Rålambstorget, torget som aldrig blev av

Min arbetsplats är sedan femton år belägen på Lindhagensgatan på Kungsholmen, en gata som fick sitt namn 1888 efter stadsplaneraren Albert Lindhagen som var mannen bakom den så kallade Lindhagensplanen, en generalplan för Stockholm som lades fram första gången 1866 och som under lång tid kom att påverka stadsplaneringen i Stockholm.

Just Lindhagensgatan på Kungsholmen är intressant i sammanhanget, denna breda gata löper i dag från Hornsberg ner till korsningen med Drottningholmsvägen (dagens Lindhagensplan), ursprungligen var dock Lindhagensgatan tänkt att fortsätta ner till Riddarfjärden och sluta vid det då planerade Rålambstorget där Rålambshovsparken ligger idag.

En översikt över hur Kungsholmen var tänkt att gestaltas såvida Lindhagensplanen fullt ut hade realiserats hittar du om du följer denna länk.

Även om Rålambshovsparken idag betraktas som en attraktiv plats kan man ju tillåta sig att spekulera, om nu planerna följts och Rålambstorget byggts så hade det med tiden förmodligen blivit en minst lika attraktiv plats, ett stort torg som vetter mot Riddarfjärden hade naturligtvis skapat möjligheter. Hur många hade idag inte velat äta sin brunch under de ljumma vår- och hösthelgerna på de uteserveringar som idag förmodligen hade kantat torget, vem hade inte velat äta en sen middag på torgets restauranger för att sedan flanera in mot stan utefter Norr Mälarstrand en ljummen sommarkväll.

Kartutsnittet nedan är hämtat från en Sverigeatlas som min mormor använde när hon för över etthundra år sedan studerade till lärare på lärarseminariet i Malmö. Observera att hon strukit under det då nyligen invigda Rådhuset med blyertspenna.