Mina reflektioner

Archive for juni 2018

En heldag i Slottsskogen

Första hela dagen i Göteborg, tisdagen, tillbringade jag och sonen i Slottsskogen med omnejd, vi började med att spela minigolf, därefter besökte vi Göteborgs Naturhistoriska museum innan vi avslutade besöket med att titta på pingvinerna och knubbsälarna.

Vi började med att besöka Slottsskogens äventyrsgolf som vi hittat på nätet redan innan vi reste till Göteborg, banorna motsvarade våra förväntningar mer än väl, de var betydligt svårare än de sk äventyrsgolfbanor vi spelat på tidigare och därmed betydligt roligare då det blev en utmaning för såväl mig och sonen. Vi gick två rundor, men på grund av värmen tog vi en drickapaus i skuggan innan vi körde runda två. Vi uppskattade bangolfen i Slottsskogen så mycket att vi kom att återvända dit även under torsdagen, enligt sonen var banan roligare än Liseberg, en kommentar som uppskattades av personalen.

Därefter styrde vi stegen mot Naturhistoriska museet för att bese deras paradnummer, den stora afrikanska elefanten och världens enda uppstoppade blåval, det blev en välbehövlig paus från värmen när vi klev in i det relativt svala museet, det finns så mycket att säga om besöket på naturhistoriska museet att jag spar det till ett eget inlägg.

Besöket i Slottsskogen avslutades med en runda till den lilla djurparken där vi fokuserade på pingvinerna (Humboldtpingviner) och Knubbsälarna där vi fick se en mycket underhållande sälmatning, där pigga och lite tjuvaktiga knubbsälar försökte nalla åt sig en eller annan extra fisk.

Jag behövde sträcka på benen

Efter gårdagens tågresa behövde jag sträcka på benen och fylla på matförråden, så det fick bli en promenad till Tyresö centrum, raka vägen är det 8 kilometer, med de avstickare jag gjorde från den rakaste vägen blev det väl en 10 – 11 kilometers promenad.

Idag var det svalt ute, 17 – 18 plusgrader, jämfört med värmen i Göteborg var det riktigt behagligt att vara ute och röra på sig, det svala vädret förklarade även det ringa antalet besökare vid Flatenbadet, när jag passerade låg det 20 – 25 personer på stranden och i vattnet såg två barn och en tapper mamma som badade trots det småblåsiga och svala vädret.

Under promenaden såg jag bland annat: rödhake, koltrast, blåmes, talgoxe, gräsänder fisktärna, gråhäger, sädesärla, skrattmås, silltrut, gråtrut, fiskmås, över Flatensjön såg jag en sparvhök som gjorde en lov över sjön, samt hussvalor och ladusvalor som jagade insekter. Det mest intressanta var alla fågelungar, jag såg skator som fortfarande matade sin utflugna ungar samt flockar med unga starar, gråsparvar och pilfinkar.

Väl framme i Tyresö centrum handlade jag på Stora Coop innan jag tog bussen hem till Skarpnäck, att gå hem med matkassarna kom inte på fråga.

 

En Volvo i Lego

När jag och sonen i veckan besökte Volvo museet i Göteborg fanns det mycket som fascinerade oss, men vi fascinerades nog lite extra av denna Volvobil byggd i Lego.

Den består av något över 200 000 Legobitar och väger trots att den till stora delar är ihålig något över ett ton, förmodligen en Leogbyggares dröm, det är bara att konstatera att de Legobitar sonen har här hemmavid inte räcker till och det är väl tur det, en Legokonstruktion på mer än ett ton här hemmavid skulle nog inte ses med blida ögon av bostadsrättsföreningen.

Written by melkerlarsson

30 juni, 2018 at 08:47

Med MTR Express till Göteborg

Jag och sonen har besökt Göteborg under ett par dagar, på såväl dit- som hemresan reste vi med MTR Express som sedan några år kör sträckan Stockholm – Göteborg i konkurrens med SJ. MTR Express erbjuder en restid som är snarlik den SJs snabbtåg X2 (X2000) kan erbjuda trots att deras tåg inte försedda med sk korglutning vilket X2 är, förklaringen är att MTRs tåg är ett rent motorvagnståg med drivning på fler axlar (hjul) än vad SJs X2 har, vilket egentligen är ett tåg med lok och vagnar där det bara är lokets hjul som driver tåget. Detta gör att MTRs tåg kan accelerera snabbare än vad SJs tåg gör.

