Mina reflektioner

Archive for the ‘Djur och Natur’ Category

Idag arbetar jag hemma

with 4 comments

Idag arbetar jag hemma, men som vanligt lider jag inte brist på arbetskamrater, även om arbetskamraten för dagen är betydligt slappare och slöare än mina ordinarie kollegor.

Efter att ha stört mig en stund när jag satt med min dator, genom att ex gå tvärs över tangentbordet, behövde katten uppenbarligen ta igen sig en stund så han gick och lade sig i fåtöljen. Man kan ju undra varför en katt behöver ta igen sig så mycket, dom gör inte så mycket utöver att äta och sova, men uppenbarligen behöver dom ta igen sig.

Annonser

Written by melkerlarsson

18 september, 2019 at 10:50

Storskarven – en av många avskydd fågel

Skarven torde vara en av Sveriges mest avskydda fåglar vilket kan vara lite svårt att förstå för de flesta, den främsta orsaken är dock att den anses vara konkurrent om fisken, av vissa anses skarven vara en invasiv art, en fågel som är införd, men så är inte fallet.

Den första kända skriftliga beviset på storskarv i Sverige är från 1500-talet, i samband med utgrävningar i Birka har man funnit att Storskarv häckade i Birka eller i dess närhet under 900-talet. Skarven förföljdes och under 1800-talet häckade den troligtvis enbart i Blekinge och Skåne för att i skiftet mellan 1800- och 1900-talet vara utrotad i Sverige.

Någon gång under 1940-talet återetablerade sig skarven i Sverige i och med en koloni i Kalmarsund som långsamt ökade i storlek, i Stockholmsområdet upptäcktes den första kolonin 1994 på en ö utanför Utö. Numera hittar man skarvkolonier såväl i innerskärgårdarna och i de norrländska älvarnas utlopp. Skarvens ökning i Sverige har dock avtagit, i Stockholmsområdet minskar den, men den ökar fortfarande utefter norrlandskusten, att skarven ökar på vissa platser beror nog b l a på bristen på predatorer. När skarven etablerade sig i Vänern började fiskarna utfodra de nyligen återetablerade havsörnarna med fisk under vintern, det hade effekt, havsörnarna håller sedan antalet skarvar på en rimlig nivå, dom landar i skarvkolonin och sedan tar dom för sig av det som bjuds.

I de flesta fall är det vi människor som rubbat naturens spelregler, hade vi inte förföljt de stora rovfåglarna, hade vi inte släppt ut mängder med miljögifter i naturen, ex kvicksilver, hade vi idag inte ens behövt diskutera storskarven, naturen hade reglerat detta på egen hand. Som fågelskådare är det spännande att få se skarvar i Stockholmsområdet, på 70-talet var skarven precis som havsörnen en raritet, men idag är båda en vanlig syn i Stockholmsområdet.

Written by melkerlarsson

27 augusti, 2019 at 17:05

Idag arbetar jag hemma

Idag arbetar jag hemma, hade många arbetsuppgifter som av fler skäl lämpade sig att sitta hemma och arbeta med, främst för att man får arbeta utan avbrott, nåja en katt pokar ju då och då på lite uppmärksamhet.

När katten stryker sig mot min hand och min dator kommer jag och tänka på något nytt som jag kom att lära mig när jag och sonen besökte Furuviksparken för ett par veckor sedan. Det som var nytt för mig var att djur som har en fuktig för att inte säga blöt nos är de djur som har det bästa luktsinnet, kattens nos är fuktig och hans luktsinne är verkligen gott, det får man dagligen bevis på. Min nos är bara fuktig när jag är allergisk eller förkyld och då är mitt luktsinne riktigt uselt.

Katt och dator

Written by melkerlarsson

26 augusti, 2019 at 10:43

Gävle, dag 2 – Furuvik och Gävles hamnkvarter

Den andra dagen av vår Gävlevistelse inleddes med en god hotellfrukost på Scandic CH, därefter styrde vi stegen mot Gävle central varifrån vi tog Upptåget till Furuvik, en resa på 6 á 7 minuter.

Vi började precis som vanligt med djurparksdelen, med ett avbrott för att besöka ”hemliga fortet”, ett gammalt kustartilleribatteri som ligger på en ö nästgårds Furuviksparken men som numera ingår i Furuviksparkens område.

En av höjdpunkterna var orangutangungen som vi såg redan förra året, men då låg den gömd hos sin mamma, i år var denna krabat betydligt större och mer aktiv, den lekte intensivt under mammas övervakning, precis som en ettåring av vår art gör, med samma entusiasm och nyfikenhet. Man lär sig alltid något nytt, denna dag gällande sumatraorangutangen, ungen, det födds en per kul, stannar hos sin mamma i uppemot 10 år innan dom ger sig i väg för att leva på egen hand i regnskogen, alltför att lära sig inför det långa vuxenlivet, orangutangen uppnår normalt en ålder om 35-50 år. Vi såg även schimpansunge, 6 månader gammal som låg och sov i gräset, omgiven av fyra äldre schimpanser som höll koll på ungen medans dom plockade något gott från gräsmattan.

