Det var länge sedan sist

Det var länge sedan sist som min gata hemmavid bjöd på en sådan vinterskrud som idag, förra vintern kom det överhuvudtaget ingen snö alls och vintrarna dessförinnan var även dessa relativt snöfattiga.

Nu handlar det ju inte om några mängder med snö, mer som att någon spritt ut lite vetemjöl på gatan, husen och träden, just de sistnämnda är precis så där dekorativt snöklädda som man vill att dom ska vara. En norrlänning skulle nog dock knappast kalla vårt vinterväder för vinter.

Under dagens promenad till Hemköp för dagens matinköp sprack molntäcket upp och helt plötsligt infann sig vårkänslorna, för snön började smälta utefter husväggarna i den svaga solens sken, men än är det långt till våren, men jag ser och njuter av de små vårtecken jag ser.

Resultatet av vinterfåglar in på knuten 2020

Den återkommande fågelräkningen vinterfåglar in på knuten genomfördes under perioden 31 januari – 3 februari. Det kanske fortfarande saknas några observationer som rapporterats sent, men resultatet av 2020 års fågelräkning ”vinterfåglar inpå knuten” kan nog presenteras ändå.

Noterbart är att såväl antalet matningar det rapporterats från, antalet rapportörer och antalet observerade fåglar sjunkit med ca 75% jämfört med 2019. Tror tyvärr att många antingen struntat i att delta då det kommit färre fåglar till fågelmatningarna i framförallt södra Sverige på grund av att det är snöfritt eller så har man inte startat upp sin fågelmatning då fåglarna i år hittar mat ändå.

Nedan återfinns det preliminära slutresultat för vinterfåglar in på knuten 2020, dock är det mellan fåglarna på platserna 2 – 4 ganska så tätt, så några sent inkomna rapporter kan kasta om ordningen mellan grönsiskan, blåmesen och pilfinken. Dock vinner talgoxen, precis som alltid:

1. Talgoxe
2. Grönsiska
3. Blåmes
4. Pilfink
5. Domherre
6. Skata
7. Kaja
8. Grönfink
9. Gråsparv
10. Sidensvans

Ännu ingen snö i stan

Jul- och för den delen även vinterkänslan vill inte riktigt infinna sig i år, beror nog mest på att det fortfarande är helt snöfritt.

Numera har min vurm för snörika vintrar reducerats avsevärt, så egentligen är jag ganska så nöjd med hur det ser ut just nu, men några fina vinterdagar tackar man ju inte nej till.

I lördags hittade dock jag och sonen en rejäl snöhög invid Zinkensdamms IP, men den hade ju inte tillkomligt på ett naturligt sätt, det var snö som bildats på den konstfrusna bandybanan som dumpats vid sidan av och med tiden har en imponerande snöhög skapats.

Alla andra verkar ha snö

Alla andra verkar ha snö, i alla fall nästan alla andra, söder om Stockholm finns det rikligt med snö i Östergötland, norr om Stockholm finns det rikligt med snö i delar av Uppland, för att inte tala om hur mycket snö man på senare tid fått i Medelpad, Västerbotten och i Ångermanland.

Här i Stockholm har det också snöat – blötsnö, utanför fönstret ligger det några millimeter snö på backen, inte så mycket mer.

Pizzan slank ner och snön försvinner

Idag gick jag och sonen ner till den lokala pizzerian för att äta, jag unnade mig med andra ord att återigen vara en lat pappa, men det är win win, jag slipper att laga mat och sonen blir supernöjd.

På vägen till och från pizzerian kunde vi konstatera att den snö som föll förra veckan är på väg att smälta bort, i kväll visar termometern + 5, vilket är 18 grader varmare än de – 13 som termometern visade i söndags morse när jag och sonen åkte till Ågestasjön för att skåda fåglar. Så inom en eller annan dag lär snötäcket vara ett minne blott, ute i skog och mark lär det vara rejält blött och lerigt till helgen.

Å snön kom

Snön kom redan i går, den gjorde sig påmind när jag under sena eftermiddagen gick i en häftig motvind från Skanstulls tunnelbanestation förbi Folksamskrapan ner till Hammarby kanal för ett möte på ett arkitektkontor. När jag därefter gick tillbaka till tunnelbanan hade jag tack och lov blåsten och därmed snön i ryggen.

Idag vaknade man upp till ett vackert, men på sina ställen svårframkomligt vinterland, i helgen lär det dessutom bli kallt, jag hoppas på många fina vinterbilder.

En känsla av vår

Idag var det verkligen vårkänsla när jag på lunchen promenerade till den närbelägna ICA Maxi för att handla, solen värmde och jag kunde lämna mössan och handskarna i jackfickorna.

På vägen tillbaka till kontoret behövde jag inte ens knäppa jackan, är våren månne här trots att det bara är den 14 februari? Nja, våren är i alla fall här för stunden, men jag kalkylerar med minst ett rejält bakslag innan jag verkligen kan säga att det är vår trots att denna vinter har varit osedvanligt mild.

En morgon när vi vaknar är hela världen vit

”En morgon när vi vaknar är hela världen vit” – så löd väl den första raden i en sång som sjöngs när man gick i lågstadiet för närmare 50 år sedan, resten av texten kommer jag inte i håg.

Idag var omgivningen synnerligen lik sångtexten när vi sent om sider vaknade, det var rejält vitt och blåsigt utanför fönstret. Vädret var dock ingen överraskning, sedan i går rådde en klass 1 – 2 varning för såväl snö och vind i Stockholmsområdet.

Jag och sonen begav oss dock in till stan, precis som vanligt skulle vi kolla fåglar, vi klev av vid Zinkensdamms tunnelbanestation, efter en stunds promenad och pulsande i snön kom vi fram till Söders fågelbar uppe på Tantoberget. Vid fågelmatningen såg vi b l a Blåmes, Gråsparv, Nötskrika, Pilfink, Större hackspett och Talgoxe, men vi stannade inte så länge p g a av blåsten.

Efter besöket på Tantoberget tog vi tunnelbanan till Liljeholmen och Liljeholmstorget, sonens vintergarderob behövde kompletteras med långkalsonger och tjockare tröjor för att vi ska kunna skåda fåglar och vistats ute i naturen under vintern.

Julkänslan vill inte riktigt infinna sig

Att det är två dagar kvar till jul känns inte alls, i alla fall inte när man är utomhus, såväl den dekorativa snön som kylan lyser med sitt undantag.

Idag var det +4 när jag efter ett tjänsteärende på stan blickade ut över Hammarby sjö i väntan på spårvagnen, ingen vinter så långt ögat nådde.

Fåglar i handen

Bättre en fågel i handen än 10 i skogen sägs det ju, när jag och sonen besökte Skansen i söndags fick vi lite fågelfrön av en kvinna, sonen sträckte ut handen och höll den stilla, varpå fåglarna satte sig på hans handske och började äta av fågelfröna.

Såväl blåmesar som talgoxar besökte hans hand, sonen blev mycket lycklig, ett stort tack till kvinnan som skänkte oss några fågelfrön och förgyllde vår dag på Skansen.