Gävle, dag 1 – Boulognerskogen och Gamla Gefle

I måndags anlände jag och sonen ganska så tidigt till Gävle, strax före lunch, vi checkade in på Scandic CH som ligger endast ett stenkast från Gävle centralstation. Vi fick ett nyrenoverat rum, enda nackdelen med den renoveringen som pågår på Scandic CH är att badkaren försvinner, sonen älskar badkar då vi inte har något sådant hemma. Jag förstår dock att hotellen tar bort badkaren då dessa tar tid att rengöra och därmed stiger städkostnaderna.

Efter att ha slappat en stund på rummet promenerade vi till Boulognerskogen/Stadsträdgården för att spela bangolf/minigolf, banorna i Boulognerskogen är relativt utmanande, de är ex i flera fall betydligt längre än banorna på Tyresö Bangolfklubb där vi normalt spelar. Vi spelade två rundor och hade väldigt kul innan vi promenerade tillbaka till Gävle centrum och hotellet.

Efter middagen på Buddys City där vi ätit mängder med gånger sedan vi besökte Gävle gemensamt den första gången 2010, därefter blev det en kvällspromenad i Gamla Gefle, en samlad trähusbebyggelse söder om Gävleån som klarade sig undan den stora stadsbranden i Gävle 1869. Väl tillbaka till hotellet blev det ett besök i hotellbaren innan vi uppsökte vårt rum för en god natts sömn.

På väg hem från Gävle

Nu sitter jag och sonen på tåget hem till Stockholm, som vanligt avslutades semestern och sommarlovet med några dagar i Gävle.

Hemresan från Gävle med tåg är kort, så snart är vi hemma i stan igen och på måndag börjar verkligheten efter en lång och härlig sommar, jag börjar jobba och sonen börjar skolan (åttan), men innan dess lär det nog bli ett eller annat inlägg om vår Gävlevistelse här på bloggen.

Gävle, dag 3, Boulognerskogen och Fängelsemuseet & dag 4, hemfärd

Den tredje dagen i Gävle inleddes med en promenad i Boulognerskogen och Stadsträdgården, samt minigolf i Boulognerskogen. Till skillnad från de sk filtbanor vi spelar på i Stockholm var banorna avsevärt längre, så det var en ny erfarenhet för såväl mig och sonen. Vi gillade dock minigolfbanan i Boulognerskogen och kommer absolut att återvända dit vid nästa besök i Gävle.

Boulognerskogen och Stadsträdgården är därutöver ett underbart område för promenader och fågelskådning, så oavsett om man gillar minigolf eller ej finns det flera skäl att besöka Boulognerskogen och Stadsträdgården.

Därefter fortsatte vi till Sveriges Fängelsmuseum, vilket vi har besökt årligen sedan 2015, då var sonen nio år och idag är han tolv år, det är väldigt intressant att notera hans utveckling under dessa år av förståelsen för ett så komplext ämne som brott och straff. De straff som vi idag betraktar som grymma och omänskliga ryckte nog de flesta på axlarna åt på 1600-, 1700- och tidigt 1800-tal, det fanns nog en ganska så allmän acceptans på den tiden för dessa typer av straff, men det var en tuff tid för alla oavsett om man var kriminell eller ej.

Efter middagen tog vi en kvällspromenad i Gävles hamnkvarter, som uppvisar miljöer man inte kan hitta i Stockholm, bara hamnkvarteren i sig gör det värt att besöka Gävle.

Dag 4, inleddes med en god hotellfrukost på Scandic CH, därefter var det dags att lämna Gävle för denna gång, men vi kommer tillbaka!

Gävle, dag 1

I måndags kom jag och sonen till Gävle strax efter lunch vi checkade in på hotellet och till sonens stora glädje fick vi ett rum med badkar, något vi inte har hemma.

Därefter promenerade vi ut till stadsdelen Brynäs för att spela minigolf i Stenebergsparken, när vi kom fram så var det stängt, men dom skulle öppna inom en halvtimme, så vi gick en sväng i närområdet och var tillbaka lagom tills dom slog upp ”portarna”. Vi var inte ensamma på banan, det var uppenbart att det var sista veckan på sommarlovet för det var många barn där med sin far- eller morföräldrar, föräldrarna har ju i stor utsträckning börjat jobba och då får far- eller morföräldrar täcka upp. Vi gick i alla fall två varv på banan, vi skulle nog kunna gått även ett tredje, men det började bli ganska mycket folk och därmed köer.

På vägen tillbaka till hotellet köpte vi badskum till sonen som hoppade direkt ner i badkaret när vi var åter på rummet. På kvällen åt vi på Buddys City innan vi tog en kvällspromenad i Gamla Gefle, en större samling trähus söder om Gavleån som klarade sig undan den stora stadsbranden 1869, inget Gävlebesök utan en promenad i Gamla Gefle som är otroligt pittoreskt.

