar

with one comment

Varför inte servera hemlagat till fåglarna när kylan nu infinner sig?

Gör så här: Smält 500 gram kokosfett på låg värme och blanda i 1,5-2 dl rapsolja, blanda ner fröer, ex solrosfrön eller vilka fröer du nu hittar hemma i skafferiet.

När blandningen svalnat och blivit trögflytande kan man forma bollar av den, eller ett ännu enklare alternativ, häll den smälta blandningen i bullformar och stoppa i ett snöre så att man kan hänga upp talgbollen när den stelnat.

Det inte är så noga med proportionerna, man kan blanda lite som man vill, fåglarna blir glada oavsett, dom får ju sitt behov av fett uppfyllt, fettet i sig gör att dom kan hålla värmen och överleva vintern.

Hög tid att mata fåglarna

with 3 comments

I går hängde jag upp två mjölkkartonger och en plasthink med fågelfrön, det börjar bli kallare, därmed är det snart dags att dra igång fågelmatningen för säsongen, nu har jag ingen tomt, så fåglarna får matas i något närbeläget skogsbryn precis som förra vintern. Bara någon minut efter att jag hängt upp fågelmaten upptäcktes fröna av en blåmes och en talgoxe.

När vintern kommer finns bara 10 – 15% av fågelbeståndet kvar i Sverige, de fåglar som stannar kvar är antingen stationära och håller sig till ett geografiskt begränsat område, vanligtvis häckningsområdet eller så stryker de omkring över ett större område i jakten på mat, de senare kallas ofta strykfåglar.

Förra vintern hade vi många besökare vid vår fågelmatning, främst stationära arter, bland gästerna såg vi bland annat björktrast, blåmes, koltrast, nötväcka, större hackspett, talgoxe, trädkrypare och en ekorre.

Som mathållare använde vi förpackningar, ex mjölkpaket, det är dock viktigt att dessa är ”plastöverdragna” då fågelmaten då skyddas från fukt, vanliga kartonger suger åt sig fukt och bör inte användas. Fåglarna åt av allt vi matade dom med, men solrosfrön och talgbollar var absolut populärast, likaså märkte vi att fåglarna under vinterns ljumma perioder inte besökte fågelmatningen i samma utsträckning som när det var snö och kyla, vilket ju är fullt logiskt.

Man bör tänka på att placera fågelmaten på ett så skyddat sätt som möjligt, ex intill träd, buskage eller häck, det är bättre än att den hänger i helt öppen terräng. Detta för att fåglarna snabbt ska kunna söka skydd från ex rovfåglar, i samhällen är nog katter ett större problem än rovfåglar, så man bör tillse att en katt inte med enkelhet kan lägga sig i bakhåll på matningsplatsen.

I helgen stängde vår fågelmatningen för säsongen

with 2 comments

Skansen, blåmes och talgoxe äter ur handenI helgen stängde jag vår fågelmatning för säsongen, städade av området, klippte ner de sista tomma mjölkförpackningarna och slängde dessa i den närbelägna papperskorgen.

Nu när våren kommit på riktigt hittar fåglarna mat på egen hand, så behovet av att stödutfodra fåglarna finns helt enkelt inte längre.

Vad har vi då lärt oss, jo en del:

  • Det som går åt som smör i solsken är: solrosfrön och talgbollar, fåglarna har ätit av allt annat vi utfodrat dom med, men solrosfrön och talgbollar är absolut populärast
  • Att fåglarna under vinterns ljumma perioder inte besökt fågelmatningen i samma utsträckning som när det är snö och kallt
  • Att plastöverdragna förpackningar, ex mjölkpaket, fungerar alldeles utmärkt som behållare för fågelmat, de håller fukten borta från fågelmaten

Huruvida vi har gjort nytta vet jag inte, men förmodligen har vi räddat en och annan fågel från svältdöden, som jag nämnde i ett tidigare inlägg hörde på ”Naturmorgon” i P1 för ett tag sedan att det dör ca 50 000 Talgoxar per dag under vintern, förmodligen har vi hjälpt en eller annan liten fågel att överleva vintern, även om denna vinter generellt varit mild och snäll mot våra småfåglar.