Resan till Göteborg blev tidtabellsmässigt en katastrof, resan tog 3 1/2 timme längre än vad den skulle, men detta var dock inte MTRs fel då förseningen orsakades av att en kabel grävts av i samband med ett banarbete i Herrljungatrakten, vi blev därför stående i Falköping i flera timmar. MTRs personal hanterade dock detta föredömligt, särskilt den kvinnliga lokföraren som var en stjärna när det gällde att ge information och dessutom bjöd in oss att komma fram och titta i förarhytten under det ofrivilliga uppehållet i Falköping. Så all heder till henne och hennes kollegor ombord, den sk ombordansvarige (tågbefällhavaren) och servicevärden som var väldigt trevliga och tillmötesgående under denna resa.

Hemresan idag gick dock precis som det skulle, vi kom fram till Stockholm endast en minut sena, vilket berodde på ett trasigt tåg som stod i vägen i Flen.

Sammantaget var vi mycket nöjda med resorna med MTR Express, sköna stolar, bra luftkonditionering, ett bra utbud i cafét och mycket trevlig personal, så jag kommer absolut att resa med MTR Express fler gånger. Det enda som skulle kunna förbättras är nog wifi kapaciteten som på nerresan var ganska bedrövlig,

På hemväg från Göteborg

Efter några ljuvliga men stekheta dagar i Göteborg rullar jag och sonen hem till Stockholm, på såväl resan till och från Göteborg har vi rest med MTR Express vilket var en ny erfarenhet för oss båda.

Såväl vistelsen i Göteborg och allt vi gjorde där, som resan till och från Göteborg kommer säkerligen att generera ett antal blogginlägg om stort och smått, men först ska vi packa upp och ”landa hemmavid”.

Pasta med bacon och dijonsenap

Normalt sett tycker jag det är lite för enkelt att bara göra en gräddig pasta, allt blir ju gott om man bara tillsätter grädde men ibland får man dock göra ett undantag och det smakar ljuvligt och går ganska så snabbt.

Ingredienser:

  • 400 g pasta, gärna penne
  • 2 pkt bacon (à ca 140 g)
  • 1/2 – 1 purjolök, strimlad
  • 1 st röd paprika, tunt strimlad
  • 2 dl crème fraiche + 1 dl vatten
  • 1 ½ msk dijonsenap
  • 1 tsk salt
  • ½ tsk svartpeppar
  • finriven parmesan, till servering

Gör så här:

  • Koka pastan enligt anvisning på förpackningen
  • Stek baconet i torr stekpanna och tillsätt purjolök och paprika när baconet fått fin färg. Tillsätt crème fraiche, vatten, senap, salt och peppar. Låt såsen puttra ihop ca 5 min.
  • Vänd runt pastan med såsen och servera med finriven parmesan.

Written by melkerlarsson

28 juni, 2018 at 19:12

Tidningen Se

Jag minns Se från min uppväxt, hemma var den inte så vanligt förekommande, men hemma hos en del släktingar och vänner till familjen kunde man allt som oftast hitta en trave med Se, jag minns särskilt reportagen från rymdresorna, månlandningen och Vietnamkriget med stora bilduppslag och högupplösta bilder, annat än de grumliga bilderna som man såg i dagstidningarna och på TV. 

Tidskriften Se var en svensk bildtidning som grundades 1938 med amerikanska Life som förebild, tidskriften riktade sig främst till en manlig publik med reportage om sport och bildrepotage från den tidens stora händelser, men sedan kom TVn, under 70-talet försökte man locka kunderna med alltfler lättklädda eller mer korrekt oklädda damer, tyvärr är det väl det som Se mestadels kommer att bli ihågkommit för, men det gick inte så bra då tidskriften lades ner 1981. Under glansdagarna arbetade kända fotografer såsom Lennart Nilsson och KW Gullers för Se, men dom hade nog sedan länge lämnat samarbetet när de lättklädda damerna gjorde entré.

När jag tittar in hos Återbruket, en second hand bokhandel i Skarpnäck, kan man då och då hitta ett gammalt nummer av Se till försäljning, jag bläddrar i dom gamla tidningarna och inser hur mycket jag saknar fotojournalistiken som alltmer kommit i skymundan. Jag inser dock att marknaden inte finns idag, vem vill titta på bilder från en händelse som ligger en – två veckor tillbaka i tiden när man redan sett händelsen i form av bilder på nätet och som rörliga bilder i högupplöst TV.

Written by melkerlarsson

27 juni, 2018 at 08:44

Det äldsta fordonet (fartyget) i Stockholms kollektivtrafik

Ett fartyg är väl egentligen inte att betrakta som ett fordon, men M/S Gurli är det äldsta fordonet/fartyget som används i reguljär kollektivtrafik i Stockholm.

