Barkarbystaden

Dagens besök vid Säbysjön avslutades med en promenad i Barkarbystaden, vilket är en stor stadsdel som är under framväxt i Järfälla kommun, allt som ett resultat av Stockholmsförhandlingen där tunnelbanan förlängs från Akalla via Barkarbystaden till Barkarby station.

Det jag gillar med Barkarbystaden och för den delen även med ex Vegastaden i Haninge är att man bygger det folk efterfrågar, man bygger en stad, inte en massa hus som nästan slumpmässigt kastats ut i naturen. Man bygger en stad med stadskvarter liknande Skarpnäck där jag fn bor, folk efterfrågar ”stenstad”, så då bygger man stenstad.

Jag är onekligen lite avundsjuk på de boende i Barkarbystaden som får se en stad växa fram, vilken i slutändan kommer att ha bortåt 45 000 invånare.

Reklam måste sticka ut för att synas

Idag måste reklam sticka ut för att synas, vi har lärt oss att sovra och filtrera bort, så idag gäller det att göra något annorlunda.

Idag tittade jag på ett sådan exempel vid Slussens tunnelbanestation, reklamskylten är försedd med en kamera på baksidan som i realtid visar vad som händer bakom reklamskylten. Helt plötsligt så dyker en figur upp i bilden, i detta fall reklam för någon ny serie på Disney+, min uppgift var dock enkom att bedöma om denna variant på reklam kunde uppfattas som störande för personer med en synnedsättning eller personer med orienteringsproblem, men jag såg inga sådana problem.

Undrar dock vad som ska bli nästa steg när det kommer till reklam….

Ibland blir man riktigt nöjd

Under en period har jag arbetat med de spärrar som möter resenärerna i biljetthallarna i tunnelbanans och pendeltågens stationer.

I samband med att läsare av mobilbiljetter skulle installeras fick vi möjligheten att justera placeringen av läsarna på vissa spärrar, så att dessa skulle bli enklare att nå för exempelvis rullstolsanvändare och barn. Nu har installationen påbörjats ute på stationerna och jag tycker att resultatet i slutändan blev ganska så bra, en fördel med de nya läsarna är att man kan se hur länge biljetten eller kortet är giltigt och hur mycket pengar man har kvar på sitt kort.

Blackebergs tunnelbanestation

Igår besökte jag och sonen Blackebergs centrum och därmed passerde vi även Blackebergs tunnelbanestation.

Blackebergs tunnelbanestation skiljer sig från de övriga tunnelbanestationerna som byggdes i Stockholms förorter under 1950-talet, här tog arkitekten Peter Celsing ut svängarna jämfört med de annars så ganska enkelt utförda förortsstationerna.

Jag ställer klockan efter mannen med hunden

När jag lämnar sonen i skolan på morgonen inriktar jag mig på att hinna med tunnelbanan som går från Skarpnäck 8:15, då hinner jag till mötena på jobbet som allt som oftast börjar kl 9:00, dessutom med god marginal.

Missar jag denna blir det till att åka 8:23, även då hinner jag till mötena som börjar kl 9:00, men med andan i halsen.

Om jag på vägen från skolan till tunnelbanan möter ”mannen med hunden” så vet jag att jag hinner med tunnelbanan som går 8:15, om jag inte möter ”mannen med hunden” så vet jag att det blir tunnelbanan som går 8:23, jag ställer därmed klockan efter mannen med hunden.

 

Dagens bilder – Tunnelbanetårta i Liljeholmen

Idag fyllde Röda Linjen 50 år, det firades med veterantåg och ”C2 tårta”, tunnelbanetårta.

Sonen och jag är dock inget för sötsaker, så vi hoppade över tårtan och fokuserade på veterantåget.

Tunnelbanans Röda linje firade 50 år idag

Idag besökte jag och sonen Liljeholmens tunnebanestation för att bese tunnelbanans veterantåg, vilket består av 3 st C2 vagnar och en vagn av typen C3.

Sonen har verkligen sett fram emot denna dag då han aldrig sett tunnelbanans veterantåg, det blev 2 1/2 timmes vistelse i Lijeholmen för oss, vi gick in och ut ur veterantåget och provsatt de flesta av sätena.

Efter att ha handlat på ICA Kvantum i Liljeholmen tog vi tunnelbanan till Gamla stan, där fotograferade vi tunnelbanans veterantåg på dess väg tillbaka till depån i Rissne.

Liljeholmens tunnelbanestation på 60-talet

På lördag dyker tunnelbanans museitåg upp vid Liljeholmen

Nu på lördag, den 5 april, fyller tunnelbanans röda linje 50 år, då dyker tunnelbanans museitåg upp vid Liljeholmens tunnelbanestation.

Tunnelbanans museitåg har inte visats upp på många år, det var i trafik i samband med tunnelbanans 50 års jubileum den 1 oktober 2000, samt när linjen Hötorget (dåvarande station Kungsgatan) – Vällingby fyllde 50 år i oktober 2002, därefter har museitåget använts sparsamt.

• Museitåget anländer till Liljeholmens station kl 11:00
• Mellan ca 12:30 – ca 13:45 finns möjligheten att ta en titt inne i tåget
• Museitåget lämnar Liljeholmens station kl 14:00

Vänligen observera att det inte kommer erbjudas någon möjlighet att resa med tåget denna dag, men det kommer säkerligen tillfällen även för det.

Hur förklarar man de gråtande barnen?

Hur förklarar man de gråtande barnen på Fotografiskas reklam för sonen? Att det är konst kan man ju alltid säga, men sonen tycker att detta med konst är lite märkligt för att inte säga konstigt.

Konst i Tunnelbanan – Gärdet

Konsten vid tunnelbanestationen Gärdet betraktar jag mer eller mindre på daglig basis då jag frekvent arbetar i Värtahamnen.

På senare tid har det dykt upp något nytt på Gärdet utöver Karl Axel Pehrsons fantasiskalbaggar. På spårväggen finns för tillfället synnerligen färgglada konstverk som direkt fångade sonens intresse när han och jag klev på där för någon vecka sedan, sonen uppskattade särskilt den rosa tigern.

Karl Axel Pehrson är kanske mest känd för att 1964 ha utformat Guldbaggen, som varje år delas ut till välförtjänta skådespelare och personer inom filmbranschen.