På väg hem

Efter några dagar i Gävle sitter jag och sonen nu på tåget hem till Stockholm, att avsluta sommarledigheten i just Gävle är en tradition sedan många år, en stad som vi båda numera känner oss väldigt hemma i.

Gävle har mycket att erbjuda Furuvik (djur- och nöjespark), Fängelsemuseet, Järnvägsmuseet (fn stängt för ombyggnad) och underbara promenader i Gamla Gefle, hamnkvarteren och i de underbara parkerna. När vi väl landat hemmavid kommer vår Gävlevistelse säkerligen att generera ett eller annat inlägg här på bloggen.

Sommarlovet avslutades i Gävle, dag 2

Vår andra dag i Gävle var vikt åt Furuviksparken, vi började med att besöka djuren och hemliga fortet, ett numera avvecklat kustartilleribatteri från 1950-talet.

Vi dröjde oss kvar ganska så länge hos schimpanserna, dom är så underbara att titta på, riktiga posörer, i Furuvik är dessutom schimpansernas anläggning väl tilltagen, så det känns som att dessa har det riktigt bra, vilket fö alla djur verkar ha det i Furuvik.

Efter att ha tittat på djuren under några timmar fortsatte vi till nöjesfältet, här var det till skillnad från vad vi, sonen är van vid, relativt långa köer, ca 10 minuter för att åka med en berg- och dalbana, vilket jämfört med köerna på Gröna Lund och Liseberg är att betrakta som ingenting. Sonen är dock van vi att köerna är kortare i Furuvik, så för hans del var detta en viss besvikelse, men han åkte ändå en hel del.

Efter att ha besökt Furuvik i sex timmar tog vi Upptåget åter till Gävle, för sonens del blev det återigen ett skumbad på hotellet innan vi gick ut och åt på samma ställe som vi brukar, Buddys City.

På kvällen blev det en promenad i Gävles hamnkvarter, vilka delvis har omvandlats till ett luxuöst bostadsområde (Gävle strand), men tack och lov har en hel del av de gamla hamnmagasinen bevarats vilket tilltalar mig som har en stor svaghet för gamla hamn- och industrimiljöer.

 

Sommarlovet avslutades i Gävle, dag 1

Idag kom jag och sonen hem efter några dagar i Gävle, att sommarlovet avslutas i Gävle är en tradition sedan många år tillbaka så även i år.

I måndags åkte vi till Gävle, vi anlände vid lunchtid och precis som vanligt hade vi valt att bo på Scandic HC, ett stenkast från Gävle central, bekvämt och bra när man kommer med tåget. Efter att vi checkat in och till sonens stora glädje fått ett rum med badkar, vilket vi inte har hemma, så begav vi oss till Sveriges Fängelsemuseum.

Vi har besökt fängelsemuseet flera gånger, ju äldre sonen blir ju intressantare blir det för såväl honom och mig, det är ju ett ganska så svårt ämne att ta till sig. Att förstå 1500- 1600- och 1700-talets grymma straff är svårt även för en vuxen, men fängelsemuseet förklarar detta på ett pedagogiskt sätt som gör det lätt att förklara för en elvaåring.

Efter besöket på fängelsmuseet återvände vi till hotellet, på vägen inhandlade vi badskum, sonen ville bada skumbad innan vi gick ut och åt på kvällen. Åt gjorde vi som vanligt på Buddys City, den perfekta familjerestaurangen om man frågar mig och sonen, här finns allt i mat och drickaväg som en elvaåring och en pappa 50+ kan önska sig.

Dagen avslutades med en kvällspromenad i Boulognerskogen och i Stadsträdgården, tyvärr hittade vi inga av Leifs ögonstenar, jag hoppas att han har hälsan och lever väl.

Jag och sonen rullar hemåt

Efter några dagar i Gävle sitter jag och sonen nu på tåget hem till Stockholm, vi har haft några underbara dagar, med besök i Furuviksparken, på Järnvägsmuseet, Fangelsemuseet och härliga kvällspromenader i den underbara staden Gävle, en stad vi känner väl sedan många år.

Varken jag eller sonen har någon som helst anknytning till Gävle, men efter att ha besökt Gävle regelmässigt sedan 2010, ofta flera gånger per år har vi kommit att älska denna stad, där finns så mycket att se och uppleva.

Några underbara dagar i Gävle

I veckan besökte jag och sonen Gävle, sommarledigheten avslutas sedan många år traditionellt med ett par dagar i Gävle, i år blev det dock en vecka tidigare än vanligt.

