Under allhelgonahelgen arrangeras MJ Hobbymässan i Älvsjö

Jag och sonen har besökt MJ Hobbymässan på Stockholmsmässan (i Älvsjö) många gånger, det är lika roligt varje gång, i år arrangeras MJ Hobbymässan den 3-4 november.

MJ Hobbymässan är ett paradis för såväl små som stora killar, där kan man se modelljärnvägar, radiostyrda bilar och båtar och en massa annat som små och stora killar drömmer om, att besökarna till 95% utgörs av män behöver jag nog knappast tillägga. För biljetter, öppettider etc se MJ Hobbymässans hemsida.

Snart är det jul

Snart är det jul, i lördags sattes julgranen upp på Norrmalmstorg, lite tidigt om ni frågar mig som inte är något julfreak.

Julgranar på offentliga platser borde väl ändå var bannlysta till i slutet av november?

Lill-Babs och Karl den Xll

Vad har Lill-Babs med Karl den Xll att göra? Det kan man verkligen undra, när jag och sonen i lördags besökte utställningen ”Segerns pris – Narva 1701” på Armemuseum hittade jag i en monter en singel som Lill-Babs spelat in med en låt som hette Karl Xll år 1960.

Nu har jag ingen koll på Lill-Babs repertoar eller henne som person, jag levde länge i tron att Alice Babs var Lill-Babs mamma, ända tills min mamma några år före sin död förklarade att det inte förhöll sig så. Jag har m a o inte hört låten, å misstänker att en artist idag inte skulle ge ut en skiva med en låt om Karl Xll. Skivomslaget är dock lite kul, Lill-Babs i Karolineruniform.

Ett besök på Vasamuseet

Idag hade jag och sonen planerat att besöka Skansen, men då det var relativt blåsigt ute så planerade vi om och besökte Vasamuseet istället, vi har ju årskort på såväl Skansen och Vasamuseet också, så vi är där ganska ofta.

Jag och sonen har besökt Vasamuseet regelbundet sedan en 4 – 5 år tillbaka, det är intressant att följa hans utveckling under dessa år, det han fokuserade på för 4 – 5 år sedan är inte samma saker han fokuserar på idag. Diskussionerna fördjupas för varje år som går och därmed ökar hans och kanske även min kunskap även om jag tvivlar på att en gubbe (jag) som är närmare 60 än 50 lär sig så mycket mer med åren, men kanske gör man det.

En promenad utefter Årstaviken

Idag blev det en promenad utefter Årstaviken, denna helg var kanske den sista helgen som man kan njuta av höstfärgerna, så det gällde att passa på trots kylan.

Då det var kallt valde jag att till största delen promenera utefter den norra stranden så att jag skulle få gå i solens sken, men det är lika bra att vänja sig vid kylan, den kommer ju att prägla våra liv under de närmaste 4 á 5 månaderna. Jag avslutade promenaden vid Liljeholmstorget, där handlade jag mat på ICA Kvantum innan jag återvände hemåt med spårvagnen.

Nu är det säsong för spårhalka (lövhalka)

Idag när jag och sonen åkte till stan för att besöka Armemuseum drabbades vi av en episod kopplad till spårhalka. Vid stationen Skärmarbrink kunde tunnelbanetåget inte stanna utan gled förbi plattformen med några meter, föraren får bara backa någon meter på egen hand, ska han backa längre måste någon ha uppsikt bakåt. Så tåget fick fortsätta till nästa station, Gullmarsplan, utan att öppna dörrarna vid Skärmarbrink.

Mina reflektioner

Nu i veckan var första gången denna höst jag hörde att det rådde förseningar på grund av hala spår. Spårhalka, även kallat lövhalka, orsakas främst av fallande löv och barr som krossas av tågens hjul. Kvar blir en beläggning som blir väldigt hal, särskilt i kombination med fukt och låga temperatur, så även om man inte ser några löv på spåren kan spåren vara hala.

På de sträckor där pendeltågen, tunnelbanan och lokalbanorna går ovan jord kan spårhalka uppstå, halkan gör att hjulen tappar greppet och glider på spåren vid inbromsningar, likaså kan det vara svårt för tågen att sig upp för en backe eller starta från en station.

För att undvika hjulskador måste tågen framföras såväl långsammare, som varsamare och det leder till förseningar, men trots all försiktighet uppstår hjulskador i form av så kallade hjulplattor vilket leder till att tågen måste tas ur trafik för hjulsvarvning. När det är säsong för spårhalka…

Visa originalinlägg 122 fler ord

Idag besökte jag och sonen Armemuseum å vi upplevde något särskilt

Idag besökte jag och sonen Armemuseum å vi upplevde något särskilt, vi upplevde Stockholm år 1701 fullt av ljud, ljudet av den stora festen efter segern vid Narva år 1700.

