Mina reflektioner

Posts Tagged ‘Vega

Flerfamiljshus i trä i Vegastaden

with 3 comments

Flerfamiljshus i trä har inte varit så vanligt i Sverige trots att vi har riklig tillgång på råvaran – trä, orsaken kan man nog spåras tillbaka till ett antal kända stadsbränder under 1800-talet, exempelvis i Gävle 1869, Sundsvall och Umeå 1888. Detta kom att leda till att det först i mitten av 90-talet blev möjligt att bygga hus med trästomme högre än två våningar.

Nu finns det flera sätt att bygga flerfamiljshus i trä, dels kan man bygga hus med en stomme i trä, dels kan man bygga hus med en stomme av betong eller stål med ett i övrigt stort inslag av trä. Många uppfattar trä som brandfarligt, men det är en stor skillnad på brännbara material och brandsäkra konstruktioner, i dag kan man bygga brandsäkert med brännbara material. Jag är ingen expert på brandsäkerhet, men har kommit i kontakt med ämnet i samband med inköp av spårfordon, där har jag lärt mig att det går att bygga brandsäkert med material som av folk normalt uppfattas som brännbara, såsom trä och plats. Kraven på brandsäkerhet i spårfordon är synnerligen högt ställda, särskilt för spårfordon som går frekvent i tunnel, såsom fordonen i Stockholms tunnelbana och Stockholms pendeltågssystem.

Om vi nu återvänder till detta med flerfamiljshus i trä kan jag konstatera att dessa är såväl brandsäkra, klimatsmarta, vackra att se på och förmodligen trevliga att bo i, jag hoppas verkligen att detta med flerfamiljshus i trä är något som kommit för att stanna. När jag under förra veckan besökte Vega och Vegastaden skådade jag dessa vackra flerfamiljshus i trä, se bilden nedan..

Vegastaden, flerfamiljshus av trä

Flerfamiljshus i trä är dock inget unikt för Vegastaden, det kan man numera hitta i allehanda områden i Stockholm, exempelvis i Norra Djurgårdsstaden, se bilder nedan.

 

Written by melkerlarsson

25 juli, 2019 at 20:02

Idag besökte jag Vegastaden

with 2 comments

Idag kom jag yrkesmässigt att besöka Vega i Haninge, där pågår sedan ett par år utbyggnaden av en ny stadsdel som närmast den nyöppnade stationen har eller kommer att få en ganska tät stadsstruktur precis som är fallet i exempelvis Barkarbystaden i Järfälla, Järvastaden i Solna och Ursvik i Sundbyberg. Under senare år har det blivit alltmer populärt att bygga klassisk kvartersstad i kollektivtrafiknära lägen. Man kan väl bara konstatera att folk efterfrågar områden med en ”kvarterstruktur” eller ”stenstad”, så varför inte ge dom det.

Totalt byggs ca 3500 lägenheter i Vega, vilket innebär ca 10 000 invånare om man använder nyckeltalet tre boende per lägenhet, närmast stationen byggs som sig bör täta stadskvarter, längre ifrån stationen byggs radhus och villor, fullt logiskt då man nära en station ska bygga tätare för att fler ska få promenadavstånd till stationen. När Vega är färdigbyggt beräknas ca 4000 personer kliva på pendeltåget här varje dag, in till Stockholms city tar pendeltågsresan 24 minuter och tågen går varje kvart, att god kollektivtrafik finns på plats i ett tidigt skede är tyvärr tämligen ovanligt, det finns tyvärr många exempel på motsatsen. Ett exempel är Skarpnäck, där jag själv bor, där tog det nästan tio år från att de första husen färdigställdes tills dess att tunnelbanan öppnade 1994. Vid stationen finns en liten bussterminal som angörs av fyra busslinjer, vilket ger goda bussförbindelser till ett par stora köpcentrum och andra stadsdelar i Haninge och Huddinge.

Gällande servicen är det väl än så länge lite si och så med den, såvida man inte tar bussen till köpcentrumen vid Länna eller Port73 är det ont om matbutiker i Vega, en ICA butik kommer dock att öppna under 2021. Den enda serviceinrättning jag såg medans jag promenerade runt i Vegastaden var pressbyrån vid stationen, inget annat, men än så länge bor det bara ca 2000 personer i Vegastaden så underlaget är för närvarande inte särdeles stort. Dock missade jag Wofflans stenugnsbageri som jag hittade på nätet först efter att jag kommit hem, men det låg inte inom de cirklar jag rörde mig i. Det förbereds dock för service i form av butiker, caféer och restauranger i de fastigheter som byggs allra närmast Vega station. Bebyggelsen ger för stunden ett lite ostrukturerat intryck det står några färdiga hus här och där, det pågår byggnadsarbeten lite här och där, på andra platser har man bara hunnit bearbeta marken och på andra platser har inga aktiviteter påbörjats.

