Mina reflektioner

Archive for the ‘Utflyktsmål i Stockholmsområdet’ Category

Varför saknas näsan?

leave a comment »

Varför saknas näsan på de antika skulpturerna? Den frågan kan man ställa sig efter att ha besökt Medelhavsmuseet i helgen. Det finns flera förklaringar till det. Statyerna har ju oftast legat under jorden ett tag, så känsliga delar har lossnat under årens gång, såsom näsan och utstickande ”manliga delar”.

Men redan under antiken skändade man statyer, ex genom att hugga av näsan, samma sak har nyligen skett med Zlatanstatyn i Malmö, misstänker att man under antiken även med glädje begick våld mot de utstickande ”manliga delarna”. Så inget är egentligen nytt under solen, man skändar med andra ord fortfarande statyer på samma sätt som man gjorde för mer än tvåtusen år sedan.

Idag besökte jag Medelhavsmuseet

leave a comment »

Under jul- och nyårsledigheten hittade jag en ny podd, Rompodden, som handlar om Romarrikets historia, jag har lyssnat på mängder av avsnitt och detta inspirerade mig till dagens besök på Medelhavsmuseet. En annan inspirationskänsla fann jag i det gråa och blåsiga vädret.

Nu är ju Medelhavsmuseets samlingar från det antika Rom inte så särdeles stora, fokus ligger helt klart på Cypern där stora svenska arkeologiska utgrävningar genomfördes under 1920- och 30-talet, samt förstås Egypten då grunden till dagens Medelhavsmuseum lades i och med öppnandet av det Egyptiska museet under slutet av 1920-talet. Dock berörs även det antika Grekland och Rom, så jag fick min dos av antiken.

Min favorit på Medelhavsmuseet är de tvåtusen terrakottafigurerna från Cypern, nåja i Stockholm är dom bara tusen, resten finns på Cypern, men en spegel skapar en illusion om hur de torde ha sett ut när det begav sig vid kultplatsen vid Ajia Irini på Cypern för över tretusen år sedan. Jag beundrar dessa terrakottafigurer dels när jag går runt på Medelhavsmuseet, dels innan jag avslutar mitt besök, då återvänder jag till terrakottafigurerna och sitter där en stund och betraktar dom i lugn och ro.

På bilden nedan syns enkom en handfull av de tusen terrakottafigurerna.

Jag föredrar min egen huvudkudde

with 2 comments

När jag i lördags besökte Östasiatiska museet skådade jag detta huvudstöd, inte så mjukt som det ser ut då huvudstödet är utfört i keramik.

Förmodligen var dessa ganska vanliga i Kina under historisk tid då det fanns ett flertal keramiska huvudstöd i Östasiatiska museets samling, men jag föredrar ändå mina två dunkuddar som jag köpt på Jysk framför ett hårt huvudstöd i keramik, om än ett vackert huvudstöd.

Är detta den enda snö jag kommer få se i år?

with one comment

Snön lyser än så länge med sin frånvaro här i Stockholm, förutom en dag med pudersnö i början av december och lite pudersnö på trettondagsaftonens kväll, vilken snabbt smälte bort. Idag hävdar SMHI att vi ska få +9 á 10 mitt på dagen och blickar man framåt så finns det inga minusgrader i sikte under de kommande 10 dagarna.

Vill barnen leka i snö får man helt enkelt ta med dom till Kungsträdgården där ismaskinen på den traditionella och konstfrusna skridskobanan har byggt upp ett par rejäla snöhögar och det är många barn som passar på att bekanta sig med snön på allehanda vis.

Mitt intryck är att det snöat mindre i Stockholmsområdet under de senaste tio åren i jämfört med när jag växte upp, men jag kan ha fel, när man börjar närma sig sextio tenderar man ju till att tycka att det var bättre förr, fler vita jular. Men när jag tänker efter lige mer noga minns jag en jul, tror det var 1973, då var det +10 á 11 grader dagen före julafton, men sedan har vi ju klimatförändringen och jordens uppvärmning. En del av förklaringen till färre vita jular går nog att hänföra till naturliga cykler, men människans påverkan är ju förstås enorm och därmed måste vi alla bidra.

Nu återkommer jag till min käpphäst, varför ska vi vänta eller peka finger mot politiker och vänta på att dom ska göra något? Politiker är också människor, men varför vänta? Gör det jag kan, gör det du kan, det finns så oerhört mycket man själv kan göra, man behöver inte vänta på ett beslut i FN eller EU, när dom besluten väl kommer är dom ändå rejält urvattnade och icke förpliktigande eller luddigt formulerade.

En stadspromenad med museibesök

leave a comment »

Idag blåste det precis som igår, dessutom lite kallare, men det blev en stadspromenad ändå, jag passade dock på att värma upp mig med kultur inne på Östasiatiska museet på Skeppsholmen under ett par timmar.

