Archive for oktober 2016
Nästa år kommer det återigen spelas allsvensk fotboll på Tunavallen
När jag och sonen i maj promenerade förbi Tunavallen i Eskilstuna kunde vi inte ana att Tunavallen våren 2017 återigen skulle bli en allsvensk arena, men i och med att AFC United idag blev klara för allsvenskan och i och med samarbetet mellan Eskilstuna City och AFC United kommer det helt plötsligt återigen att spelas allsvensk fotboll på Tunavallen i Eskilstuna.
Tunavallen har inte hyst ett allsvenskt lag sedan 1964, då IFK Eskilstuna spelade i allsvenskan.
Grått och mörkt
Det är mörkt när man går upp, det är mörkt när man följer sonen en bit på vägen till skolan och det är mörkt när man kommer hem, å mörkare ska det bli.
På spårvägsmuseet å tjänstens vägnar
Idag besökte jag spårvägsmuseet å tjänstens vägnar, vilket var svårförklarligt för sonen som jag följde en bit på vägen till skolan, spårvägsmuseet är nämligen ett av våra favoritmuseum i Stockholm.
Jag hann dock inte se så mycket av utställningen då syftet med besöket var att delta i en kurs i grunderna i System Engineering som hölls i spårvägsmuseets lokaler, men det var det inte så lätt att övertyga sonen om.
Idag var jag återigen en lat pappa
Idag var jag återigen en lat pappa, det var jag för övrigt även i måndags. I måndags gick jag och sonen ner till den lokala grillen, ”Videogrillen”, där köpte vi oss varsin hamburgare och en gemensam pommes frites. Jag tog en 150 g hamburgare med allt och sonen en 90 g med bara ketchup, förhoppningsvis vidgar han sina vyer med åren.
I dag blev det ett besök på den lokala pizzerian, Natalies, sonen tog som vanligt en barnpizza, tomat, ost och skinka, men även här hoppas jag att han vidgar vyerna med åren, jag varierar dock mitt val av pizza något mer än sonen.
Sonen hade dock bakat pizza på hemkunskapen i skolan idag, han gillade resultatet och beskrev entusiastiskt hur dom gick till väga medans vi åt våra pizzor på Natalies i kväll, så framgent kanske vi kan baka en eller annan pizza hemma tillsammans.
Utställning, vinnare och förlorare i svensk natur
När jag och sonen i lördags besökte Naturhistoriska riksmuseet såg vi en fantastisk fotoutställning om vinnare och förlorare i Svensk natur.
Vi såg fantastiska bilder på djur, som fågelskådare fastnade vi dock lite extra för bilderna på fåglar, men även de andra bilderna var gudomliga.Vår djurvärld förändras hela tiden, några vinner, andra förlorar. Det är inte alltid vi människor som är boven i dramat, ibland beror det faktiskt på faktorer som vi inte råder över eller ens känner till.
Utställningen visas t o m 15 januari 2017, Naturhistoriska museet har fri entré så du kan bara svänga förbi och gå in och bese utställningen.
Denna grådag blev det en tur till ett centrum
Vädergudarna bjöd idag på ett sällsynt trist väder, det hade nog varit läge för ett museibesök om det inte funnits ett behov att förnya sonens garderob, men det fanns det.
Vintern är i antågande och barn växer, sonens vinterbyxor från förra året var utslitna, så dom kastades i våras, vinterjackorna börjar bli lite korta i ärmarna, så vi tog bussen till Tyresö centrum och gjorde några snabba nedslag på Kapp-Ahl och HM, med oss hem fick vi två par byxor och en vinterjacka. Till sonens stora glädje gick klädinköpen fort, att handla kläder tillhör inte hans favoritsysselsättning, självklart passade vi även på att handla mat på Stora Coop i Tyresö centrum.
Jämfört med Mall of Scandinavia som vi besökte förra helgen är Tyresö centrum överblickbart och alldeles lagom stort.
Fågelskådning inomhus
Kyligt, blåsigt och allmänt trist väder, då valde jag och sonen att skåda fåglar inomhus på Naturhistoriska museet i Stockholm.
På naturhistoriska var det trångt värre, det var fler än oss som lockats in på ett museum med fri entré denna gråa och trista lördag, vi tittade främst på ”Natur i Sverige” och den nyligen återöppnade utställningen ”Polartrakterna”.
Dagens bilder – gulare löv på en vecka
På gatan hemmavid har löven blivit gulare och färre under en vecka.
Istället för plastkassar
Det var evigheter sedan jag köpte en plastpåse när jag handlade mat, kanske 7-8 år sedan, jag har ständigt några tygkassar med mig, har jag ingen tygkasse med mig infinner sig känslan av att jag ”inte kan handla mat”.
Tygkassar tillhör dessvärre inte det mest miljövänliga alternativet, de måste användas 130-400 gånger för att komma ner i samma eller lägre miljöpåverkan än de kassar av sockerrör och återvunnen plast som är vanliga i matbutikerna idag. Ett par av mina tygkassar har dock hängt med i mer än tjugo år, så de har med råge använts mer än 400 gånger, lågt räknat mer än 1000 gånger men sannolikt runt 2000 gånger och de hänger med ett tag till. Jämfört med att köpa en kasse i butiken varje gång jag handlar har jag därmed minst sparat någonstans mellan 2000 – 4000 kr bara på dessa kassar under en tjugoårsperiod.
Under senare år har jag noterat att de stora livsmedelskedjorna inte säljer tygkassar i samma utsträckning som förr, förmodligen har tygkassarnas miljöpåverkan spelat in.
Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram en rapport: ”Vilken bärkasse är minst dålig för miljön?”, läs rapporten i sin helhet på Konsumentföreningen Stockholms hemsida. I rapporten redovisar man hur miljövänlig respektive typ av kasse är, nedan en kort sammanfattning för respektive typ av kasse:
Plastkassar i livsmedelsbutikerna
De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är den förnybara av sockerrör och den av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara.
Papperskassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln (ex klädaffärer)
När en papperskasse tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med sockerrörsplastkassens miljöpåverkan. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.
Plastkassen i detaljhandeln (ex klädaffärer)
Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
En och annan kasse från Kapp-Ahl, Dressman mfl hittar hem till oss, de är ofta olämpliga som soppåsar.
Bomullskassen
Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kasse i non woven polypropen
Non-woven polypropen är petroleumbaserad men kräver ändå mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kasse i woven polypropen
Woven polypropen är ett mer slitstarkt material jämfört med non-woven polypropen och är ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre än non wowen-kassen och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.
Kassar av återvunnen polyester
Kassar av återvunnen polyester tillverkas till exempel av PET-flaskor och utslitna polyesterkläder. Fördelen är att vi återanvänder den råolja som en gång tagits från naturen, i stället för att utvinna ännu mer olja. En kasse i återvunnen polyester behöver användas cirka 10-40 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till. De går ofta att vika ihop så att de är lätta att ta med sig. Hela poängen med flergångskassarna är ju att det ska vara lätt att alltid ha med sig en egen kasse.
Kassar i återvunnen polyester är helt obekanta för mig, men uppenbarligen något jag ska leta efter när jag behöver skaffa nya flergångskassar.
Mina reflektioner 