Enskedehallen, en sedan länge försvunnen spårvagndepå

Fram till i början av 80-talet låg det en spårvägshall utefter Sockenvägen i Enskede, spårvägshallen öppnade 1915 och användes som sådan fram till 1956.

Som arkitekt anlitades Gunnar Asplund som vid samma tidpunkt även arbetade med den närbelägna Skogskyrkogården, i vagnhallen var inledningsvis främst de spårvagnar som trafikerade Enskedebanana och senare Örbybanans vagnar stationerade, men även vagnar som trafikerade innerstadslinjerna. När Enskedebanan och Örbybanan omvandlats till tunnelbana 1950 respektive 1951 förlorade spårvagnshallen sin funktion för dessa linjer, men den fortsatte att användas för innerstadslinjernas trots de ganska långa tomkörningarna fram till 1956 då Söderhallen öppnades. Orsaken till detta var att de nya spårvagnarna som levererats strax efter andra världskrigets slut, de sk mustangerna (A25, A26 och A27) inte gick att hantera i de spårvägshallar (depåer) som var belägna i Stockholms innerstad intill dess att Söderhallen öppnade 1956.

Efter dess att Enskedehallen lagts ned stod byggnaden kvar fram till skiftet mellan 70- och 80-talet, dock med annan verksamhet. Därefter revs byggnaden och det byggdes bostäder på tomten, men byggnaden inger en känsla av en spårvagnshall och kvarteret heter Spårvägshallen, så några spår av spårvägshallen finns ännu kvar. En bild som visar Enskedehallen under den tid som den användes som spårvägshall hittar du här.

Enskedehallens portar har dock överlevet, dessa räddades i samband med att vagnhallen revs i skiftet mellan 70- och 80-talet, de finns numera på en av vagnhallarna i Malmköping där spårvägssälskapets museispårväg huserar sedan slutet av 60-talet.