Fartyget levererades 1871 från Bergsunds mekaniska verkstad, inledningsvis hette hon S/S Nya Åkers kanal, namnet Gurli fick hon 1897, i och med att Gurli i år fyller 147 år är hon med råge det äldsta fordonet/fartyget i Stockholms kollektivtrafik, hon trafikerar dagligen den sk Sjövägen från Nybroplan via Nacka till Lidingö. Det näst äldsta fordonet/fartyget är Djurgården 4 från 1897 som dagligen trafikerar sträckan Kungsholmen – Södermalm. De kaptener som var först på bryggan i dessa fartyg skulle nog knappast känna igen sig idag då det numera finns en hel del elektronik på bryggan, såsom dataskärmar och radarskärmar, något som förmodligen skulle vara fullständigt obegripligt för 1800-talets sjökaptener. Nu finns det i Stockholm äldre fartyg än Gurli, ex M/S Enköping från 1868, men till skillnad från Gurli är M/S Enköping ett fartyg som används i turisttrafik, inte ett fartyg som dagligen fraktar pendlare till och från arbete och skola.

De äldsta spårfordonen Stockholms kollektivtrafik hittar man på tunnelbanans röda linje, fordonen av typen C6, som levererades mellan 1970-74, de äldsta bussarna är från 2002, en buss i lokaltrafik i Stockholm får nämligen inte vara äldre än 16 år.

Vitkindad gås förväxlas ofta med kanadagåsen

Den vitkindade gåsen förväxlas av den breda allmänheten ofta med kanadagåsen, precis som gråsparvar ofta förväxlas med pilfinkar, det finns dock som framgår av bilden nedan stora skillnader mellan kanadagås och vitkindad gås, den vitkindade gåsen har en helt annan färgteckning, tydligt svart och vit, samt är betydligt mindre än kanadagåsen. Egentligen är den enda likheten att de är nykomlingar i Sverige, men de har kommit hit på olika sätt.

Den vitkindade gåsen är en fågel som länge enbart häckade i arktiska områden såsom Grönland, Svalbard och Novaja Zemlja, när jag började skåda fåglar på 70-talet var den vitkinade gåsen näst intill en raritet som i Sverige mestadels sågs under flyttning till sina häckningsområden, men sällan eller aldrig i Stockholmsområdet. Den första kända häckningen i Sverige skedde i Härjedalen 1952 och sedan början av 70-talet häckar den årligen i Sverige, den har därefter snabbt spridit sig i Sverige och numera häckar den utefter stora delar av östkusten och har under senare år även etablerat sig på västkusten. Den vitkindade gåsen har därmed i stor utsträckning introducerat sig själv i Sverige, även om en viss utplantering lär ha skett.

Kanadagåsen är införd i Europa av människan, de första inplanterades i London under 1600-talet. I Sverige infördes den i större omfattning under 1920- och 30-talet, antalet fåglar växte raskt genom fortsatt utplantering och naturlig förökning, utplanteringarna fortsatte ända fram till 1970-talet. Idag är kanadagåsen spridd över stora delar av norra Europa, den är dock talrikast i Sverige och Storbritannien.

Written by melkerlarsson

25 juni, 2018 at 21:13

Hemskyddsspelet skulle nog inte gått hem idag

Vi har ju alla fått den nya versionen av ”Om kriget kommer” hem i brevlådan, den heter dock numera ”Om krisen eller kriget kommer”, vilket i dagens moderna och därmed sårbara samhälle är en mer lämplig titel då krisen kan uppstå p g a något som inte alls är fientligt relaterat.

När den första versionen av föregångaren ”Om kriget kommer” kom ut var den personliga beredskapen per definition högre, många hade fortfarande en vedspis till hands och få av oss var då beroende av kyl och frys, dessutom kunde människorna (läs kvinnorna) på den tiden laga mat från grunden av de råvaror som för tillfället fanns tillgängliga. Någonstans i mina gömmor har jag fortfarande en av de alla versioner av ”Om kriget kommer” som kom ut.

När jag och sonen i veckan besökte Leksaksmuseet i Fisksätra hittade vi spelet ”Hemskyddsspelet” i en av montrarna, jag har ingen aning om årtalet då spelet gavs ut, men förmodligen under krigsåren eller under de tidiga åren under det kalla kriget. Vi såg inte hela spelet, men det var tydligt att spelet skulle utbilda det svenska folket i hur man hanterade en krigssituation. Kanske är det dags för en uppdaterad version, men om man vill få ungdomarna intresserade måste nog spelet vara digitalt, spektakulärt och dramatiskt, annars kan man nog glömma den yngre generationen.