Mina reflektioner

Archive for oktober 2020

Halloumi med tomatsås och spenat

leave a comment »

Halloumi har väl mestadels kommit att serveras som halloumiburgare, så gör även jag, men man kan göra mycket annat gott där halloumi ingår.

När man fräser garam masala i olja, en kryddblandning från Indien, så sprids en doft av Indien hemma i köket, en underbar doft. Halloumi går väl knappast att hänföra till det indiska köket, men varför inte blanda smaker från jordens alla hörn.

Ingredienser:

  • Ris
  • 1 gul lök
  • 2 msk garam masala
  • 500 g krossade tomater
  • 200 – 400 g halloumi (en á två halloumi)
  • 50 – 70 g babyspenat
  • 2 msk olja
  • 1 grönsaksbuljongtärning

Gör så här:

  • Koka riset enligt anvisningen på förpackningen, jag serverar alltid jasminris till denna rätt
  • Skala och skär den gula löken i skivor, stek den i hälften av oljan (1 msk), strö över garam masala och fräs ytterligare någon minut.
  • Häll i de krossade tomaterna och smulad buljongtärning och låt sjuda ca 5 – 10 minuter.
  • Skär halloumin i bitar och stek i resten av oljan (1 msk).
  • Vänd ner spenaten i tomatsåsen och servera med halloumi och ris.

Written by melkerlarsson

21 oktober, 2020 at 22:28

Paprika och zucchini i ugn

with 3 comments

Paprika och zucchini i ugn är ett underbart tillbehör till alla möjliga maträtter, såsom hemgjord kebabtallrik, pastarätter och kötträtter, med andra ord till det mesta.

Grönsakerna håller ett par dagar i kylen, så jag brukar göra en stor sats som kan serveras som tillbehör under några påföljande middagar, ungefär som när jag gör en pizzasallad under helgen inför den kommande veckan.

Jag har förmånen att ha en butik runt hörnet som säljer såväl grönsaker och utländska matvaror till mycket bra priser, betydligt lägre priser än hos de traditionella stormarknaderna. Så många av grönsakerna som tillagas hemma i mitt kök handlar jag där.

Ingredienser:

  • 1 zucchini
  • 4 á 5 spetspaprikor
  • 4 msk olivolja
  • 2 pressade vitlöksklyftor
  • salt
  • svartpeppar
  • 2 tsk torkad oregano

Gör så här:

  • Sätt ugnen på 225 grader
  • Skär zucchini i skivor
  • Skär paprikan i bitar
  • Blanda med olja och vitlök
  • Krydda med salt, peppar och oregano
  • Rör om
  • Baka i ugn i ca 20 – 25 minuter, rör om efter halva tiden
    • Serveras avsvalnad

En sväng till Ältasjön

leave a comment »

Idag var det inte ett lika strålande höstväder som igår, idag var det en blandad kompott med kraftig blåst, hagel och några få solglimtar.

Jag och sonen trotsade det eländiga vädret och promenerade genom Nackareservatet bort till Ältasjön, för ut vill man på något sätt oavsett väder, jag tillhör den grupp människor som har mycket svårt att hålla mig inomhus en hel dag.

Vädret bidrog till att dagens promenad blev 3 km kortare än gårdagens, 6,1 km. Till och med jag måste väl erkänna att det var ganska skönt att komma hem till en varm och skön lägenhet och ägna sig åt eftermiddagens sysslor, fotboll på TV och matlagning.

Written by melkerlarsson

19 oktober, 2020 at 00:09

Återigen en promenad i närområdet

with 2 comments

Efter en ganska så stillasittande vecka på jobbet med mycket hemjobb ville jag verkligen ut och röra på mig idag.

Så det fick bli en promenad i närområdet, jag hamnade precis som vanligt under mina promenader i närområdet på Skogskyrkogården. Totalt blev det en promenad om 9,1 kilometer, vilket jag känner mig synnerligen nöjd med efter en stillasittande vecka.

Man känner sig sällan så nöjd som när man kommit hem efter en långpromenad, jag känner då att det är tillåtet att slappa, titta på fotboll på TV samt att hälla upp ett glas vin i väntan på att jag ska ta i tu med matlagningen.

Kameror jag använt – Olympus XA4

with 4 comments

Denna kamera, Olympus XA4, var en kamera som alltid låg i min ficka eller i min ryggsäck under 80- och 90-talet.

Precis som idag, kände jag mig då naken om jag gick ut utan att ha en kamera med mig, denna kamera var därmed under lång tid ett klädesplagg, så att jag slapp känna mig naken.

Idag finns det ju mobilkameror, men för min del är inte en mobilkamera en kamera, jag vill ha en riktig kamera med mig, idag har jag alltid en liten digital kamera med mig var jag än går, såvida inte någon av systemkamerorna är med.