Efter besöket på Furuvik slappade vi en stund på rummet innan vi gick ner till Buddys city för att äta, precis som vanligt. Därefter vandrade vi ut mot Gävle hamn, den inre delen som idag inte har någon faktisk hamnverksamhet då denna har flyttats längre ut då fartygens storlek har ökat, Gävle är dock en betydande hamnstad. De gamla hamnkvarteren är unika, tror knappast att det finns någon motsvarighet i Sverige, i Stockholm har man lyckats rensa bort det mesta av Stockholms historia som hamnstad, inom ett par år kommer dessutom hamnverksamheten flyttas till den nya hamnen i Norvik vid Nynäshamn, kvar blir då bara Finlandsbåtarna och kryssningsfartygen. Dock är det ganska logiskt att godshanteringen flyttas närmare Östersjön, den blir effektivare på flera sätt, framförallt när det kommer till energieffektivitet då fartygen slipper att passera den långa och trånga infarten via skärgården.

Dagen avslutades i hotellbaren på Scandic CH, därefter uppsökte vi vårt hotellrum för en god natts sömn.

Idag blev det en promenad vid Lötsjön och Råstasjön

Idag blev det en promenad från Rissne via Lötsjön och Råstasjön till Mall of Scandinavia, fågellivet i de klassiska fågelsjöarna har ju börjat avta så här års, det är ganska tomt i såväl sjön som i omgivningen.

Varken Lötsjön eller Råstasjön är att betrakta som någon viktig flyttfågellokal, även om enstaka flyttfåglar rastar här, så under hösten är Lötsjön och Råstasjön inte särdeles intressanta, idag såg jag bland annat: Grågås, Gräsand, Kanadagås, Knölsvan (med årsungar), Rörhöna (med årsunge), Silltrut (i mängd), Skäggdopping (med årsungar), Sothöna (med årsunge) och Vitkindad gås. Huvudsyftet med dagens promenad var dock inte fågelskådning utan att få röra på sig efter nattens extrema åskväder, där man kände sig tämligen fotograferad i sovrummet p g a alla blixtrar som lyste upp sovrummet rejält trots rullgardin.

Idag blev det ett besök på Naturhistoriska museet

Idag blev det ett besök på Naturhistoriska museet, under natten och morgonen hade det mullrat rejält av åska uppe i skyn, så fortsatte det under större delen av dagen, så idag blev det ett museibesök precis som igår då vi besökte Tekniska museet.

Idag fokuserade vi på basutställningarna såsom Liv i vatten, Natur i Sverige och Polartrakterna, men höjdpunkten var ändå ”Wildlife Photographer of the Year”, en fotoutställning med världens bästa djur- och naturfoton. Den prestigefyllda titeln ”Wildlife Photographer of the Year” delas ut varje år av The Natural History Museum i London. År 2018 skickades totalt över 45 000 bidrag in från 95 länder. I utställningen visas de hundra bästa bilderna som en jury valt ut, de vinnande bidragen i årets tävling visas på Naturhistoriska riksmuseet till och med 23 augusti 2019. Då det av naturliga skäl råder fotoförbud då bilderna upphovsrättsmässigt tillhör de enskilda fotograferna lägger jag inte ut några bilder från fotoutställningen, men man kan få en försmak om man besöker Naturhistoriska museets hemsida.

En lördagspromenad runt Djurgården

Veckans väder har varit allt annat än sommarlikt, en rejäl kontrast om man jämför med förra veckans värmebölja i Skåne med temperaturer över +30, i går morse var det +8 när jag åt frukost. När jag sedan satt på tunnelbanan fick jag sällskap med en rejält påpälsad kvinna, hon hade såväl halsduk, mössa och vantar på sig

Idag var det dock ett betydligt bättre väder, ingen värmebölja, men regnet lös med sin frånvaro och solen lös från en härlig blå sommarhimmel med dekorativa vita ulltussar till moln,, så efter en veckas arbete var det dags för en rejäl promenad och den företogs runt Djurgården.

Vi passerade Isbladskärret, där var aktiviteten på en låg nivå, de flesta gråhägrar hade lämnat hägerkolonin, hägerungarna sprids nu över landet, en del flyger norrut, men många av dessa lär vi få återknyta kontakten med i vinter när de övervintrar vid Råstasjön. I det själva kärret hade vattnet sjunkit undan, men inte till förra årets låga nivåer, där simmade årets gräsandsungar runt tillsammans med årets sothönsungar, därutöver skymtade vi några grågäs. När man börjar närma sig mitten av juli är Isbladskärret ganska så dött, men under nästa vår lever Isbladskärret upp igen, det ser jag fram emot.