Vi bodde precis som vanligt på Scandic CH, ett fint hotell som ligger ett stenkast från järnvägsstationen, där är vi välkända gäster, när man kliver in i lobbyn och personalen direkt hälsar på en och känner igen mig och sonen känner man sig verkligen hemma. När vi kom upp på rummet jublade sonen, vi hade fått ett rum med utsikt mot järnvägen och med badkar, sonen älskar att bada i badkar, hemma har vi bara dusch, så hotellrum med badkar är hett eftertraktade.

Första dagen besökte vi Sveriges Fängelsmuseum, vi var där även förra året, ett fint men skrämmande museum som förutom att det på ett mycket pedagogiskt sätt berättar om fängelsernas och fångvårdens historia, även ger en god inblick i den människosyn som har rått genom århundradena. Ett besök på Sveriges fängelsemuseum kan verkligen rekommenderas om man har barn som är lite äldre, 8 – 9 år, eller äldre, men det finns mycket grymheter att förklara, så man får vara beredd på frågor om dödsstraff och allehanda andra saker.

På kvällen åt vi precis som vanligt på Buddys City på Nygatan i närheten av hotellet, därefter blev det en kvällspromenad i Boulogneskogen, Stadsträdgården och vi gjorde även en avstickare till Strömvallen, Gävle IF:s fd hemmaarena.

Andra dagen åkte vi med Upptåget till Furuviksparken, vi kom fram innan dom öppnat, så vi hängde minst sagt på låset. Vi började precis som vanligt med djuren, Schimpanserna är gudomliga, där stannade vi länge, frågan om det är vi som betraktar dom eller dom som betraktar oss, väcktes när Furuviksparkens äldre Schimpanshanne Santino slog sig ner på en gren och lugnt betraktade oss besökare. Därefter besökte regnskogen och lemurerna innan vi fortsatte ut till Furuskär, vi stannade länge vid kustartelleribatteriet, där fanns mycket att se för oss båda. Vi såg även något vi inte sett förut i Furuvik, kängurumatningen, då insåg vi även hur många kängurus dom har i Furuvik, 22 st.

Besöket i Furuvik avslutades på tivolit, där var det längre köer än vanligt, men absolut inte så långa köer som på Gröna Lund eller Liseberg, sonen fick väl maximalt köa i 10 minuter jämfört med 30 – 60 minuter på Gröna Lund och Liseberg, det blev många åk för sonen, men som vanligt inga för mig.

På kvällen blev det en promenad på Södermalm I Gävle, där pågick förberedelserna för stadsfesten, vi fortsatte därefter till Gamla Gefle, en underbar miljö med låg trähusbebyggelse.

Tredje dagen var vikt åt Järnvägsmuseet, där har vi varit många gånger förut, i år hittade sonen en ny favorit, banvaktarstugan. Där kunde man leka i ladugården och testa gamla leksaker, sonen lyckades för första gången rulla tunnbandet en längre sträcka, det blev även ett par varv med minitåget innan vi tog rälsbussen till fordonsmagasinet. På hemvägen klev vi av vid Gävle C och promenerade ut till Brynäs för att besöka Gävle Spårvägsmuseum, mer om detta i ett annat inlägg.

På kvällen blev det en promenad i Gävle hamnkvarter.

Den fjärde dagen åkte vi hem efter frukosten, vi kommer självklart att återvända till Gävle, förmodligen redan i mitten av september i samband med Järnvägsmuseets dag.

Stenar med ögon i Gävle

När jag och sonen under vår sista kväll i Gävle i augusti vandrade i Boulognerskogen och Stadsträdgården hittade vi något kul, stenar med påklistrade ögon, först hittade vi en, vid Carl Milles de ”Fem musicerande genier” mitt emot konserthuset, sedan hittade vi en till och därefter ännu fler.

Varför stenarna var utplacerade lite här och där förstod vi aldrig då, men kul var dom och det gav en extra dimension åt vår promenad, en av stenarna fick faktiskt följa med oss hem till Stockholm.

Idag fick jag förklaringen till stenarna, det är Leif i Gävle som placerat ut dessa i Boulongerskogen i Gävle, Leif har gjort ca 1300 stycken som han placerat ut eller gett bort. Allt för att sprida kunskap kring sjukdomen PSP (progressiv supranukleär pares), som han drabbats av, vilken ger b l a ögonstelhet, fallrisk p g a yrsel och sväljningssvårigheter.

Jag kan inget om Leifs sjukdom, men Leif visar att man kan uppmärksamma något med små enkla medel på ett annorlunda sätt, oavsett om det handlar om en sjukdom, ett miljöproblem eller vad det än må vara.

Leif´s stenar skapade samtal mellan mig, sonen och fullständiga främlingar i Boulongerskogen, hatten av för Leif för denna insats.

Läs gärna mer om Leif och hans ögonstenar på Arbetarbladets hemsida.