Olympus XA4 hade en generös vidvinkel, 28 mm, så det gick snabbt att ta en bild i farten, det var m a o inte så noga med att ställa in skärpan. För sin tid var den relativt liten, men blev förvånad hur stor den är i jämfört med dagens digitala kompaktkameror. Nu har jag inte använt kameran sedan början av 2000-talet då jag tog steget över i den digitala världen, men skulle en digital version av samma kamera lanseras skulle jag inte tveka att köpa den.

Till kameran medföljde en blixt som man kunde fästa på den ena sidan av kameran, denna kom dock att stanna i byrålådan, den användes m a o aldrig. Precis som idag tog jag då alla bilder i befintligt ljus, gillar inte blixtbilder helt enkelt.

Jag avslutar med lite överskottsinformation, med denna kamera har jag tagit dom två foton jag har av kungen. Den första tog jag i samband med hans sk Eriksgata i Järfälla där jag bodde i början av 90-talet. Kungen och Silvia anlände per båt till Görvälns slott, där väntande en buss för vidare transport. Innan man skulle resa vidare skulle det ske en uppvisning av vallhundar som vallade får, det blev dock lite lätt kaos, vallhundarna blev stressade och det fanns helt plötsligt får överallt, runt bussen och inne i bussen.

Den andra bilden på kungen tog jag i samband med invigningen av tunnelbanestationen i Skarpnäck den 15 augusti 1994. Att jag på dagen 10 år senare skulle flytta till Skarpnäck anade jag inte då.

Written by melkerlarsson

17 oktober, 2020 at 06:58

Idag var jag en lat pappa

leave a comment »

Efter jobbet idag var det ganska så skönt att bara landa hemma, jag lyssnade på radio i köket, sonen surfade på Ipaden och gjorde sina läxor. Därefter gick vi ner till den lokala grillen för att handla kvällens middag, det blev ”take-away” för vår del.

Jag tog en Kebabtallrik med allting på, sonen tog en 200 grams hamburgare med bacon, ost och tomat, förhoppningsvis kommer han med tiden att våga ta allting på. Med allting på åsyftar jag sallad och andra grönsaker. Mätta och nöjda blev vi, den största fördelen var dock att jag för en gång skull slapp att laga mat.

Written by melkerlarsson

16 oktober, 2020 at 00:03

Digitala och fysiska möten

with 2 comments

Idag blev det båda digitala möten och fysiska möten, hör och häpna, ett fysiskt möte var det länge sedan jag bevistade, i alla fall inomhus.

Dagen inleddes med ett digitalt möte, kameran var avslagen så jag var enkelt klädd, badrock eftersom jag precis klivit ut från duschen. Inför nästa möte hade jag ”klätt upp mig”, hade tagit på mig en piké, kameran var påslagen.

Därefter åkte jag in till jobbet för att möta riktiga människor i ett mötesrum, riktigt kul, något jag verkligen har saknat, även om jag snabbt insett fördelarna med digitala möten.

Det fysiska mötet har många fördelar, man träffar människor på riktigt, inget kan ersätta det fysiska mötet fullt ut. Även det digitala mötet har sina givna fördelar, man slipper resa, arbetar man hemma kan man lösa vardagspusslet, man kan delta i fler möten och man kan delta i möten tidigare på dagen och senare på eftermiddagen då man slipper restiden.

Written by melkerlarsson

15 oktober, 2020 at 16:21

Kameror jag använt – Minolta SRT 101

with 2 comments

Min första systemkamera var en Minolta SRT 101, den fick hänga med länge, ända fram tills dess jag helt övergick till digital fotografering, framförallt då den var helt oberoende av batterier.

Den enda funktionen batteriet hade var för ljusmätningen, men den kunde man klara sig utan då jag hade/har en separat ljusmätare som kunde mäta ljuset ur alla möjliga vinklar, såväl blixtljus, befintligt ljus, indirekt eller direkt mot motivet. Ljusmätaren använder jag fortfarande, mäter ofta ljuset med denna och ställer in den digitala kameran utifrån ljusmätarens värden.

Att kameran kom att hänga med så länge berodde framförallt på mitt intresse för nattbilder, då det då handlade om exponeringstider kring 30 sekunder – 1 minut drog mina då modernare kameror mer ström då slutaren var elektronisk till skillnad från Minolta SRT 101 som hade en mekanisk slutare, man körde helt enkelt slut på batterierna lite väl snabbt. Den var dessutom perfekt att använda under riktigt kalla vinterdagar då batterierna i dåtidens systemkameror dog ut ganska så fort när kvicksilvret dök ner mot minus 15 – 25.

Minolta SRT 101 lanserades 1966, mitt exemplar köpte jag 1973 och den fick hänga med fram till 2003, m a o den kamera jag använt längst. Objektivet som sitter på kameran är dock av senare datum, det är från 1986, rena duvungen i sammanhanget.

Written by melkerlarsson

14 oktober, 2020 at 07:02

Jag tröttnade på att resa

with 6 comments

Under 80-talet och 90-talet reste jag mycket privat, world wide om man säger så, men sedan hände något. Under nittiotalet började jag även resa utomlands frekvent i tjänsten, vilket jag inledningsvis såg som en vinstlott, men med tiden kom min inställning att förändras.