Den svenska segern vid Narva är mytomspunnen, den Svenska armen som bestod av ca 10000 soldater besegrade en rysk arme som var fyra gånger större, ca 40000 soldater, en seger som kom att exploateras på olika sätt under de följande århundradena, ända in i våra dagar. Efter slaget togs en stor mängd troféer och nu visas de 300 år gamla och helt unika fanorna upp för första gången, man får uppleva hur segern firades och även höra, i bakgrunden hör man en ljudtapet som illustrerar hur Stockholm kan ha låtit den 21 augusti 1701 när paraden med krigsbytet gick från Skeppsbron via Stora Nygatan – Riddarholmen – Nedre Norrmalm för att avslutas vid dagens Kungsträdgården. Men utställningen skildrar inte bara pompan och festen utan även lidandet på slagfältet.

I Stockholm bodde 1701 någonstans mellan 50 – 60000 invånare, ungefär lika många som idag bor i exempelvis Kalmar eller Nyköping, 1700-talets Stockholm var dock en tuff stad att leva i, exempelvis var risken för att bli utsatt för dödligt våld enorm med dagens mått mätt. Under 1600-talets första hälft dog 60 – 80 personer årligen i Stockholm p g a det vi idag benämner som dråp eller mord, idag dör runt 100 personer årligen i hela Sverige av samma orsak, allt var m a o inte bättre förr. Förmodligen var livet inte lättare under 1700-talets första år och senare kom även pesten till stan.

Utställningen ”Segerns pris – Narva 1700” pågår på Armemuseum till och med november 2020, innan besöket kan man gärna lyssna på Vetenskapsradion historias avsnitt ”Så lät Stockholm 1701” som handlar om utställningen och om hur man tänker när man återskapar ljud från förr i tiden.

Plötsligt dyker det upp några artiklar om tillgänglighet

Det är relativt sällan man kan läsa en artikel, höra eller se ett inslag som berör det jag arbetar med hos de större medieaktörerna, men plötsligt händer det, under veckan har jag hittat två artiklar/inslag som handlar om tillgänglighet. En artikel i Expressen som handlar om ”räfflor i gatan” = ledstråk för synskadade och ett inslag om tillgänglighetsanpassning av naturreservaten i Sollentuna kommun.

Expressens artikel om Ledstråk förklarar på ett tämligen pedagogiskt sätt hur Ledstråk fungerar och hur de används av de som har ett behov av dessa.

SVTs lokala nyhetssändning berättade om insatserna för att tillgänglighetsanpassa naturreservaten i Sollentuna, det finns flera exempel på goda anpassningar av naturreservat i Stockholmsområdet, det bästa exemplet är nog Fysingen i Sigtuna/Upplands Väsby. Jag hoppas att Sollentuna blir minst lika framgångsrika i sitt tillgänglighetsarbete.

Nu är det säsong för spårhalka (lövhalka)

Nu i veckan var första gången denna höst jag hörde att det rådde förseningar på grund av hala spår. Spårhalka, även kallat lövhalka, orsakas främst av fallande löv och barr som krossas av tågens hjul. Kvar blir en beläggning som blir väldigt hal, särskilt i kombination med fukt och låga temperatur, så även om man inte ser några löv på spåren kan spåren vara hala.

På de sträckor där pendeltågen, tunnelbanan och lokalbanorna går ovan jord kan spårhalka uppstå, halkan gör att hjulen tappar greppet och glider på spåren vid inbromsningar, likaså kan det vara svårt för tågen att sig upp för en backe eller starta från en station.

För att undvika hjulskador måste tågen framföras såväl långsammare, som varsamare och det leder till förseningar, men trots all försiktighet uppstår hjulskador i form av så kallade hjulplattor vilket leder till att tågen måste tas ur trafik för hjulsvarvning. När det är säsong för spårhalka kan det dessutom bli köbildning till hjulsvarvarna vilket i förlängningen kan orsaka fordonsbrist.

Bilden nedan visar en hjulsvarv i pendeltågsdepån i Bro, det är en så kallad tandemsvarv som kan svarva båda hjulparen på tågets boggie samtidigt, en inte ringa fördel då hjulsvarvningen därmed går dubbelt så snabbt.

För att undvika spårhalka röjer såväl SL som Trafikverket i förebyggande syfte vegetationen i backar, vid signaler och vid plattformar, för att undvika lövfällning. Som förebyggande åtgärd under spårhalkperioden ång- och högtryckstvättas även spåren på utsatta platser.

Spårhalka kan även uppstå av andra skäl än löv, det kan ex uppstå i samband med att det kommer ut olja på spåret, ex läckage från ett fordon eller för mycket olja i samband med spårsmörjning, men löv är den i särklass största orsaken.

I går besökte jag Persontrafikmässan

I går besökte jag Persontrafik på Stockholmsmässan i Älvsjö vilket är en av de viktigaste mötesplatserna för alla som är verksamma inom kollektivtrafikbranschen i Sverige, mässan hålls vartannat år i Stockholm och vartannat år i Göteborg.

Dels besökte jag utställningen, dels höll jag tillsammans med en av mina kollegor ett föredrag på temat ”att göra rätt från början”, men jag började med att strosa runt i utställningen, där hittar man allt från bussar, däck och IT-system, just IT-system tar alltmer plats på alla mässor, IT är ju något som genomsyrar alla branscher idag.

Senare under eftermiddagen var dags att hålla föredraget, det är det inte första gången jag håller ett föredrag på Persontrafiksmässan, tidigare har jag bland annat talat om tunnelbanans historia och en mängd andra saker.