Nedan en visionsbild av den framtida färdigbyggda Vegastaden, med pendeltågsstationen central placerad och omgiven av en ganska tät kvartersbebyggelse, men det lär dröja några år innan känslan av en stad fullt ut infinner sig när man besöker Vegstaden.

Åter till stationen, på den ena väggen i biljetthallen hittar man ett konstverk av Ulla Fredriksson, konstverket består av drygt 500 runda klotlampor i olika storlekar som pulserar svagt och skapar ett intryck av en glödande yta. Verkets titel är Flos Solis Maior, en äldre latinsk benämning på en stor solros, stationens namn, Vega, har tillsammans med solrosen inspirerat konstnären till verkets form då Vega är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran. Riktigt snyggt om någon skulle få för sig att fråga mig.

Grand Prix Raggarbil 2017, Vegabaren

with 2 comments

Grand Prix Raggarbil

Idag besökte jag och sonen Grand Prix Raggarbil vid Vegabaren, att jag som saknar såväl bil som körkort ens åker dit är en riktig högoddsare, men jag beundrar engagemanget och entusiasmen som finns bakom dessa välhållna veteranbilar.

Man kan säkerligen ha synpunkter på den sk raggarkulturen, men raggare är idag inte var de en gång i tiden var, ägarna av de välhållna bilarna vi såg idag är i de flesta fall äldre än mig, de är m a o 55+. Bilden av raggaren, som jag har från 70-talet, som den bilburna rebelliska och ibland våldsamma ungdomen gäller inte längre, dagens ungdomar verkar varken ha lust eller råd att hålla på med denna hobby.

Jag är ingen expert på bilar, så jag har valt att inte ange några som helst uppgifter om: märke, modell eller årsmodell, vi bara njöt av detaljerna, färgerna och kromen.

Grand Prix Raggarbil, fina bilar, krom och instrumentering

 

Grand Prix Raggarbil, råttsoffor

Råttsofforna är inte lika eländiga och sunkiga som dom ser ut, trafiksäkerheten tummas det inte på, granskar man dessa i sömmarna så finns det förstås skivbromsar och säkerhetsbälten även om dessa är väl dolda, men råttsofforna är ett roligt inslag som inte minst sonen uppskattar.

 

Grand Prix Raggarbil 2016 – Vegabaren

leave a comment »

Jag har ingen bil, inget körkort, men ändå besöker jag och sonen Grand Prix Raggarbil vid Vegabaren för tredje gången. Såväl jag och sonen gillar historia och äldre tider, så vad kunde då passa bättre än en lördagsutflykt till Vegabaren för att kolla på bilar som ser ut som bilar borde göra.

När jag växte upp under 60-talet, kunde man på avstånd se vilket bilmärke det var, en Ford, en SAAB, en Volvo eller en Volkswagen, det kan man inte idag.

På 70-talet blev bilarna tristare, energiförbrukningen kom i fokus, med tiden kom alla bilar att se näst intill likadana ut, för att se vilket bilmärke det är får man numera näst intill ta på sig läsglasögonen.

Att köra runt med en gammal bensinslukande bil är väl i och för sig miljömässigt inte särdeles korrekt, men en veteranbil rullar inte många mil per år, så miljömässigt är påverkan minimal. Vi kunde m a o med gott samvete njuta av såväl bilarna som det enorma engagemang som ligger bakom varje bil som förevisades vid Vegabaren.

Fantastiska bilar

Detaljer, krom och instrumentering

Designen var onekligen bättre förr, idag är säkerligen instrumenteringen bättre rent synergonomiskt, men den var vackrare förr, detsamma gäller alla andra detaljer.

Råttsoffor

Råttsofforna är inte lika eländiga som dom ser ut, trafiksäkerheten tummas det inte på, granskar man dessa i sömmarna så finns det förstås skivbromsar mm, men råttsofforna är ett roligt inslag som inte minst sonen uppskattar.

Antikladan

Innan vi åkte hem tittade vi in i Antikladan som ligger mitt emot Vegabaren, tre våningar med möbler, husgeråd och allehanda kuriosa, dit kommer vi absolut att återvända.