Orsaken till alla dessa tjänsteresor till utlandet som jag under mer än tio års tid kom att göra var främst relaterade till inköp av spårfordon och diverse andra upphandlingar. Det kunde handla om resor inför upphandlingarna för att se vad marknaden hade att erbjuda och vad som skulle kunna passa här hemma. Det kunde handla om resor för att titta på så kallade referensobjekt under slutfasen av en upphandling.

När väl upphandlingarna var genomförda och kontraktet signerats så blev det väldigt mycket resor, att köpa ett spårfordon är helt enkelt inte som att köpa en bil. En bil beställer man och x veckor senare hämtar man ut den hos bilhandlaren, tillverkaren begär inte att man ska besöka fabriken och granska deras produktion och godkänna deras ritningar.

Köper man ett spårfordon så är det precis tvärtom, det krävs aktivitet från köparen, man förväntas delta i en mängd aktiviteter, såväl hos tillverkaren som hos underleverantörerna, vilka är många. Dessa ägde ofta rum i Tyskland eller någon annanstans i Europa. Som köpare förväntades man delta i så kallade Design reviews i olika faser, Final Design review samt FAT (first article inspection) och FAT (factory acceptance test).

Ovanstående bilder är tagna i Salzgitter (Tyskland) 2004 under tillverkningen av pendeltåg för Stockholm, vilka benämns X60.

Med tiden började jag tröttna på detta med att resa i tjänsten, det kunde vissa månader handla om upp till fyra á fem resor. De privata utlandsresorna kom med tiden att reduceras för att till slut upphöra, jag blev helt enkelt mätt eller rent ut sagt trött på att resa. Det jag initialt uppfattade som en vinstlott var nu en rutin, jag hade tröttnat på att flyga med allt vad som hör därtill såsom incheckning och säkerhetskontroller samt på att vara hemifrån. Att komma hem till lägenheten en fredagskväll för att på måndagsmorgon återigen checka in ute på Arlanda för en ny resa till något möte ute i Europa gav helt enkelt inte mersmak längre.

Min sista (senaste) utlandsresa i tjänsten skedde under vintern 2005 och den gick till Wien, där finns det en klimatkammare där spårfordon kan testas i alla möjliga klimat, extrem kyla eller i extrem värme, allt utifrån önskemål. På bilden nedan genomförs ett test i extrem kyla, minus 50 grader, att det var rejält kallt inne i denna 100 meter långa jättefrysbox kan jag intyga

Efter resan till Wien har det inte blivit några fler tjänsteresor utomlands, de privata utlandsresorna har därefter kommit att begränsas till våra nordiska grannländer, men just nu är man ju inte välkommen där heller, så de närmaste åren blir det resor Sverige.

Några flygresor har jag inte gjort på tio år och det lär inte bli mycket av den varan framöver, men jag är nöjd ändå, jag är ganska mätt och trött på att resa. Jag bär dock med mig många härliga minnen från denna period i mitt liv, inget jag skulle villa ha ogjort, men det är inget jag önskar göra igen.

Det bästa jag vet – att promenera

with 4 comments

Den enda träningsform jag känner mig helt bekväm med är att promenera, för många år sedan gjorde jag några försök att börja löpträna, men det slet för hårt på knäna så det gav jag upp ganska så snabbt.

Ett annat alternativ hade ju varit att börja träna på ett gym, men det går bort för min del. Jag står inte ens ut med tanken på gruppträningar eller att jag skulle hålla på att springa på ett löpband eller hålla på med någon annan ”maskin” och att andra människor skulle se på. Detta även fast jag inser att jag förmodligen skulle få en mer allsidig träning på ett gym än när jag är ute och promenerar. Ett gym kanske jag skulle kunna besöka om jag visste att jag hade monopol på det, att det var bara var jag där, men annars går det bort, ligger helt utanför min komfortzon om jag säger så.

Så i stället blir det promenader för min del, såväl i skog och mark som i stadsmiljöer, naturligtvis ger en promenad inte samma allsidiga träning som man kanske skulle få på ett gym, men jag väljer promenaden i alla fall.

Nu finns det ju fler skäl än träning som gör att jag älskar att promenera, man ser saker efter vägen, det är dessutom balsam för själen och under en promenad kan man bearbeta och skingra tankar. Promenerar jag ensam kan jag dessutom under rena ”transportsträckor” lyssna på någon intressant podd.

Jag har promenerat sedan jag var liten och har tack å lov fått sonen att inse att detta med att promenera är något kul. Även om han nu som tonåring inte hänger på lika ofta som förr men jag hoppas att jag grundlagt något för framtiden. När vi är ute och reser, oftast till Gävle eller Malmö, blir det alltid en kvällspromenad efter att vi varit ute och ätit på kvällen.