Östasiatiska museet ingår tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Världskulturmuseet i Göteborg i världskulturmuseerna, fyra museer med olika inriktning, men som tillsammans täcker jordens alla kontinenter och många tusen år av den mänskliga kulturen.

Östasiatiska museet fokuserar på Japan, Kina och Korea, men då även asiatiska religioner såsom buddismen och hinduismen behandlas så täcks även andra delar av Asien. Dock tangerar även Etnografiska museet samma områden, så för en fullständig bild bör man nog besöka båda museerna.

I samlingarna ingår såväl vardagsföremål, konstföremål och föremål med anknytning till religion, då Kina är känt för sin tidiga porslinstillverkning finns det förstås även en stor samling med porslin. Både porslin tillverkat för bruk i Kina som porslin som kom till Sverige under 1700-talet i och med det Svenska ostindiska kompaniet, fint och rikt folk beställde ju gärna porslin från Kina med ex sitt familjevapen.

Idag lärde jag mig verkligen mycket om Koreas tidiga historia, perioden innan Korea ockuperades av Japan 1910 har tidigare varit tämligen okänd för mig, men det blev det ändring på idag. Ett par av föremålen på museet var så intressanta att dom förtjänar ett eget inlägg, så till dessa tänker jag återkomma längre fram.

Idag besökte jag Thielska Galleriet

Idag besökte jag Thielska Galleriet, något som ni som följer min blogg kan konstatera att jag gjort många gånger förr. Dagens besök triggades av utställningen med verk av Karin Frostenson, kusin till den under senare tid kända före detta ledamoten i Svenska akademin Katarina Frostenson.

Idag blev det en ny resväg till Thielska Galleriet, den klassiska busslinjen 69 till Blockhusudden som inrättades 1932 i och med att en privat busslinje övertogs av dåvarande Stockholms spårvägar trafikerar sedan den 15 december inte längre Blockhusudden. Så idag fick jag ”tänka om” och istället åka med busslinje 67 som numera trafikerar Blockhusudden, men den slingrar sig dit på vägar som tidigare aldrig haft busstrafik. Buss 69 finns kvar, men den är numera avkortad till Kaknästornet (som numera är stängt för besökare). Nu är det enkom Blockhusudden som ändhållplats ute på Djurgården som aldrig tidigare ändrats, den centrala ändhållplatsen för linje 69 har under busslinjens 87 åriga historia ändrats ett flertal gånger: Centralen, Humlegården, Norrmalmstorg och Nybroplan är bara några av de ändhållplatser linje 69 frekventerat i centrala stan.

Återigen har Thielska galleriet skapat en utställning med koppling till Ernest Thiel, Karin Frostensons mormor var dotter till Ernest Thiel. Karin Frostensons är för min del främst förknippad med Underground-tidningen Puss som var ett forum för politisk debatt och konst kring skiftet mellan 60- och 70-talet. Serier och samhällskritiska bilder som visar upp en världsbild som präglats av 60-talets vänstervåg. Därefter kom Karin Frostenson att måla natur och årstidernas skiftningar och andra bilder i klara färger. Flera av verken på utställningen är relativt nya, det politiska budskapet finns helt klart kvar även i de sentida verken.

Utställningen pågår till och med den 26 januari 2020.

Jag besökte även utställningen om Hjalmar Söderberg som äger rum i ”Söderbergrummet”, Hjalmar Söderberg var en av Ernest Thiels mest trofasta vänner och en ofta sed gäst hos Ernest Thiel, Ernest kom även att sponsra Hjalmar Söderbergs författarskap.

Jag passade förstås även på att besöka Thielska galleriets fantastiska samling av nordisk måleri. Precis som vanligt bidrog jag till att sänka såväl medelåldern som att bidra till en liten könsutjämning bland besökarna. Idag är det inte ofta man bidrar till att sänka medelåldern i en lokal.

Idag blev det återigen en promenad i närområdet

Idag blev det återigen en promenad i närområdet, på morgonen var det minus 6, under dagen steg temperaturen något men den höll sig väl under nollan, så idag tog vi på oss såväl långkalsonger som värmande vinterskor.

Det är bara att konstatera att går man en promenad i närområdet så hamnar man ofta inne på Skogskyrkogården som är lite av vår stadspark, så även idag, ljuset kring den sk Almhöjden var magiskt.

Vi passerade även Skogskyrkogårdens fågelmatning för att se hur mina egenhändigt tillagade talgbollar mottagits av de små fågelvännerna, de sex talgbollar vi hittills hängt upp har verkligen uppskattats, hälften var uppätet av de blåmesar, svartmesar och talgoxar som vi såg i anslutning till fågelmatningen. På avstånd kunde vi höra en spillkråka som intensivt bearbetade ett av träden på Skogskyrkogården, kanske en förberedelse för vårens häckning, ett fint bohål lockar onekligen honorna på vårkanten. Dagens underbara promenad avslutades med matinköp på Hemköp i Skarpnäck.